Fru talman! Lars Ohly har frågat mig om jag avser
att ta några initiativ för att Turkiet ska uppfylla Kö-
penhamnskriterierna och underteckna och efterleva
Europarådets konvention för skydd av minoriteter.
Margareta Viklund har frågat mig vad regeringen gör
vad gäller turkiska statens förföljelse av assyri-
er/syrianer och icke-muslimska minoriteter.
Jag delar kritiken mot den bristande respekten för
mänskliga rättigheter i Turkiet. Det stämmer också att
Turkiet inte har följt sin tidtabell för uppfyllandet av
Köpenhamnskriterierna. Samtidigt har Turkiets status
som kandidatland lett till en reformprocess och en
intensiv debatt i Turkiet även i känsliga frågor om
t.ex. det kurdiska språket och dödsstraffet. Två paket
med lagreformer har under våren antagits av det tur-
kiska parlamentet som en uppföljning till justeringar-
na i författningen i höstas. Sverige och EU har väl-
komnat dessa reformer som ett steg i rätt riktning,
men även betonat behovet av ytterligare åtgärder för
uppfyllandet av de politiska Köpenhamnskriterierna.
Det återstår också för Turkiet att implementera dessa
reformer. Detta framfördes senast vid ett möte mellan
EU:s medlemsländer och Turkiet den 17 maj. Den
nya medielag som antogs nyligen innebär dessvärre
ett steg tillbaka. Andra språk än turkiska är fortfaran-
de förbjudna, och bland nya begränsningar i yttrande-
friheten märks framkallande av pessimism. Kommis-
sionen har uppmanat den turkiska regeringen att revi-
dera lagen. Fler reformer och en rättstillämpning som
ligger i linje med EU:s normer krävs innan situatio-
nen för den turkiska medborgaren verkligen har för-
ändrats. Köpenhamnskriterierna är tydliga när det
gäller kravet på respekt för och skydd av minoriteter.
Sverige och EU tar löpande upp frågor som berör
minoriteter, t.ex. obegränsad rätt att bruka sitt mo-
dersmål. Självklart vore det önskvärt att Turkiet un-
dertecknade Europarådets konvention för skydd av
minoriteter. Tyvärr är det även flera EU-länder som
ännu inte undertecknat konventionen. Det viktigaste
är förstås att titta på hur minoriteter behandlas i prak-
tiken.
Situationen för assyrier/syrianer är fortfarande
otillfredsställande men tycks ändå ha förbättrats.
Sveriges generalkonsul i Istanbul Ingmar Karlsson
besökte nyligen, bl.a. tillsammans med ett par riks-
dagsledamöter, de assyrisk/syrianska områdena i
Turkiet. De företrädare han träffade - även religiösa
och politiska - ansåg att situationen hade förbättrats
under det senaste året. Det rådde inte längre reseför-
bud till några byar och fotografering var tillåten över-
allt. Folk hade börjat återvända.
Det huvudsakliga problemet i dag är lagen från
1936 som förbjuder religiösa samfund att förvärva
fastigheter och andra tillgångar. EU har, bl.a. på initi-
ativ av Sverige, tagit upp frågan med de turkiska
myndigheterna. Sverige och EU kommer även fort-
sättningsvis att verka för att prioriteringarna i EU:s
partnerskapsdokument för Turkiet, som bl.a. syftar
till att förbättra situationen för religiösa minoriteter,
ska uppfyllas.
Regeringen kommer - såväl inom EU som vid
bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organi-
sationer som arbetar för mänskliga rättigheter - fort-
sätta att verka för att Turkiet ska leva upp till sina
löften och förbättra bl.a. minoriteters ställning i en-
lighet med internationella åtaganden.