Herr talman! När man lyssnar till Lena Hallengren kan man tro att allting är så enkelt och att det är dags att bara fatta ett beslut. Jag vill säga att det finns många med mig som delar oron över att vi genom ett lagstiftningsbeslut skulle utradera papparollen och faderns ansvar liksom barnens rätt till sina fäder. Ett beslut skulle också i förlängningen kunna ge det bekymmersamma, som vi har arbetat med att uppnå, nämligen att pappor och mammor delar på ansvaret och att man under barnens uppväxt finns till för barnens utveckling och trygghet.
Det är för att inte förlora barnperspektivet och för att inte förlora fädernas ansvar som vi har sagt att vi vill fördjupa kunskapsunderlaget och att vi vill analysera frågan utifrån ett barnperspektiv. Jag uppskattar den respekt som finns inom alliansregeringen och som är ömsesidig i de här frågorna, eftersom vi har lite olika ingångvärden, vilket jag har redovisat här i kammaren. Dessa olika ingångsvärden i frågan har vi ändå haft respekt för, och vi avser att invänta det kunskapsunderlag som regeringsarbetet innebär.