Herr talman! Jag skulle i mitt anförande egentli-
gen koncentrera mig på museifrågor, men med tanke
på de frågor som har dykt upp under debattens gång
kommer jag att försöka svara på de frågor och funde-
ringar som har varit.
Jag vill ändå börja med att säga att vi har en unik
och väldigt rik museiinfrastruktur på både central
nivå, regional och lokal nivå och även när det gäller
fristående museer i form av Arbetslivsmuseum och
andra former av inriktningar.
I det betänkande som vi behandlar nu gör vi en
rejäl satsning på just museiområdet, därför att vi vet
att framför allt de centrala museerna haft en ansträngd
ekonomisk situation. Vi hoppas att den satsning som
nu görs leder till att man kan säkra utvecklingsarbe-
tet. Det görs också en satsning på museipedagogik för
att arbeta framför allt gentemot barn och ungdomar,
för att nå nya grupper.
Innan jag går in på de frågor som har kommit upp
ta upp ett område. Jag tycker att det är oerhört viktigt
att vi med kulturpolitiken når nya grupper, grupper
som tidigare inte har varit så väldigt kulturaktiva. Ett
sätt att göra det är att samarbeta med fackföreningar
och gå ut på arbetsplatser. Vi har ett anslag som heter
Kultur i arbetslivet och som finns hos Kulturrådet.
Verksamheten inom det anslaget visar en oerhörd
bredd och finns i hela landet. Det är min och social-
demokraternas övertygelse att denna verksamhet
måste prioriteras.
Så över till de frågor som dykt upp under debat-
tens gång. Jag kan börja med stödet till allmänna
samlingslokaler. Det var en fråga från Birgitta Sellén.
Nu är hon inte här, men förhoppningsvis når budska-
pet ändå fram. Det handlar om de fyra miljoner som
tidigare låg på Ungdomsstyrelsen och som nu är över-
flyttade till anslaget som handlar om bidrag till all-
männa samlingslokaler. Men det går till just riksorga-
nisationerna för informations- och utvecklingsarbete
när det gäller att rikta till ungdomar och samlingslo-
kaler. Den information jag har är att dessa fyra miljo-
ner även i fortsättningen kommer att fördelas av
Ungdomsstyrelsen, även om själva anslaget ligger
under en annan post. De fyra miljonerna ligger alltså
kvar där.
När det gäller idrottsanslaget har det kommit frå-
gor från Folkpartiet om forskningen. Man kan säga
att grunderna för det anslag som vi i dag har på id-
rottsområdet är den idrottspolitiska proposition som
lades fram för ett och ett halvt år sedan och som an-
togs i riksdagen för ett år sedan. Genom den satsning
som nu görs av överskottet från Svenska Spels vär-
deautomater öppnas det, sades i den idrottspolitiska
propositionen, för möjligheten att omprioritera inom
det ordinarie anslaget till just bl.a. forskning och
dopningsfrågor. Man kan säga att vi med den ökning-
en nästa år förhoppningsvis tar det första steget till en
fördubbling av forskningsanslaget. Det ligger i linje
med det som den idrottspolitiska propositionen lade
fast. Målsättningen är att fördubbla det.
Sedan till överskotten från värdeautomater. De
överskott som de beslutades om på Svenska Spels
bolagsstämma i våras var överskotten för 1999 och
var på sammanlagt 116 miljoner kronor. 93 gick till
idrotten och 23 till barn- och ungdomsverksamhet. Vi
har fått prognosen att efter de första nio månaderna är
det överskott som kan fördelas till idrotten på 121
miljoner och till ungdomsverksamheten 31 miljoner
kronor. Det återstår tre månader av året. Så förhopp-
ningsvis kommer överskotten från värdeautomaterna
att ge ett rejält tillskott till idrotten.
Avslutningsvis vill jag bara säga att jag vet att re-
geringen gör allt vad den kan för att stödja Stockholm
stads kandidatur som säte för WADA:s kontor.