Herr talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till
betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Betänkandet innehåller en mängd motioner med
förslag om mer eller mindre långtgående förändringar
av energibeskattningen och beskattningen på trafi-
kområdet. Utskottsmajoriteten har inte ansett det
befogat med ändringar i energibeskattningen i avvak-
tan på en omfattande diskussion om energipolitiken
under våren. Däremot understryker vi med ett tillkän-
nagivande vikten av att regeringen påskyndar arbetet
med att ta fram ett bidrag till de värmeverk som le-
vererar biobaserad värme till industrin.
Jag vill ta tillfället i akt att redogöra för det omfat-
tande beredningsarbete som sker med anknytning till
energi- och miljöområdet. Det berör flertalet av de
frågor som tas upp i motionerna. Den svenska energi-
politikens mål är att på kort och lång sikt trygga till-
gången till el och annan energi på med omvärlden
konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall ska-
pa villkoren för en effektiv energianvändning och en
kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg
negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt
underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt
samhälle. Energipolitiken skall bidra till att stabila
förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt nä-
ringsliv och till en förnyelse och utveckling av den
svenska industrin.
Vi socialdemokrater har i samarbete med Center-
partiet och Vänsterpartiet i februari i år lagt fast en
strategi för omställning av energisystemet. Den syftar
till en successiv och ansvarsfull avveckling av kärn-
kraften. Den inleds med avveckling av en första kärn-
kraftsreaktor senast den 1 juli nästa år. Vidare kom-
mer särskilda åtgärder att vidtas för att användningen
av el skall minska och för att en ökad utbyggnad av
el- och värmeproduktion baserad på förnybara ener-
gislag skall ske. Ett långsiktigt program kommer att
genomföras i syfte att minska kostnaderna för att
utnyttja förnybar energi.
Engergibeskattningen skall förena kraven på
energisparande och god miljö med goda förutsätt-
ningar för den svenska industrins internationella kon-
kurrenskraft. Det skall vara lönsamt att investera i
varu- och tjänsteproduktion i Sverige och det skall var
fördelaktigt att investera i ekologisk energiteknik,
bl.a. effektivare energianvändning. Produktionsskat-
ten på kärnkraft skall utformas enligt dessa principer.
Beskattningen bör ge drivkrafter för hushållning och
konvertering till förnybara energislag samtidigt som
den inte skall påverka industrins internationella kon-
kurrenskraft negativt. Beskattningsreglerna bör främja
elproduktion med förnybara energislag. Naturgasens
miljöfördelar jämfört med olja och kol skall beaktas.
Skatteväxlingskommittén har nyligen lämnat ett
betänkande där man bedömer förutsättningarna för,
och effekterna av, olika slag av skatteväxling. En bred
majoritet i kommittén förordar att ytterligare höjning-
ar av energi- och miljöskatter sker stegvis och växlas
mot ett i motsvarande grad sänkt skatteuttag på ar-
betsinkomster. Skatteväxlingskommittén tar även upp
hotet om att klimatförändringar kommer att kräva
fortsatta stora reduktioner av koldioxidutsläppen och
att en avveckling av kärnkraften härvid ställer stora
krav på en förnyelse av energisystemet. Enligt
kommittén kan en ökning av de energi- och miljörela-
terade skatterna, som växlas mot en minskning av
skatten på arbete, vara ett viktigt och kraftfullt red-
skap. Kommittén redovisar även en modell för hur en
reformerad energibeskattning kan utformas. Hur ett
energiskattesystem skall utformas bör dock enligt
kommittén bestämmas efter att beslut har fattas om
hur energiförsörjningen skall ske i framtiden.
Herr talman! Även på det trafikpolitiska området
pågår det ett antal utredningar. Det innebär att vi från
utskottsmajoritetens sida vill avvakta med nya ställ-
ningstaganden. Kommunikationskommittén har i
uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommuni-
kationerna i Sverige. Denna plan skall utgöra under-
lag för ett nytt trafikpolitiskt beslut våren 1998. I sitt
andra delbetänkande redovisar kommittén principiella
överväganden rörande användningen av ekonomiska
styrmedel inom vägtrafikområdet. Vidare analyserar
kommittén hur koldioxidskatten, energiskatterna på
drivmedel och den årliga fordonsskatten kan användas
som styrmedel. Kommittén anser att utformningen av
vägtrafikens beskattning bör bygga på gemensamma
trafikpolitiska och miljöpolitiska mål och riktlinjer för
hela transportsektorn. Ett sådant förslag skall snart
presenteras.
Utredningen om vägtrafikens samlade beskattning
gör en översyn av beskattningen som omfattar såväl
lätta som tunga fordon. Översynen skall koncentreras
till vad som är den lämpligaste avvägningen mellan
försäljningsskatt, fordonsskatt samt energi- och koldi-
oxidskatt i syfte att förbättra den samlade styreffekten
med avseende på trafiksäkerhet och miljö. Detta arbe-
te skall vara klart till hösten.
Vidare har regeringen aviserat att en proposition
om vägavgifter på vissa tunga fordon skall läggas
fram under våren. Det s.k. Dennispaket kommer att
ersättas med ett förslag till en mer miljöinriktad trafik-
lösning för Stockholmsregionen. En förhandlingsman
kommer att tillsättas och denne har till uppgift att
träffa en överenskommelse mellan staten och Stock-
holms kommun om finansieringen av en helhetslös-
ning för väg- och järnvägstrafik genom centrala
Stockholm. Den nya lösningen innebär bland annat att
Stockholmsregionen skall få möjlighet att besluta om
ett miljöstyrande bilavgiftssystem.
Till sist, herr talman, tänker jag beröra frågan om
yrkesfiskarnas befrielse från skatt på drivmedel för
fartyg. Det är en fråga som tas upp i flera motioner.
Fiskare som använder mindre fartyg har inte någon
möjlighet att använda den lågbeskattade dieseloljan,
utan köper i stället högbeskattad dieselolja. Skattefri-
heten uppnås i dessa fall genom att skatten på diese-
loljan återbetalas kvartalsvis efter ansökan. Restitu-
tionsförfarandet har kritiserats, och detta har vi från
utskottsmajoritetens sida förståelse för. Därför har vi
vid tidigare behandling av denna fråga sagt att rege-
ringen noga bör följa utvecklingen på området och
pröva möjligheterna till alternativa lösningar som
minskar olägenheterna med nuvarande bestämmelser.
Nu har Riksskatteverket i en rapport ifrågasatt om
restitutionsförfarandet innebär någon vinst ur kon-
trollsynpunkt och påtalat att förfarandet medför pro-
blem för många fiskare och extra kostnader för skat-
temyndigheten. Utifrån detta föreslår Riksskatteverket
att ägare till mindre fartyg som används yrkesmässigt
ånyo skall få rätt att använda lågbeskattad märkt die-
sel mot försäkran.
Herr talman! Detta förslag är för närvarande före-
mål för överväganden inom Regeringskansliet. Från
utskottsmajoritetens sida förutsätter vi att regeringen
redovisar sin bedömning av detta i ett lämpligt sam-
manhang.
Karl-Gösta Svenson ställde ett flertal frågor till
mig i sitt inledningsanförande. Jag hoppas nu att Karl-
Gösta Svenson har lyssnat ordentligt, så att han fått
svar på flertalet av de frågor han ställde.
Jag vill också säga att de som arbetar i elintensiv
industri - i skogs- och massanäringen, i järn- och
stålindustri osv. - inte behöver vara oroliga för den
här energiomställningen. Däremot tycker jag att de
borde vara oroliga för de politiker som predikar att vi
bara skall vänta och se hur det går. En sådan politik
skulle leda till att Sverige en dag, när reaktorerna är
uttjänta, får elbrist.
Jag har några frågor till Karl-Gösta Svenson. När
vill ni att den första reaktorn skall stängas av? Hur vill
ni rusta Sverige, så att vårt land klarar av omställ-
ningen utan att välfärd och sysselsättning äventyras?
Hur ser er vision ut när det gäller framtidens energi?
När det gäller CO2-utsläppen, som Karl-Gösta
Svenson också tog upp, är den största boven faktiskt
bilismen. Om vi får ned dessa utsläpp uppnår vi det
bästa resultatet. Då är min fråga till Karl-Gösta Sven-
son och Moderaterna: Vad har ni för förslag på detta
område?