Herr talman! Bildning och folkbildning - idéhis-
torikern Bernt Gustavsson menar att bildning, det ord
som Lennart Kollmats tidigare i dag sade att han var
så förtjust i, är den utvecklingsprocess som varje
människa genomgår under sitt liv från barn till mogen
människa. Och visst är det så.
Ständigt gör vi nya erfarenheter som vi bearbetar
och som blir en del av oss. När vi i dag talar om det
livslånga lärandet är det viktigt att vi kan lära oss
saker på olika sätt. Vi kan bilda oss i olika miljöer, i
både formella och informella former. Vi talar i dag
mer och mer om en välutbyggd infrastruktur för de
vuxnas lärande.
Folkbildningen har en central roll både i utbild-
nings- och kulturpolitiken, inte minst för att stärka
demokratin och göra människor mer delaktiga i sam-
hället. Folkbildningen har inneburit att många männi-
skor har fått en ny chans och att de har funnit en ny
stimulans i lärandet.
Herr talman! Den nya tekniken öppnar nya möj-
ligheter för folkbildningen. Med IT som redskap i
folkbildningen får många fler chans att bli förtrogna
med och ta del av den nya tekniken. Folkbildningen
är särskilt väl lämpad för detta eftersom den finns
över hela landet och når människor som av olika skäl
tidigt lämnar den vanliga skolan. Den nya tekniken
kan hjälpa till att skapa nya kontakter och band mel-
lan människor i olika länder, mellan folkbildning och
bibliotek, mellan folkbildning och högskola och
mellan folkbildningen i olika delar av landet.
Visst är det bra med e-post och debatter i radio
och TV. Men människor vill också komma samman
och mötas för samtal och diskussioner. Även här har
folkbildningen en viktig uppgift i att skapa mötesplat-
ser. Jag har också uppfattat det som att studieförbun-
den ser det här som en angelägen uppgift.
Nu hade jag tänkt mig att ge mig på moderaterna
när det gäller neddragningen med 300 miljoner kro-
nor i fråga om folkbildning. Men efter Jan Backmans
försök till förklaring ser jag faktiskt fram emot kom-
mande behandling av de här ärendena. Jag fick inte
riktigt ihop det här med hjärnsläpp och den förklaring
till hjärnsläpp som Jan Backman redovisade.
Jag försöker i stället att slå på trumman för folk-
bildningen som socialdemokraterna ser det och som
vi tycker har en given plats i dagens och morgonda-
gens samhälle.
Demokratiutredningen tar t.ex. upp vikten av
människors engagemang och aktiviteter på kulturom-
rådet för demokratin. En viktig roll är också att dela
med oss av idéer kring svensk och nordisk folkbild-
ning för en utveckling av de unga demokratierna på
andra sidan Östersjön. Tyvärr finns det inte medel för
alla som vill att i dag jobba med de här frågorna. Det
här ser jag som en framtida utmaning.
Folkbildningen erbjuder också många tillfällen till
kulturupplevelser och ett eget skapande, inte minst i
de dryga 250 kommuner som i dag saknar statliga
kulturinstitutioner. Där är folkbildningen en viktig
aktör.
Kulturrådet påpekar i sin omvärldsanalys att det är
viktigt med kultur för människors hälsa och välbefin-
nande. Den nationella folkhälsokommittén lade nyli-
gen fram sitt betänkande. Där förs också ett resone-
mang om kulturens och folkbildningens betydelse för
folkhälsan. Kommittén slår fast att det finns ett klart
samband mellan kultur och människors hälsa. Kultu-
ren är också viktig för att öka kreativiteten och triv-
seln på en arbetsplats. Det leder också i många fall till
ett bättre arbetsresultat, konstaterar kommittén.
Kommittén stöder sig på forskningsresultat. Men
man kan väl säga att forskningen därmed bara be-
kräftar det som vi alla här redan vet, att kulturen är
viktig för vårt välbefinnande - både för oss som ut-
övare och genom att vi tar del av det som andra har
skapat. Den är viktig för vår hälsa och för att vi ska få
en rikare fritid och få ut mer av vårt arbete.