Herr talman! Jag har anmält sex minuters talartid, men det finns en risk att jag drar över någon minut. I så fall är det första gången under mina fem år här.
Herr talman! I detta betänkande, SoU9
Hälso- och sjukvårdsfrågor och tandvårdsfrågor
, finns det mycket att ta upp som behöver belysas och få upp på banan. Vissa utredningar som har gjorts inom detta område har glömts eller kanske gömts undan i någon skrivbordslåda under flertalet år. En del frågor, bland annat den som vi har varit inne på väldigt ofta under eftermiddagen, nämligen rätten till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, anser socialminister Göran Hägglund måste utredas ur ett barnperspektiv.
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor har Vänsterpartiet drivit på under många år och försökt förmå regeringen att ta ställning för, antingen ett klart nej eller ett klart ja, men ack nej.
2007 års motivering från utskottsmajoriteten, det vill säga Alliansen, för att avslå vår motion var att man förutsatte att regeringen skulle följa frågan och återkomma till riksdagen om det så behövdes. Det var ett märkligt ställningstagande, och kanske är det därför som det har varit stiltje på området under så lång tid. Utskottsmajoritetens ställningstagande gav regeringen ett mandat att ligga lågt. Det är inte så konstigt att trots påstötningar från bland annat Vänsterpartiet gällande assisterad befruktning för ensamstående har ingenting hänt.
Så gick det ett år till - 2008. Ansvarig minister Göran Hägglund gav följande svar på en interpellation med frågan om varför ingenting hade hänt: I andra sammanhang betonar vi betydelsen av två föräldrar som tar ansvar för sina barn och delar på ansvaret. Han har svårt att hantera frågan varför detta plötsligt skulle sakna betydelse när vi resonerar om det här. Varför är det oväsentligt för just de här barnen som vi pratar om att de skulle ha tillgång till två föräldrar när det är viktigt för alla andra?
Hur var det nu? Det finns andra sammanhang där det inte nödvändigtvis behövs två föräldrar, nämligen i rätten att prövas som adoptionsförälder. Kära alliansledamöter! Ni är långt ifrån konsekventa i er hållning.
I samma interpellationsdebatt som jag nämnde tidigare frågar Göran Hägglund om vi borde ha en lag i Sverige som gör det möjligt för ensamma kvinnor att med hjälp av svensk sjukvård få assisterad befruktning och på det viset ordna tillkomsten av ett barn. Han tycker att det finns skäl att vara tveksam inför en sådan utveckling eftersom han tycker att det är viktigt att man eftersträvar en situation där barn växer upp med två föräldrar.
Herr talman! Sverige har länge varit i framkant när det gäller familjepolitiken, men under de senaste fyra-fem åren har det på många plan stannat av och i vissa fall även gått tillbaka. Är det rimligt att Sverige år 2011 diskriminerar en grupp kvinnor som på grund av deras civilstånd tvingas söka sig utomlands för assisterad befruktning där lagstiftningen kommit ett steg längre än här i Sverige, till exempel Danmark, Finland, Lettland eller Belgien?
Är det okej? Naturligtvis inte. Det är dags att sluta diskriminera gruppen kvinnor som på egen hand via assisterad befruktning vill bli föräldrar. Det är dags att Sverige får en modern lagstiftning som också inkluderar ensamstående kvinnors rätt till insemination.
Bort med klyschor som vissa gör gällande, nämligen att se till barnets bästa. Det finns ingenting som talar för att ett barn som tillkommit genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna skulle få sämre uppväxtmiljö än ett barn som adopterats av en ensamstående kvinna eller ett barn som av någon anledning lever med endast en förälder. Det finns heller inget som talar för att ett barn som växer upp i en parrelation skulle få en bättre uppväxt än ett barn som växer upp med en förälder. Den traditionella kärnfamiljen mamma-pappa-barn är en otidsenlig norm där många existerande familjebildningar inte får plats.
Herr talman! Varför ska vi utesluta en grupp kvinnor som själva vill bära och föda fram ett barn? Varför nekar alliansregeringen denna grupp möjligheten till assisterad befruktning? Jag förstår inte resonemanget. Jag vill uppmana er att följa med verkligheten, följa med tidens utveckling och sluta diskriminera denna grupp. Ett steg i rätt riktning är därför att bifalla reservation 20 i detta betänkande.
Herr talman! Jag övergår till frågan om lagen om fastställande av könstillhörighet. En utredning kom till stånd när Vänsterpartiet i samarbete med den tidigare socialdemokratiska regeringen tog fram direktiven för en översyn. Utredningen presenterades i mars 2007. Betänkandet remissbehandlades, och remisstiden gick ut i november 2007. Sedan blev det helt tyst. Inget hände trots påstötningar av Vänsterpartiet i form av motioner, interpellationer och skriftliga frågor.
När ett år hade gått svarade ansvarig minister, även nu Göran Hägglund, på en skriftlig fråga från Vänsterpartiet daterad 21 november 2008 gällande vilka åtgärder han avsåg att vidta för att modernisera lagen om fastställande av könsidentitet. Svaret var kort, bara några rader. Där framgick att eftersom förslaget i betänkandet inbegrep en rad komplexa frågeställningar där konsekvenser av olika slag behövde belysas kunde ministern i dagsläget inte ange någon närmare tidsplan för det fortsatta arbetet. Det var hela svaret på den skriftliga frågan.
Exakt samma fråga ställde jag nu i mars i år, och jag fick svar daterat den 22 mars - två år efteråt. Där framgick att förutom förslagen i betänkandet
Ändrad könstillhörighet
som lämnats av Könstillhörighetsutredningen hade det i Socialstyrelsens regi utförts ett utredningsarbete. Socialstyrelsens rapport
Transexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar
hade av styrelsen remitterats till olika berörda instanser. Ministern hade erfarit att Socialstyrelsen avsåg att till Socialdepartementet överlämna de delar av styrelsens arbete som gäller lagstiftningsfrågor någon gång i början av sommaren. Han kunde därför inte nu - märk väl samma slutmening som tidigare - ange någon närmare tidsplan för det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet.
Det var en favorit i repris. I över fyra år har vi hittills fått vänta. Hur länge till ska det dröja innan en proposition kommer? Jag anser att socialminister Göran Hägglunds svar både i interpellationsdebatter och på skriftliga frågor har visat ministerns stora nonchalans för situationen för transsexuella. Det måste väl vara möjligt för en ansvarig minister att uppge någon form av tidsplan eller i alla fall en ambition när det gäller att komma fram med ett förslag på en ny lag om fastställande av könstillhörighet?
Herr talman! Personer som i dag vill genomgå någon form av könskorrigerande behandling och byta juridiskt kön möter en mängd krav, bland annat att personen måste vara steril, ogift och svensk medborgare. Det är horribla krav!
I juni förra året presenterade Socialstyrelsen mycket riktigt sina slutsatser i flera frågor för transsexuella i skriften
Transexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar
. Vänsterpartiet välkomnar Socialstyrelsens slutsatser som ger stöd för kraven på en förändrad lagstiftning i dessa frågor. Socialstyrelsen föreslår bland annat att kraven på att vara svensk medborgare, ogift och steril tas bort. Det är mycket positivt och ett steg i rätt riktning. Vidare föreslås att det ska vara tillåtet att frysa ned könsceller på samma villkor som ges andra patientgrupper. Det är ett glädjande förslag anser Vänsterpartiet. Vi anser att en förälders könstillhörighet eller könsidentitet är totalt ovidkommande för förmågan att ta hand om ett barn.
Herr talman! Det finns i dag vissa restriktioner för att en person under 18 år ska få behandling. Det anser Vänsterpartiet ska slopas. Denna åldersgräns innebär att unga transsexuella tvingas genomgå puberteten i en kropp som upplevs vara fel och främmande. I samråd med personen i fråga ska en läkares bedömning räcka för att personen ska få den vård, den behandling och det stöd han eller hon behöver.
I skriften från Socialstyrelsen är förslaget att Socialstyrelsen bör ta initiativ till samråd med SKL i syfte att undersöka förutsättningarna att få till stånd regionala utrednings- och behandlingsteam för personer under 18 år.
Att vården för unga transpersoner behöver förbättras är helt i linje med Vänsterpartiets politik. Naturligtvis stöder vi detta helhjärtat. Att skyndsamt överväga förutsättningarna för inrättande av så kallade stopphormoner för att minska risken för psykisk ohälsa är också helt klart i linje med vad Vänsterpartiet önskar. Men vi måste se till att tillgången till en sådan behandling finns över hela landet.
Herr talman! Det finns mycket att ta upp och belysa i denna fråga, men jag avslutar här med en förhoppning om att regeringen, med socialminister Göran Hägglund i spetsen, nu verkligen kommer till skott och tar till sig Socialstyrelsens rapport och de remissvar som finns och levererar en proposition innan nästa år, det vill säga 2012. Det är dags att sluta bromsa och i stället agera.
Jag uppmanar ministern och Alliansens ledamöter att särskilt noga titta på RFSL:s remissvar. RFSL har lång erfarenhet och stor kunskap gällande dessa frågor. Jag skulle vilja påstå att de är experter på området.
Herr talman! Det är nu verkligen dags att vi med det snaraste får en ny lagstiftning. Att bifalla reservation 25 är ett steg i rätt riktning.
Herr talman! Jag vill utifrån detta anförande till sist poängtera att könsidentitetsstörning inte är en psykisk störning eller en sjukdom.