Herr talman! Barnens bästa ska ju alltid vara en
ledstjärna för oss, inte minst i den fysiska planering-
en. Flera har nämnt barnens roll i planeringsarbetet
och hur man på något sätt ska kunna ta till vara deras
erfarenheter och "enmetersperspektiv", som jag för
övrigt tycker är ett fint uttryck.
Vi behöver inte gå så långt utanför den här bygg-
naden för att inse att det här samhället faktiskt inte är
byggt för de små barnen. På trottoaren går mammor-
na med sina barnvagnar, där barnen sitter just i höjd
med bilarnas avgasrör. Det är totalt olämpligt och
farligt, och jag förstår inte varför vi tillåter detta och
inte har rättat till en så enkel sak.
Hänsynen till barnens perspektiv och intresse krä-
ver att vi ser till att barnen inte utsätts för de faror
som skapas av oss vuxna. Det gäller framför allt i
gatumiljön, där vi självklart skulle ha friliggande
gång- och cykelfiler, så att barn och ungdomar kan ta
sig fram på ett säkert sätt. De ska helst vara separera-
de från biltrafiken för att inte direkt utsättas för ut-
släppen.
Jag tror att alla kan hålla med om att barnen är vår
minsta gemensamma nämnare. Men också våra allra
äldsta ingår i vår gemensamma nämnare. Däremellan
finns också en stor grupp av olika funktionshindrade,
som vi alltid måste ta hänsyn till. När vi t.ex. skapar
vackra stadsmiljöer med kullerstenar måste vi tänka
på att människor som är beroende av en rullator inte
kan ta sig fram där, om vi inte gör en särskild fil för
människor som går med rullator. Dessutom kan sam-
ma fil hjälpa dem som går med barnvagn och som har
små barn som går med.
Jag är väldigt mån om vackra stadsmiljöer, men
sådana får inte leda till att rullatolsbundna inte kan gå
där och att de små barnen inte kan ta sig fram utan att
snubbla. Detta är väldigt viktigt.
Herr talman! Miljöpartiet har ställt sig bakom fem
flerpartireservationer i det här betänkandet. Vi har
också en egen reservation som gäller externa köp-
centrum.
Om jag först ska sammanfatta de övriga flerparti-
reservationerna på ett kort sätt vill jag säga att det
handlar om barnen. Det handlar också om den tysta
miljön och behovet av bullerfria områden. Vi vet att
tystnaden i sig är utrotningshotad, och vi behöver helt
enkelt skärpa planeringen när det gäller möjligheten
att slippa buller. För att göra det mer mänskligt borde
vi också sänka bullergränsen från 55 decibel till 40.
Det är ett förslag från Miljöpartiet.
När det gäller översvämningsriskerna delar vi
synpunkten om att räddningstjänsten måste vara in-
kopplad på ett tidigt stadium och ingå i remisskretsen
för översiktsplanen.
Det jag vill säga om grönområden - de gröna
lungorna, som jag brukar kalla dem - handlar också
om barnen. Det är just de här små områdena som är
livsviktiga dels för barnens möjligheter att leka, dels
för att skapa fria zoner där inte avgaser och buller
direkt påverkar. Därför är dessa små områden, dessa
gröna lungor, så viktiga. Det måste ske en skärpning
så att vi får ett starkare skydd av dem.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en liknande in-
ställning till köpcentrum. Vi står väl på samma sida
av vägen, för att travestera det som tidigare har sagts.
Det handlar om ett tillfälligt stopp, ett tillfälligt råd-
rum för hur man ska kunna återskapa eller ge möjlig-
heter för samhället att ge service till alla - då talar jag
om de små barnen igen, de äldsta och de funktions-
hindrade - och motverka den separation av boende
och handel som i dag med rasande fart sker. Vi har en
planering på ett trettiotal sådana här stora externa
stormarknader i dag. Om man nu tycker att det billiga
priset är det som helt avgör så må det ske på det sät-
tet, men för mig handlar det om solidaritet och lojali-
tet, om att skapa levande stadskärnor och ha kvar den
europeiska stadskärnemodellen och om att inte låta
oss förändra vårt sätt att leva mer mot den ameri-
kanska modellen, där man byggde just på det här med
att vara bilburen - en huvudhjuling, som en del kallar
det, dvs. man är beroende av bilen för att över huvud
taget kunna leva ett normalt samhällsliv. Bilen ska
givetvis inte förbjudas, men den ska heller inte vara,
som jag tror att Sten Lundström sade, en förutsättning
för att få mjölk och bröd. Det är väldigt viktigt.
Herr talman! Jag står självklart bakom de gemen-
samma reservationerna och yrkar särskilt bifall till
reservation 14.