Herr talman! Jag har fått förtroendet att föra fram
mitt partis uppfattning, vilken är densamma som
utskottets ställningstaganden i de frågor som tas upp
under rubriken Planfrågor i bostadsutskottets betän-
kande nr 8. Jag ska fatta mig ganska kort genom att i
mitt anförande koncentrera mig på ett mindre antal
frågor.
Plan- och bygglagen i dess nuvarande form har nu
varit i kraft i drygt ett decennium. Ett antal ändringar
och justeringar har gjorts i lagstiftningen, men trots
allt av mindre omfattning. Som alla lagar kräver även
PBL anpassning till samhällsförändringar. Det finns
därför anledning att dra slutsatser av hur lagen funge-
rar i dag i förhållande till sina syften och att bedöma
vilka förändringar som är nödvändiga med hänsyn till
gjorda erfarenheter och de samhällsförändringar som
ägt rum under perioden.
Vi har haft stora förändringar i komplexet av
samhällsbyggnadslagar. Vi har fått miljöbalken som
bygger på helt andra principer än PBL, vi har fått
miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål och vi har
väglagen, banlagen, lagen om exploateringssamver-
kan, VA-lagen m.fl. lagar som i varierande grad är
harmoniserande med varandra.
Av dessa m.fl. skäl är det dags för en översyn av
plan- och bygglagen, vilket vi redan tidigare har kon-
staterat och beslutat här i kammaren. Vi behöver en
bra lagstiftning om plan- och byggfrågorna och är
rädda om de specifika verktyg som behövs för att vi
ska kunna uppfylla flera viktiga mål, inte minst på
boendets och bostadsbyggandets område.
Med hänvisning till detta avstyrks i nuläget alltså
flertalet motionsyrkanden. Andra skäl är att det pågår
andra utvecklingsarbeten och utredningar på området.
Det finns dock, som tur är, undantag som bekräf-
tar regeln vad gäller hänvisningar till ovan nämnda. I
två socialdemokratiska motioner tas frågor om be-
gränsningar i yttrandefriheten genom privatisering av
allmänna eller gemensamma platser upp. Motionärer-
na framhåller att demokratin förutsätter debatt, opini-
onsbildning och ett offentligt samtal. Yttrandefriheten
i sin tur är en förutsättning för demokratin.
Torget har sedan urminnes tider stått som symbol
för det demokratiska samtalet. Där har människor
kunnat mötas och åsikter utväxlas och brytas mot
varandra i ett fritt meningsutbyte. Torgen och våra
centrum är naturliga samlingsplatser. Utvecklingen är
den att möjligheterna till ovanstående i rask takt hål-
ler på att förändras. Torgen är inte alltid längre of-
fentligt ägda eller görs kanske om till inglasade galle-
rior med stora parkeringsområden runtomkring. Som
om inte det vore tillräckligt har i dag ägaren av den
tidigare offentliga platsen nu möjlighet att bestämma
vilka åsikter som får framföras av vem och kan t.o.m.
ta betalt av den mötesarrangör som har fått lov att
framföra sina åsikter.
Det här är ett växande problem, precis som ett par
talare före mig har redogjort för. Motionärerna och
utskottsmajoriteten föreslår därför att riksdagen gör
ett tillkännagivande till regeringen. Huvudprincipen
bör vara den att var och en i förhållande till fastig-
hetsägaren ska ha rätt att använda offentliga platser
för debatt, opinionsbildning, offentliga samtal, flyg-
bladsutdelning m.m.
Regeringen bör överväga de frågor som vi har pe-
kat på och ta ställning till hur avvägningen mellan de
olika intressen som gör sig gällande bör göras, där-
ibland äganderätten. Därefter bör regeringen åter-
komma till riksdagen med de lagförslag m.m. som
kan krävas.
Herr talman! En period såg det ut som om ett
enigt utskott stod bakom det här tillkännagivandet,
men föga förvånande, för mig också, hittade mode-
rater och kristdemokrater ett kryphål att slinka ut
igenom. Det är väl bara att tacka för de användbara
argument som handlar om att dessa partier sätter
äganderätten före demokratin och renhållningskost-
nader före utrymme för det fria ordet. Detta skulle
enligt dessa båda partier kräva en utredning av frå-
gan.
Även jag avser nämna några ord om externa köp-
centrum. I betänkandet behandlas ett antal motioner
som tar upp frågor om externa köpcentrum. Vi känner
alla till vilka uppslitande diskussioner vi har på olika
håll i landet kring frågor som sorterar under denna
rubrik. Här finner vi diametralt olika uppfattningar
från olika partier, och fyra olika reservationer har
bifogats betänkandet. Vi har redan fått en redovisning
av flertalet av dessa reservationer, men enligt mitt sätt
att se detta, vilket också avser ett försök till samman-
fattning, är det så att här finns allt: Miljöpartiet har
krav på att låta grannkommuner ges vetorätt vid eta-
blering av köpcentrum. Kristdemokraterna kräver
bl.a. att kommunfullmäktige bör utarbeta en handels-
policy som ska antas en gång per mandatperiod -
men ingen hindrar väl en kommun att redan i dag
genomföra detta? Vänsterpartiet kräver införande av
ett moratorium för nya externa köpcentrum. Modera-
terna vill ha mer konkurrens och lägre priser framför
allt, och absolut inga restriktioner av något skäl.
Jag kan inte låta bli att fråga Knut Billing om han
har missat en av de skrivelser som har skickats till
bostadsutskottet för inte så länge sedan. Den registre-
rades i slutet på februari och gäller externmarknads-
etableringar. Det lät på Knut Billing som om alla
företagare och affärsidkare håller med honom. Så är
inte fallet. Därför vill jag ta upp kammarens tid med
att berätta om just denna skrivelse.
Skrivelsen kommer från 16 företagare, fastighets-
ägare och representanter för Svensk Handel samt ett
antal kommuner inom Värmland och Dalsland. Där är
man mycket bekymrad över hotet om etablering av
externa köpcentrum i just den delen av landet, som
man väljer att beskriva det.
Utöver de reservationer som jag tidigare nämnde
förs i en reservation ett mycket konstigt och generali-
serande resonemang om tidrika respektive tidfattiga
människor. Reservationen mynnar ut i att det är an-
geläget att förstärka kommunernas mandat att utöva
sitt planeringsansvar. Det tolkar jag som att man
tillstyrker ett fortsatt starkt kommunalt planmonopol.
Vi är inte direkt överens om hur frågorna ska
handläggas. Det stärker oss socialdemokrater i upp-
fattningen att det bör vara en av de frågor som den
kommande PBL-utredningen ser över.
Flera talare har tagit upp inflytandefrågor, i syn-
nerhet barnens möjlighet till inflytande i planproces-
sen. Vi socialdemokrater anser också att det är oer-
hört viktigt. Jag kan nämna att det finns kommuner
som är föregångare, exempelvis Växjö. Där har
kommunfullmäktige fattat beslut om att samtliga
nämnder och styrelser ska ta hänsyn till barnens möj-
ligheter att påverka inte minst samhällsplanering och
utbyggnad.
Senast vi debatterade plan- och byggfrågor här i
riksdagen fattade vi beslut om att en bred översyn av
lagen ska göras. Det är oerhört viktigt att arbetet
genomförs etappvis. Vi kommer att få tillfälle till
många och spännande debatter om planfrågor fram-
över.
Herr talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till ut-
skottets förslag i dess helhet och avslag på samtliga
reservationer.