Herr talman! Varför är momsfrågorna så viktiga i
EU-sammanhang? Varför vidhåller inte Sverige att
just våra principer är så bra att det inte finns någon
anledning för oss att anpassa oss gentemot övriga
Europa utan att det snarare faktiskt borde vara tvärt-
om?
Ett av svaren är naturligtvis den inre marknaden.
Menar vi allvar med fri rörlighet måste också vi med-
verka till enhetlighet. En del partier tycks anse att vi
förlorar på en harmonisering av reglerna. Märkligt
nog vill de mest EU-vänliga partierna, såsom vi nyss
hört, obstruera även på detaljnivå.
I själva verket vinner naturligtvis Sverige på att
varu- och tjänsteutbytet flyter väl. Regeringens accep-
terande av harmoniseringskraven är på intet sätt nå-
gon sorts flathet eller rädsla för EG-domstolen. Det är
sorgligt att behöva påminna om att det är det svenska
näringslivets utveckling det hela rör sig om!
Ett annat svar på varför momsfrågorna är så vitala
i EU-sammanhang är att EU:s budget till största del
finansieras av en viss andel av medlemsländernas
mervärdesskattebas. Visst är väl också vi angelägna
om att de gemensamma kostnaderna fördelas rättvist
länderna emellan.
Dagens betänkande behandlar, såsom har fram-
gått, moms inom kultur-, utbildnings- och idrottsom-
rådet. Tittar man på motionsfloden kan man konstate-
ra att frågorna är kontroversiella. Glädjande nog finns
konstruktiva motioner, och ett par av dem har utskot-
tet också tillstyrkt.
Men det finns också undergångstoner, både skrift-
liga och muntliga. Får man tro en del motionärer
kommer Sveriges kultur- och utbildningssektorer att
totalt dö ut den 1 januari 1997.
Vad motionärerna då har glömt är att det är viktigt
med konkurrensneutralitet för alla verksamheter och
att möjligheterna att lyfta av ingående moms oftast
innebär en stor fördel. Det röda skynke som många
ser när ordet "mervärdesskatt" nämns saknar i de
flesta fall grund. T.ex. har vår regering, vilket även
Vänstern har nämnt, fått två allvarliga påpekanden
från EU-kommissionen om behovet av harmonisering
inom de här aktuella områdena. Svenska utbildnings-
företag har nämligen vänt sig till kommissionen och
klagat på att de trots EU:s tydliga regelverk fortfaran-
de står utanför momssystemet.
Som vi har hört är de delar av betänkandet som
uppmärksammas mest skolorna, körkorten och djur-
parkerna. Jag tänker därför koncentrera mig på dessa.
Skatteutskottet har under beredningen inhämtat
yttranden från utbildnings- och kulturutskotten. Jag
vill här ta tillfället i akt och tacka för ett mycket gott
samarbete. Genom denna samverkan och genom beja-
kande av s-, c- och v-motioner har skatteutskottet
betydligt vidgat kretsen av skolor som - om de så
önskar - även i fortsättningen kan stå utanför moms-
systemet. De farhågor som har uttryckts i många mo-
tioner är därmed borta, vilket jag med glädje kan
konstatera.
Till oppositionen vill jag säga: Läs betänkandet en
gång till! Till Per Rosengren vill jag säga att jag gör
exakt samma tolkning som han. Senare i dag kommer
Torgny Danielsson från utbildningsutskottet att ytter-
ligare belysa den här frågan.
Det är med mindre glädje jag konstaterar att vi
inte längre kan ha kvar skatteundantaget för kör-
kortsutbildning. Men definitionen av begreppet ut-
bildningstjänster måste naturligtvis vara konsekvent.
Direktiven på det här området är klara. Till skillnad
från ordinär skolutbildning är körskolorna kommer-
siella, och utbildningsmålet är att hänföra till katego-
rin personliga ändamål. Visst är det så att ett körkort
behövs i yrkeslivet och att gränsen till yrkesutbildning
kan anses hårfin i praktiken, men ur mervärdesskatte-
hänseende är ändå uppdelningen klar - tyvärr.
För att mildra kostnadsökningarna för ungdomar
som skall ta sina körkort inför man nu en ny avdrags-
rätt för ingående moms på inköp och förhyrning av
fordon. Detta tillsammans med den generella avdrags-
rätten, som nu alltså kommer att omfatta även bilsko-
lorna, kommer att hålla nere prisökningarna.
Än svårare gränsdragningar uppstår när man också
blandar in kultur- och idrottsområdena. Vad är nöje
och vad är kultur? Vad är undervisning och vad är
information och folkbildning? Vad är idrott och vad
är rekreation och förströelse? Svaren är inte alldeles
lätta att ge.
För riksdagen är det således möjligt att lägga fast
de yttre ramarna, och så sker också i betänkandet.
Men en del gränsdragningar måste av naturliga skäl
lämnas till rättstillämpningen. Utskottet betonar också
på flera ställen i betänkandet att regeringen noga
måste följa utvecklingen.
Ytterligare ett exempel på gränsdragningsproble-
matiken är djurparkerna. Många motionärer och talare
här menar att dessa är att hänföra till kultursektorn,
men per definition ses de i dag som nöjesparker.
Förvisso gör djurparkerna en kulturgärning i sitt
bevarandearbete, men det går knappast att säga att de
"tydligt" och "huvudsakligen" utgör en del av kul-
turområdet. Typiskt nog använder motionärerna ord
som "vissa djurparker", "en del parker", "många av
dem" etc., eftersom det faktiskt inte går att hänföra
samtliga djurparker till en och samma huvudkategori.
Nöjesparkerna, representerade av Gröna Lund och
Liseberg, har uppvaktat utskottet. Deras representan-
ter anförde att verksamheterna är att hänföra till kul-
tursektorn, då de har uppträdanden, konserter osv.
Men även här faller argumentationen när man i be-
dömningen tar in rekvisiten "tydligt" och
"huvudsakligen".
Någonstans måste en gräns sättas; det ansvaret
måste en regering och en riksdag ta. Kontinuiteten i
definitionerna är naturligtvis av allra största vikt.
Och nu, herr talman, vänder jag mig till dem som
ser Kultursveriges undergång framför sig. Som jag
tidigare påpekade, är en momsbeläggning inte alls av
nödvändighet en belastning för verksamheter. Och
moms är inte heller det enda sätt man kan stödja kul-
turen på. I stället finns det andra metoder, som är
mycket mer träffsäkra. Det pågår t.ex. utredningar om
musikers, författares och övriga kulturarbetares in-
komstsituation. Regeringen vill genom stipendier och
på andra sätt stödja sektorn.
Vänstern kritiserar momssatsen på vidareförsälj-
ningsavgiften på konstverk. Men nu är det så att den-
na avgift gynnar redan kända och etablerade konstnä-
rer, och i detta sammanhang väger skattesystemets
likformighet därför tyngre. I stället vill regeringen
rikta stöd till unga, fortfarande okända konstnärer,
som till skillnad från de kända namnen är i behov av
ekonomiskt stöd. Också konstnärer måste innefattas i
fördelningspolitiken - eller hur?
Kd vill sänka bokmomsen, och detta skulle natur-
ligtvis ge en viss effekt. Men en bättre väg att stödja
litteraturen på är bibliotekslagen, satsningen på kul-
turtidskrifterna, projekten för att öka läsandet och de
särskilda satsningar på barnkulturen som är på gång.
Billigare böcker kan aldrig konkurrera med den
mångfald och den informationsrikedom som bibliote-
ken erbjuder - dessa fantastiska källor till kunskap och
läsglädje, som dessutom är helt gratis.
Som jag tidigare sade, är det de mest EU-positiva
partierna som har den kraftigaste kritiken mot moms-
harmoniseringen, och så också i detta betänkande.
Detta är naturligtvis väldigt förvånande. Glädjande är
i stället delar av Vänsterns motioner och anförandet
här, där synpunkter läggs fram och diskussioner förs
på ett konstruktivt sätt.
Med ett konstaterande, herr talman, att man fak-
tiskt aldrig kan upphöra att förvånas vill jag yrka
bifall till hemställan i skatteutskottets betänkande och
avslag på samtliga reservationer.