Fru talman! I detta betänkande föreslås, som Karl-
Gösta Svenson tidigare sagt, ändringar i den svenska
mervärdesskattelagstiftningen på kultur-, utbild-
nings- och idrottsområdet. Detta är avsett att vara en
anpassning till EG:s mervärdesskatteregler. Jag vill
liksom Karl-Gösta Svenson hävda att regeringens
förslag på detta område är osedvanligt illa genom-
tänkt.
Regeringen föreslår att den uppdragsutbildning,
utbildning för personliga ändamål, yrkesutbildning
och omskolning som inte sker inom grundskole-,
gymnasieskole- och högskoleutbildning eller berätti-
gar eleven till studiestöd skall bli skattepliktig från
den 1 januari 1997.
När privata utbildningsföretag och trafikskolor
blir skattskyldiga till mervärdesskatt så kommer
många människor att av kostnadsskäl tvingas avstå
från denna form av många gånger mycket kvalificerad
utbildning.
Nu har skatteutskottet med hjälp av utbildningsut-
skottet försökt rätta till en del i regeringens förslag.
Det gäller t.ex. de enskilda människor som i höst
påbörjat en tvåterminsutbildning hos en privat ut-
bildningsanordnare. De skall inte behöva drabbas av
en oförutsebar skattehöjning i vår - dvs. om eleven
har råd att förskottsinbetala terminsavgiften före års-
skiftet.
Som det står i betänkandetexten har skatteutskottet
också biträtt utbildningsutskottets förslag att den av
regeringen aviserade utredningen om kompletterande
skolor får ett utvidgat uppdrag i enlighet med de rikt-
linjer som utbildningsutskottet förordat.
Men det räcker inte för att klara ut den situation
som uppstår. För det första borde naturligtvis en så-
dan utredning ha gjorts redan innan propositionen
lades fram. För det andra föreslog utredningen Mer-
värdesskatten och EG fortsatt skattefrihet för yrkes-
utbildning och omskolning. Utredningen kom fram till
att ett sådant förslag inte strider mot EG:s direktiv.
Regeringen följde dock inte utredningens förslag i
detta avseende. Ett av argumentet för det tycks vara
att regeringen vill undvika gränsdragningsproblem
och därför föreslagit skatteplikt - tydligen utan att
inse vilka allvarliga konsekvenser förslaget kommer
att få.
Privata utbildningsanordnare av yrkesutbildning
och omskolning anser sin existens hotad. Exempel på
detta är RMI Berghs, IHM Business School, Beck-
mans skola, Grafiskt Center, Naprapathögskolan och
Sveriges Marknadsförbund med utbildningar inom
marknadsekonomi och European Diploma in Marke-
ting. Alla dessa har långvarig verksamhet och gedigna
utbildningar som leder till jobb. De leder till jobb!
Yrkesutbildningar i alternativmedicin är ett annat
exempel. Efter årsskiftet kommer privatfinansierad
yrkesutbildning att diskrimineras å det kraftigaste.
De fristående skolorna uppfyller naturligtvis be-
hov av något som annars inte finns på marknaden.
Varför skulle elever betala dyra studieavgifter för att
utan studielån studera på dessa skolor om de kände att
deras behov kunde tillfredsställas helt gratis på of-
fentliga utbildningar - med studiestöd och allt? Jag
blir rätt upprörd över den nonchalans som visas mot
dessa skolor, deras anställda och elever.
Inser Ulla Rudin hur viktiga dessa utbildningar är
och att deras like många gånger inte finns inom det
ordinarie skolväsendet? Kan Ulla Rudin garantera att
dessa skolor kommer att godkännas som s.k. komplet-
terande skolor? Naturligtvis inte! I lagtexten står
fortfarande att från skatteplikt undantas omsättning av
tjänster som utgör grundskole-, gymnasieskole- eller
högskoleutbildning om utbildningen anordnas av det
allmänna eller av en av det allmänna för utbildningen
erkänd utbildningsanordnare.
Det står inte en rad om yrkesutbildning eller om-
skolning. Det har man strukit. Varför har man gjort
det? Varför vill man inte bereda möjligheter för dessa
skolor? Skrivningarna om kompletterande skolor
avser bara en mycket liten del av dem som nu drab-
bas. När skattemyndigheterna skall fundera över om
en skola är skattepliktig eller inte kommer de att fråga
sig: Är detta en grundskola? Är det en gymnasiesko-
la? Är det en högskola?
Ofta är de inte renodlade sådana skolor. Ofta faller
de emellan stolarna. Dessa skolor förstör ni nu helt
möjligheterna för.
I flertalet medlemsländer är privata utbildningsan-
ordnare undantagna från skatteplikt. Det betyder att
det nuvarande regeringsförslaget också kommer att
leda till oacceptabla konkurrenssnedvridningar i den
konkurrensutsatta internationella miljö som många av
dessa företag lever i. Skolor i privat regi i Sverige blir
momspliktiga, medan motsvarande utbildningar i
andra EU-länder fortsätter att vara momsbefriade.
Eftersom studieförbundens utbildningsverksamhet
skall befrias från skatteplikt, kommer privata utbild-
ningsföretag även i det avseendet att drabbas av all-
varliga konkurrensnackdelar, särskilt med beaktande
av Sveriges höga skattesats på 25 %.
I det sammanhanget drabbas t.ex. dansskolor.
Dans är många flickors stora fritidsaktivitet. De spelar
inte hockey och inte fotboll, utan de går och dansar.
Men eftersom denna dansutbildning naturligtvis var-
ken är grundskola, gymnasieskola eller högskola och
inte är studiestödsberättigad, så råkar den illa ut med
25 % moms. Om dansutbildningen i stället hade tol-
kats som idrott eller kultur skulle momsen bara blivit
6 %.
De utbildningar som är studiestödsberättigade
kommer även fortsättningsvis att vara befriade från
moms. Om däremot en elev föredrar att genomföra en
sådan utbildning på kvällstid så att följden blir en
förlängd studietid, blir eleven inte berättigad till stu-
diestöd. Då kommer eleven att utöver kursavgiften få
betala hela mervärdesskatten. På en och samma skola
och för en och samma utbildning kommer alltså vissa
elever att bli befriade från moms medan andra skall
betala denna skatt.
Detta visar på den orimliga effekt som regeringens
förslag får. Förslaget missgynnar i hög grad enskilda
människors möjlighet att höja sin kompetens och fritt
kunna välja utbildningsanordnare. Allt tal från rege-
ringens sida om vikten av kompetenshöjning och
utbildningssatsningar blir till ett hån mot alla dem
som regering och riksdag nu med skatter tvingar bort
från kvalificerad yrkesutbildning.
Förslaget ger en helt felaktig signal. I Sverige är
det önskvärt att komptetensutbildning stimuleras och
inte tvärtom hämmas genom ökad skattebeläggning
och minskad valfrihet.
Jag anser det vara omdömeslöst att lägga fram
förslag som slår undan fötterna på både utbildare och
elever, speciellt i det dåliga läge som Sverige befinner
sig i när det gäller antalet arbetslösa människor. Var-
ken regeringen eller utskottsmajoriteten har på något
övertygande sätt förklarat varför den har förkastat
utredningens förslag att yrkesutbildning även i fort-
sättningen skall vara skattefri och att detta måste
göras med hänsvisning till EG-rätten. Det belgiska
exemplet i utredningen tyder på det.
Det här är en dålig proposition. Den är dåligt un-
derbyggd och gjord utan någon som helst kon-
sekvensanalys. Därför har vi yrkat avslag på proposi-
tionen.
Regeringen måste tillsätta en utredning med en
skatteexpertis som penetrerar frågorna ordentligt, så
att yrkesutbildning och omskolning även i fortsätt-
ningen kan ges möjlighet att vara skattefri. Regering-
en kan återkomma med en ny proposition under vå-
ren.
Också införandet av mervärdesskatt på kör-
kortsutbildningar leder till allvarliga konkurrenssned-
vridningar. Det finns redan i dag gymnasieskolor som
på ett osunt sätt konkurrerar med privata körskolor.
Genom att införa körkortsutbildning på de svenska
gymnasierna har statsmakten redan givit en signal om
att körkortsutbildning är en viktig del i yrkesutbild-
ningen för att eleven skall bli attraktiv på arbetsmark-
naden.
Eftersom det i många yrken krävs körkort kan man
inte ifrågasätta att körkortsutbildning kan hänföras till
yrkesutbildning och därför, enligt den belgiska rätten,
vara skattefri i den mån utbildningsanordnaren god-
känts av myndighet. Det är faktiskt inte heller rimligt
att utan att ha gjort någon djupare analys införa en
beskattning som leder till att professionella utbildare
slås ut på marknaden.
Vi avvisar regeringens förslag om införande av
skatteplikt på utbildning. Eftersom det förekommer
gränsdragningsproblem och flera remissinstanser har
varit positiva till en skattebelastning bör dock rege-
ringen snarast ta initiativ i EU för att få en ändring till
stånd av direktiven.
I propositionen föreslås vidare att vissa kulturak-
tiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad
skattesats om 6 %. Det innebär att entréavgifter till
cirkusföreställningar och vissa muséer kommer att
beskattas efter den procentsatsen.
Djurparkerna i Sverige skulle vilja ha den lägre
momssatsen. Parkerna inriktar sin verksamhet på
bevarandearbete för att rädda den biologiska mång-
falden och bevara utrotningshotade djurarter. Andra
ägnar sig åt att vårda vårt svenska kulturarv genom att
bevara gamla lantraser.
Enligt nu gällande regler i Sverige är entréavgifter
till djurparker skattepliktiga till en skattesats om
25 %. I flera medlemsstater inom EU tillämpas en
reducerad skattesats för djurparker, och i EG:s sjätte
medvärdesskattedirektiv står det uttryckligen att redu-
cerad skattesats får tillämpas avseende djurparker. Så
är också fallet i ett stort antal medlemsstater. Men en
sådan lösning för svenska djurparker avvisas av rege-
ringen och utskottsmajoriteten.
I betänkandet behandlas också en del motionen
från allmänna motionstider, bl.a. en motion av Karin
Pilsäter och mig själv. Där föreslår vi en utredning
med sikte på en sänkning av turistmomsen till 6 %. Vi
tror att det skulle vara väldigt bra ur sysselsättnings-
synpunkt.
Sigge Godin tar bl.a. upp den brist på konkurrens-
neutralitet som föreligger mellan landstingen och
privata tandläkare när det gäller mervärdesskatt. Ut-
skottsmajoriteten är inte villig att rätta till detta, vilket
jag verkligen måste beklaga.
Fru talman! Jag står naturligtvis bakom alla reser-
vationer med mitt namn, men för att spara kammaren
från många voteringar yrkar jag bifall till reservatio-
nerna 2 och 6.