Herr talman! Jag vill ge en eloge till Annika Nils-
son som faktiskt går upp och besvarar på de frågor
som har ställts. Som jag förstod på tidigare socialde-
mokratiska talare här så är det en tidigare idrottsmi-
nister som får ta hand om de här frågorna.
När det gäller forskningen är det rätt luddigt skri-
vet. Jag blev inte klokare av att anslaget ska för-
dubblas. Jag skulle gärna vilja veta från vilket belopp
det ska fördubblas. Som jag läste det är det en för-
dubbling från noll, och då blir det inte så mycket.
Men nu säger Annika Nilsson att det är från ett annat
belopp.
Forskning är sådan till sin natur att den är lång-
siktig. Man kan inte bara veta från ett år till ett annat
hur det här ska gå till och hur mycket som anslås.
Därför är jag intresserad av att få veta vad Annika
Nilsson menar med att fördubbla. Det är det ena.
Det andra som jag skulle vilja fråga om är en or-
ganisatorisk sak. Det är det problem som vi fick il-
lustrerat i dag vad gäller idrottsfrågorna. De låg tidi-
gare inom folkrörelserna inom departementet. Nu
splittrades det. Idrottsrörelsen, som ju är den största
folkrörelsen , hamnade för sig under Näringsdepar-
tementet, medan folkrörelserna i övrigt och ungdoms-
frågorna dessutom hamnade under Justitiedeparte-
mentet. Det här har kritiserats rätt starkt i tidningen
Idrott, jag tror att det var i det senaste numret, där
ledarskribenten Arne Ljungqvist skriver att risken är
uppenbar att idrottsfrågorna uppfattas som mindre
viktiga och att ministrarna betraktar idrottsminister-
posten som ett roligt bonusuppdrag vid sidan av andra
politiska frågor med högre prioritet.
Jag skulle gärna vilja höra Annika Nilssons kom-
mentar till varför denna uppsplittring sker, som det nu
har gått så att vi inte får det samlade begreppet kring
ungdom, idrott, folkrörelse.