Herr talman! Alldeles strax ska jag beröra arkiv-
frågorna men först vill jag något kommentera det som
diskuterats här om stöd till allmänna samlingslokaler.
Jag ser att Annika Nilsson inte är kvar här i kamma-
ren men det finns kanske någon annan som kan ge
svar. Annika Nilsson redogjorde ju för de 4 miljoner
som kommer från ungdomssidan och som ska gå till
allmänna samlingslokaler så att det samlade stödet i
budgeten blir 19 miljoner. Hon talade i det samman-
hanget om stöd till allmänna samlingslokaler och om
att detta sedan skulle gå tillbaka, som stöd för infor-
mationsinsatser, till Ungdomsstyrelsen. Det tycker
jag är att väldigt mycket krångla till det hela. Då blir
ju stödet till allmänna samlingslokaler ungefär 15
miljoner.
I mitt korta inlägg här kommer jag att uppehålla
mig vid arkivfrågorna. Jag har inget yrkande men står
självklart bakom alla kristdemokratiska reservationer
och de yrkanden som lagts fram här i debatten. Vad
jag kommer att beröra finns med i det särskilda ytt-
rande som kristdemokraterna har avlämnat och som
rör budgetfrågorna.
För några veckor sedan besökte jag Arkivcentrum
i Värmland. Arkivens dag arrangerades då i hela
landet. Det var en givande upplevelse. Arkivet sjöd
verkligen av liv. Det var intressanta föreläsningar och
det fanns utställningar. Olika typer av experthjälp
mötte oss besökare. På arkivet kunde jag få en första
introduktion i släktforskning och också hjälp med att i
arkiven söka information av olika slag.
I en speciell monter fanns det gamla kyrkböcker,
faktiskt från 1700-talet, där det fanns anteckningar
om att varg och björn hade tagit barn - i Värmland,
liksom på många andra håll i landet, förekommer det
en intensiv debatt om rovdjuren. Men här fanns alltså
ett gammalt dokument med en klar koppling till den
debatt som vi i dag har i Värmland. Med detta vill jag
visa att arkiven är viktiga och aktuella.
Runtom i landet finns det många arkiv av olika
karaktär. De intressanta samlingar som finns speglar
människors egna tankar, föreställningar och hand-
lingar. Vi kan följa idéer och handlingsmönster i vårt
rika kulturarv ända från medeltiden och fram till våra
dagar. Vi kan då se hur det moderna Sverige växer
fram på central och regional nivå.
Därför är det viktigt att både bevara och utveckla
mångfalden och tillgängligheten på området. Det
ökade intresset för släktforskning och hembygds-
forskning har gjort att arkiven på senare tid fått ett
uppsving när det gäller allmänhetens användning.
Forskarplatserna är hårt utnyttjade, vilket naturligtvis
är glädjande. Men samtidigt visar tillströmningen att
vi måste följa utvecklingen med vaksamhet.
Arkivområdet är en mycket viktig del av kultur-
arvsarbetet. I dag är det nog viktigare än någonsin
med kopplingen mellan historia, nutid och framtid. Vi
måste se över hur vi kan göra nuet tillgängligt för
morgondagens forskning. För museerna är det nöd-
vändigt att de olika arkivverksamheter som finansie-
ras via statsbudgeten får möjlighet att verka långsik-
tigt. Att regeringen även på arkivområdet skapar
ryckighet vad gäller förutsättningarna för verksam-
heterna genom anslagssparande och tillfälliga indrag-
ningar av anslag - med följande kompensationsinsat-
ser, som vi nu ser - är därför olyckligt. Den statliga
politiken måste visa förståelse för verksamhetens
natur.
Många av de regionala arkiven brottas i dag med
stora ekonomiska problem trots att arkiven har ge-
nomgått en stark utveckling och fått ett vidgat arbets-
fält. Bl.a. i syfte att göra samlingarna tillgängliga för
bredare användargrupper har resurserna relativt sett
inte ökat. Det statliga stödet till folkrörelsearkiven
ligger fortfarande kvar på samma nivå som år 1972
då de infördes. Att samla in och säkerställa informa-
tion, att göra den tillgänglig och att dessutom arbeta
aktivt för att fler ska få tillgång till samlingarna krä-
ver betydligt större resurser än arkiven i dag har till
sitt förfogande. Särskilda utvecklingsinsatser i form
av exempelvis arkivpedagogik behöver också göras.
De regionala arkiven arbetar på uppdrag av ett rikt
och brett föreningsliv och en stor ideell sektor och
utgör en stor resurs för både den offentliga och den
privata sektorn. För att möjliggöra det viktiga arbete
som sker vid de regionala museerna föreslår vi krist-
demokrater att anslaget 28:23 Bidrag till regional
arkivverksamhet höjs med 1 miljon kronor nästa år.
Där vill jag återigen hänvisa till vårt särskilda yttran-
de. Summan kan tyckas liten men med tanke på att
anslaget på det här området är blygsamt är varje kro-
na mycket värd.
Kristdemokraterna menar att satsningen på in-
dustrisamhällets kulturarv, folkrörelsearkiven och
arbetarrörelsens arkiv ska ses som en helhet. Ute i
landet är det mycket vanligt att arkivmaterial från
arbetarrörelsen finns i folkrörelsearkiven. Mot den
bakgrunden anser vi också att de 800 000 kr som
regeringen föreslår ska gå till en ensidig satsning på
Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek borde fördelas
så att de även kommer övriga folkrörelsearkiv till
godo. För övrigt lär arbetarrörelsens arkiv ha fått
extra medel utöver de här medlen.
Förra året noterade vi tacksamt att regeringen änt-
ligen hade hörsammat kulturutskottets påtryckningar
och insett behovet av en omfattande och oberoende
utvärdering av det statliga arkivväsendet. Vi marke-
rade hur viktigt det var att den här utvärderingen
snabbt kom till stånd men vi visade också att vi hyste
farhågor för en fördröjning. Att dessa var berättigade
visar årets budget där regeringen redogör för att man
ännu inte har kommit i gång med utvärderingen. I
stället avser man att tillkalla en utredare under hösten.
Med denna senfärdighet skadas verksamheten.
För att inte förvärra den ytterligare vill vi än en gång
uppmana regeringen att skynda på detta så angelägna
arbete. I betänkandet konstateras det att frågan bereds
i Regeringskansliet. Därför vill jag avsluta mitt lilla
anförande med en fråga. Nu är ju faktiskt snart det
här året slut. Min fråga blir hur det går med utred-
ningen.