Fru talman! På det sista vill jag svara att jag tror
att det skulle få helt motsatt effekt. Även om Turkiet
inte hade ställningen som presumtiv medlem i EU
och kandidatland i EU skulle man säkert som grann-
land ha de avtal som övriga grannländer har. I och
med att man ändå har ställningen som kandidatland
måste Turkiet acceptera en ständig inblandning av
EU i turkiska angelägenheter och krav och kritik när
det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
Det enda vi skulle uppnå med att säga att Turkiet
helt ska strykas från listan vore att ge ett ordentligt
slag mot reformvännerna i Turkiet. Det skulle också
innebära att vi inte hade möjligheter till en ständig
diskussion med Turkiet om detaljer och principer i
den turkiska lagstiftningen. Det tror jag vore en brist.
Jag tycker inte att svaret framställde syrianernas
och assyriernas situation i något positivt skimmer,
tvärtom. Det enda jag säger är att det har varit en
mycket dålig situation. Det är fortfarande en dålig
situation. Precis som Margareta Viklund säger har det
dock blivit något bättre det senaste året. För att fort-
sätta att få den turkiska regeringen att förbättra för
syrianer och assyrier tror jag det är viktigt att vi sam-
tidigt som vi kräver nya reformer erkänner att besöks-
förbudet och fotograferingsförbudet har upphört.
Annars kan det bli ett argument för Turkiet att inte
göra några ytterligare förbättringar.
I mitt svar tar jag också upp förbudet för religiösa
samfund att förvärva fastigheter. Jag pekar på det
som ett stort problem och att både Sverige och EU
fortsätter att driva på Turkiet att ge dem den rätten.
Vi är helt överens om det stora bekymret att Tur-
kiet förtrycker människor och inte minst behandlar
sina kurder illa. Det är inte så, Lars Ohly, att EU
accepterar den beskrivning som amerikanska kon-
gressledamöter kan ge av Turkiet, tvärtom. Jag tror
det finns få som har uttalat så tydlig kritik av över-
grepp mot mänskliga rättigheter som EU har gjort.
EU har också varit väldigt tydligt med att man
inte accepterar Turkiets beskrivning av terrorism. EU
har inte satt upp KADEK, HADEP m.fl. på terrorist-
listan. Man har satt upp PKK därför att PKK de facto
har använt sig av terroristattentat, bl.a. i andra länder
än Turkiet. Det är den enda terroristorganisation som
har utfört mord även i Sverige. Det vet Lars Ohly
mycket väl.
Sveriges anseende i arbetet för mänskliga rättig-
heter i Turkiet hade försämrats om vi hade motsatt
oss att den organisation som faktiskt använder terro-
ristmetoder hade satts upp på terroristlistan. Många i
Turkiet vill gärna framställa både mig och den svens-
ka regeringen och riksdagen som propagerandes för
terrorism i Turkiet just för att vi har stött kurdernas
rätt. Av det skälet är det viktigt att vi fortsätter att
markera att vi stöder demokratiska organisationer, att
vi stöder organisationer som inte använder våld men
att vi inte stöder PKK. Vi kan inte motsätta oss att
PKK sätts upp på listan över terroristorganisationer.
Däremot ska vi fortsätta att bevaka att det inte
drabbar andra kurdiska organisationer och att Turkiet
aldrig får använda kampen mot terrorismen för att
bekämpa kurdernas rättigheter och mänskliga rättig-
heter. Det har de gjort i alla år, men vi måste fortsätta
att bevaka att vi och andra EU-länder och EU som
sådant aldrig accepterar det.