Fru talman! Regeringens förslag att införa moms
på utbildningstjänster har med all rätt väckt en massiv
kritik från drabbade elever och ett stort antal privata
utbildningsanordnare. Man kan med fog fråga sig hur
ett regeringsförslag kan hamna så snett.
Är svaret det gamla vanliga? Regeringen vill infö-
ra moms på den privata utbildningen för att få in
högre skatter för att täcka budgetförsvagningen när
det gäller regeringens momsförslag inom kultur- och
idrottsområdet.
Är det inte fantastiskt att samma regering som ta-
lar vitt och brett om betydelsen av ökad utbildning för
att kunna bemästra arbetslösheten lägger nya skatte-
bördor på enskilda människor som vill skaffa sig ökad
kompetens genom utbildning. Var finns logiken i det
här förslaget?
För att nå sitt syfte med en ökad skattebelastning
uttalar regeringen på sitt försåtliga sätt att enligt fast
praxis i EG-domstolen gäller att de i direktivet angiv-
na undantagen från den generella skatteplikten skall
tolkas snävt. Då regeringen inte visar något exempel
på vad en s.k. fast praxis kan betyda är det ett an-
märkningsvärt uttalande från regeringens sida. Det
strider enligt min mening mot den självklara principen
att det är svenska folket som själva genom sitt parla-
ment skall avgöra beskattningens utformning. Rege-
ringen döljer sig bakom EG-rätten för att lindra kriti-
ken mot den medvetna skattehöjningen på den privata
utbildningen.
Den röd-gröna majoriteten har i utskottet fått böja
sig för den viktiga principen att nationen Sverige
bestämmer mervärdesbeskattningens utformning inom
de vida ramar som direktiven i de flesta fall ger möj-
lighet till. Det betyder att EG-domstolen i förekom-
mande fall i efterhand får pröva om våra bestämmel-
ser är förenliga med EG-rätten.
Regeringen har klart visat att man inte har haft
ambitionen att utnyttja alla de möjligheter som EG-
rätten ger. Man har återigen styrts av att få in mera
skattemedel till staten. Det går nämligen inte att tolka
regeringens ställningstagande på annat sätt. Jag kom-
mer att delge kammaren några citat från propositionen
som i vart fall ger en klar bild av att regeringen inte
har någon ambition att undvika en ökad skattebelast-
ning för enskilda personer som vill förkovra sig hos
en privat utbildningsanordnare. Det första citatet
lyder:
"Utredningen föreslog att yrkesutbildning inklusi-
ve omskolning skulle undantas från skatteplikt, obe-
roende av vem som tillhandahöll den. Flera remissin-
stanser har dock kritiserat förslaget i denna del och
anfört att kommersiella utbildare bör vara skattskyldi-
ga till mervärdesskatt i större utsträckning. Bl.a. har
Näringslivets Skattedelegation uttalat att det är
olämpligt att skapa skattefria områden inom en i öv-
rigt skattepliktig sektor. Regeringen har förståelse för
remissinstansernas synpunkter. Det är sålunda inte
lämpligt att utvidga det begränsade undantag från
skatteplikt som direktivet medger till att även avse
kommersiella utbildares tillhandahållande av yrkes-
utbildning generellt. Förutom att man enligt regering-
ens mening då knappast skulle följa direktivets bety-
delse, finns det starka skäl som talar för beskattning.
Flertalet kommersiella företag blir skattskyldiga för
all verksamhet. Detta skapar en enklare hantering för
dem och ger dem möjlighet att göra avdrag för ingå-
ende mervärdesskatt. Vidare kan gränsdragnings-
problem mellan skattefri yrkesutbildning och skatte-
pliktig utbildning för personliga ändamål undvikas.
Regeringen föreslår därför att yrkesutbildning och
omskolning som inte sker inom ramen för ordinarie
skolutbildningen eller berättigar eleven till studiestöd,
i fortsättningen skall vara skattepliktig. Eftersom
sådan utbildning i huvudsak tillhandahålls skattskyl-
diga med avdragsrätt för ingående skatt, torde det
också vanligen ligga i utbildningsköparens intresse att
en skattebeläggning sker."
Sedan har jag ett litet citat till som lyder så här:
"Genom regeringens förslag kommer kommersiella
trafikskolor att bli skattskyldiga generellt för kör-
kortsutbildning, varför de befarade gränsdragnings-
problemen undviks."
Det är lätt att konstatera att regeringen, visserligen
i gott sällskap med Näringslivets Skattedelegation,
inte hade en aning om effekterna av en generell skat-
tebeläggning av yrkes- och vidareutbildningen. Jag
kan också med fog påstå att det socialistiska motstån-
det mot bl.a. privata alternativ inom utbildningsområ-
det helt klart lagts i den vågskål som talar för att infö-
ra skatt på vissa utbildningar. Det tyder också själva
ordvalet på. Man benämner dessa engagerade utbild-
ningsanordnare som kommersiella företag. Smaka på
de orden! Kommersiella företag. Vad förmedlar dessa
ord. Inte ett uns av det engagemang och intresse som
präglar lärare och ledning hos dessa utbildningsan-
ordnare för att ge kunskapstörstande elever ökad
kompetens.
Jag kan också konstatera att det saknas en politisk
viljeinriktning att med utgångspunkt från de svenska
förhållandena anpassa vår momslagstiftning inom
utbildningsområdet på ett sådant sätt att skatteuttaget
inte ökar för den enskilde individen.
När jag sedan tar del av följande text i betänkan-
det som den röd-gröna majoriteten står bakom, kon-
staterar jag att det uppenbarligen är ett ökat skatteut-
tag som varit ledstjärnan: "När det gäller bilskolor
delar utskottet regeringens bedömning att EU-rätten
inte ger någon grund för att införa ett särskilt undan-
tag. Att undanta denna sektor från beskattning skulle
dessutom rubba de ekonomiska förutsättningarna för
de övriga åtgärder som föreslås i propositionen."
Där har ni svaret. Det märks tydligt vad ambitio-
nen har varit.
Regeringens ställningstagande innebär att Sverige
inte utnyttjat direktivens möjlighet till ett betydligt
bredare undantag från skatteplikt inom utbildnings-
området. Man har i stället breddat skattebasen i jäm-
förelse med exempelvis den belgiska rätten.
Det är minst sagt förvånande att regeringen har
gått emot utredningens förslag när det gäller yrkes-
utbildning och omskolning. Märk väl att man har gått
emot utredningens förslag i det här fallet. Enligt gäl-
lande EG-direktiv kan både yrkesutbildning och
fortbildning hänföras till det skattefria området. Enligt
den belgiska rätten, som torde vara konform med EG-
rätten, är utbildningsanordnare som bedriver skol- och
universitetsutbildning samt yrkesutbildning och om-
skolning befriade från mervärdesskatt om de godkänts
eller erkänts av myndighet.
När det gäller direktivet som innefattar undervis-
ning som ges av privat av lärare och omfattar skolun-
dervisning och universitetsutbildning har regeringen
också begränsat tillämpningsområdet genom att bara
hänföra detsamma till en form av underentrepre-
nörsverksamhet, dvs. man skall ha en direkt koppling
till grundskolan, gymnasieskolan eller högskolan. Då
begränsar man tillämpningsområdet och den möjlig-
het som finns i EG-direktiven.
Jag skall ge ett litet exempel på skillnaden. Om
någon vill fortbilda sig hos en privat musiklärare i
vårt land efter den 1 januari 1997 kommer man att få
betala moms medan motsvarande fortbildning i Belgi-
en är momsbefriad. De har utnyttjat de möjligheter
som EG-rätten ger. Varför vill Ulla Rudin och Rolf
Kenneryd införa dessa begränsningar när det gäller
enskild privat lärarverksamhet och i övrigt enligt det
förslag som ligger? Varför vill ni begränsa möjlighe-
terna till att ha en skattefri utbildning? Varför vill ni
inte åstadkomma en momslagstiftning som är bra för
landet, för eleverna, för dem som vill öka sin kompe-
tens och för de privata utbildningsanordnarna? Var-
för?
Regeringen har också tydligen, utan någon som
helst reflexion och utan något stöd från EG-rätten,
köpt utredningens förslag att man av någon anledning
skall skilja på utbildning i egentlig mening och ut-
bildning för sådana personliga ändamål som avser att
bereda deltagarna t.ex. nöje och rekreation. Som
exempel på sådana i dag skattefria kurser kan enligt
utredningen nämnas utbildning vid rid-, skid-, tennis-
och trafikskolor och vidare kurser i ämnen som språk,
ADB, matlagning, musik och vävning. Detta är alltså
enligt utredningens mening utbildning som avser
personliga ändamål.
För det första är väl all utbildning att hänföra till
personliga ändamål. Om jag får uttrycka mig litet
vanvördigt är utredningens ställningstagande om vad
som menas med utbildning för personliga ändamål
rena nyset.
För det andra kan jag inte förstå att körskoleut-
bildning kan anses bereda deltagarna nöje och re-
kreation och att denna grund skulle utgöra skäl för att
införa mervärdesskatt. Det är minst sagt förvånande,
särskilt i ljuset av att denna utbildning finns på gym-
nasienivå.
För det tredje kan jag inte förstå att det kan vara
av allmänt intresse att begränsa möjligheten för män-
niskor att förbättra sina yrkeskunskaper genom ökad
skattebelastning vad avser fortbildning och omskol-
ning.
Jag vill därför ställa ytterligare några frågor till
Ulla Rudin och Rolf Kenneryd. Har ni bara varit ute
efter att bredda skattebasen inom utbildningsområdet?
Varför har ni inte haft ambitionen att inom de vida
ramar som EG-rätten tillåter bibehålla skattefriheten
för utbildning? Vad innebär utbildning för personliga
ändamål enligt socialdemokratiskt språkbruk, Ulla
Rudin? Är inte all utbildning till för personliga ända-
mål? Skall man göra skillnad på detta i lagstiftningen
utan att ha någon grund för detta i EG-rätten? Kan ni
med utgångspunkt från gällande direktiv visa varför
körskoleutbildning i privata bilskolor skall momsbe-
läggas? Kan ni ta fram något exempel från direktiven
som talar om detta?
Den massiva kritiken från elever och privata ut-
bildningsanordnare har ändå fått Socialdemokraterna
att föreslå vissa förändringar i regeringens förslag,
bl.a. att fler skolor än för närvarande skall få komma
in under statlig tillsyn. Men det allvarliga är att dessa
idéer inte följs upp genom att regeringens lagförslag
ändras. Det hjälper inte att regeringen ändrar sin
praxis och intar en mer generös tillämpning av gäl-
lande bestämmelser för vilka skolor som kan få statlig
tillsyn. Det är oundvikligen på det viset att grunden
för skattefriheten, som bestäms av skattemyndigheten,
är att det skall vara frågan om grundskole-, gymnasie-
skole- eller högskoleutbildning. Det är själva grunden
för lagstiftningen.
Yrkesutbildning, omskolning och fortbildning
skall bli skattepliktig från den 1 januari 1997. Det
ändrar ni inte på. Det ligger fast. Tillhandahåller
samtliga de som har uppvaktat oss på det här området
utbildningar som kan inrymmas inom grundskola,
högskola eller gymnasium? Jag tror faktiskt inte det.
Jag frågar mig: Vad händer med naprapatutbild-
ningen? Är den skattefri eller inte? Vad händer med
utbildningen på Poppius? Är den skattefri eller inte?
Vad händer med utbildningen på RMI-Berghs? Är
den skattefri eller inte? Jag kräver ett entydigt och
klart svar på dessa frågor. Det tror jag också att de
som sitter utanför den här kammaren kräver.
Förlåt mig, fru talman, men jag kommer att över-
skrida min taletid i denna viktiga fråga. Jag tycker att
jag har rätt till det, med tanke på att vi har varit snab-
ba tidigare.
I samband med justeringssammanträdet i utskottet
tog jag upp frågan om naprapatutbildningen. Majori-
teten ville inte göra någon ändring eller förtydligande
i texten trots att detta handlar om en legitimerad yr-
kesgrupp. Vilken status har naprapatutbildningen? Är
den en högskoleutbildning eller en gymnasieutbild-
ning? Vad är svaret? Lämna det här i kammaren! Kan
företrädarna för majoriteten garantera att det är fråga
om en högskoleutbildning?
En dålig proposition blir inte bättre av att det
skrivs några vackra fraser i ett betänkande så länge
den grundläggande frågan inte löses, dvs. att yrkes-
utbildning, omskolning och fortbildning kan undantas
från mervärdesskatt. Jag kan därför inte förstå ut-
skottsmajoriteten som inte ville vara med om att
snabbutreda frågan om tillsyn först, innan beslut om
moms på utbildning blev föremål för prövning i denna
kammare. Det underlag som i dag skall ligga till
grund för beslutet är inte tillräckligt. Det är dåligt. Det
ger varken beslutsfattare eller de människor som
drabbas av beslutet besked om vilka kriterier som
gäller.
Tänk om! Återförvisa detta ärende till regeringen
för ny behandling. Avvakta en snabbutredning med
parlamentarisk representation och möjlighet att i
enlighet med den belgiska rätten införa ett begrepp
om godkänd eller erkänd utbildningsanordnare. Efter
en sådan utredning skulle det kunna ges klara besked
från riksdagen till de människor som lagstiftningen är
till för, och som är beroende av den.
Jag fick i dag på morgonen ett fax från en skatte-
myndighet i landet som förmedlade några frågeställ-
ningar med anledning av propositionen och av betän-
kandet som nu behandlas. Innehavarna av ett dansin-
stitut hade ringt skattemyndigheten i går. Deras verk-
samhet består av buggkurser, barnbalett, danslekis
och discodans. Företaget riskerar nu att få lägga ned
sin verksamhet av följande konkurrenssnedvridande
skäl:
Studiefrämjandet har buggkurser på sitt program,
som hänförs till skattefri folkbildningsverksamhet.
Den kommunala kulturskolan, som förutom konst-
närlig dans har buggkurser på programmet, är moms-
befriad.
Varför vill majoriteten döda bra fungerande verk-
samheter?
Regeringen, liksom den röd-gröna majoriteten i
såväl kultur- som skatteutskottet saknar också förstå-
else för den kulturgärning som våra djurparker bidrar
med. För oss moderater är det däremot helt naturligt
att den reducerade mervärdesskattesatsen om 6 %
även bör omfatta djurparker. Sett ur ett internationellt
perspektiv är det synnerligen olyckligt att Sverige på
detta sätt förstärker sin policy som högskatteland,
vilket i sin tur leder till en svagare utveckling av tu-
rismen i vårt land.
Jag har koncentrerat mitt inlägg på den mest all-
varliga frågan i betänkandet, nämligen momsbeläg-
gandet av privata utbildningar. Det moderata ställ-
ningstagandet i övriga frågor som behandlas i betän-
kandet, utöver utbildning och djurparker, framgår av
de reservationer som fogats till betänkandet. De gäller
också viktiga frågor, men för att vinna tid avstår jag i
detta läge från att avge några ytterligare kommentarer
till Moderaternas ställningstaganden.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till re-
servationerna 2 och 3.