Herr talman! Under mom. 16 i detta betänkande
har utskottet behandlat min motion 1996/97:Sk605
som gäller konkurrensförhållanden mellan Sverige
och Finland.
Den svenska särlagstiftningen om förbud att an-
vända röd diesel i alla motorfordon har skapat fler
och högre gränshinder än vad som gällde före EU-
medlemskapet. Eftersom inte samma regler gäller på
båda sidor om den svensk-finska gränsen slås många
svenska entreprenörer och företag ut. En av EU-
medlemskapets främsta fördelar är den inre markna-
dens principer. Hindren för fri rörlighet för varor,
personer, tjänster och kapital skulle ju avskaffas
medlemsländerna emellan.
I fördragets artikel 6 står det: "Regler som är så
utformade att de måste leda till en mindre gynnsam
behandling av det som härrör från annat land är öppet
diskriminerande." Det fullföljs i artikel 7 som handlar
om konkurrensförhållandena. Huvudregeln är nämli-
gen att varor som lagligen släpps ut på marknaden i
ett land skall beviljas tillträde även till övriga länders
marknader inom gemenskapen.
Europarådet har emellertid, på en finsk förfrågan,
i ett direktiv av den 27 november 1995 meddelat att
lågskattad märkt olja kan förbjudas för förbränning i
motorer på fordon avsedda för vägtrafik. Finland har
följt detta direktiv, vilket innebär att bilar och bussar
ej får använda röd diesel. För arbetsredskap, traktorer,
grävmaskiner, skogsmaskiner m.m. får däremot
lågskattad dieselolja användas. I Sverige har använd-
ning av röd diesel i alla motorfordon förbjudits. En-
ligt min mening strider förbudet i detta avseende mot
den inre marknadens principer och direktiv och fak-
tiskt även mot konkurrensreglerna.
Det finns många exempel som visar hur svenska
entreprenörer diskrimineras genom att vi i Sverige
inte på samma sätt som man gjort i Finland följt EU:s
direktiv. Finländska skogsentreprenörer kan avverka
och sälja timmer till svenska sågverk till väsentligt
lägre pris än som är möjligt i Sverige.
En finländsk jordbrukare som med traktor och
släpvagn skulle leverera ved till en svensk fastighets-
ägare ertappades med röd diesel i tanken. Eftersom
ekipaget vägde mer än tre och ett halvt ton har den
här mannen drabbats av en straffavgift på 20 000 kr.
En svensk verkstadsägare med huvudparten av si-
na kunder i Finland drabbas också hårt. Denne man
har specialiserat sig på att reparera traktorer. Ingen
finländsk traktorägare byter bränsle i tanken för att
köra över gränsen till den svenska verkstaden.
En annan bransch som håller på att avvecklas i
östra Norrbotten är grusförädlingen. I Finland kan
produktionen i hela grusförädlingskedjan ske med röd
diesel, som är nästan 4 kr billigare per liter. Dessutom
har Finland ingen grusskatt. Sammantaget innebär
detta att finländska grusleverantörer har tagit över i
princip alla grusleveranser inom ett område som
sträcker sig upp till tio mil in i Sverige. Ett av Sveri-
ges största entreprenadföretag avvecklar nu sin
gruskrossanläggning i Haparanda och köper gruset
från Finland.
Ytterligare en bransch som nu fått problem är tu-
rismen. I varje fall hitintills har även privatbilismen
stoppats vid gränsen, trots att lagen, 1996:598, före-
skriver rätten att kontrollera och undersöka fordon i
yrkesmässig trafik.
En dansk turist, Karsten Zornow, åkte från Finland
till Sverige med röd diesel i tanken. Han stoppades,
kontrollerades och fick en straffavgift på 10 000 kr.
Karsten Zornow skrev till Tullmyndigheten i Helsing-
borg och fick svaret att han hade möjlighet att förbru-
ka den diesel som fanns i tanken plus en reservdunk
med tio liter. Det stämmer överens med EU-direktivet
om punktskatter.
När det gäller en av norra Sveriges största turist-
attraktioner, Kukkolaforsen, får man nu frågan från
finska resebyråer: Vågar vi skicka turister över grän-
sen till er? Frågan borde ställas till utskottsmajorite-
ten, som inte förstått vilka följder den svenska sär-
lagstiftningen nu har fått. Situationen i framför allt
östra Norrbotten är ohållbar. Om likvärdiga lagar och
regler på ömse sidor av den svensk-finska gränsen
inte snarast harmoniseras kommer många företag att
slås ut, och arbetslösheten kommer att öka ytterligare.
Det borde vara en självklarhet för alla i denna
kammare att svensk särlagstiftning inte får leda till att
företag och jobb slås ut. Jag är mycket förvånad över
att utskottsmajoriteten inte har tagit den här frågan på
allvar. Det är bråttom att göra något. Företag avveck-
las nämligen redan på grund av den här särlagstift-
ningen.
Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga
moderata reservationer. Men, som andra också sagt,
för tids vinnande ansluter jag mig till Karl-Gösta
Svensons yrkande.