Herr talman! Jag ska tala lite grann om de utgifts-
områden som rör bl.a. konstnärernas villkor och bo-
ken.
Det är svårt att värdesätta konst och kultur. De
flesta av oss har en mycket personlig relation till
kulturens vara eller icke vara som samhällsnytta.
Det finns också ett alltför stort antal politiker som
när en önskan om att styra konsten mot vad de anser
vara det goda eller fina. Men vad händer med konsten
om den styrs av bidragsgivande myndigheter och
politiker? Kan konsten då vara den fria och obundna
kraft som så väl behövs i samhället? Det anser inte vi
moderater. Därför är det hög tid att också förändra
och förnya det svenska regelverket och låta indivi-
dens val styra i allt högre grad.
Inte minst våra ungdomar, vilkas kulturvanor of-
tast finansieras av dem själva, anser det. Jag undrar
därför vad Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
menar med kommersialismens negativa krafter. Är
det månne ungdomarnas möjlighet till fritt val?
Många konstnärer är vad man kan kalla ofrivilliga
företagare, och det talade ju också kulturministern
om. De regler som kringgärdar småföretagandet
måste tillsammans med skatteregler förenklas och i
vissa fall avskaffas. Därför har vi tagit fram ett samlat
förslag för att ändra på dessa villkor för kulturarbe-
tarna.
Höga skatter drabbar låg- och medelinkomsttagare
extra hårt. I den gruppen finns många av de konstnä-
rer som tyvärr också tillhör några av våra lägst betal-
da.
Kulturministern sade tidigare här i dag att skatte-
sänkningar sällan leder till paradiset. Nej, det tror inte
jag heller. Jag tror att paradiset bara existerar i Bi-
beln, men det underlättar för människor att överleva
på den inkomst som man har.
Bo Simeon Eriksson är konstnär, grafiker och för-
fattare. Han säger så här i en utredning i Gävleborgs
län om arbetsvillkor och försörjning för konstnärer:
"Dock; jag vill nämna att hälften av ateljéstöd och
inköp från offentliga medel, liksom andra intäkter för
mig som konstnär, går direkt tillbaka till offentliga
medel i form av sociala avgifter och skatt."
Vidare säger Bo: "Det är också besvärliga kultur-
politiska dilemman för offentlig kulturverksamhet att
största delen av den budgeten går till icke konstnärligt
verksamma och till byggande och skötsel av offentli-
ga lokaler."
Utredningen visar tydligt på hur komplicerad situ-
ationen är för konstnärer och hur svårt det är att passa
in i de normer och regelsystem som gäller i samhället.
Kulturministern svarade tidigare i dag inte ordentligt
på frågan om den orimliga hyressituationen för våra
kulturinstitutioner. Men den frågan måste lösas snart.
Då kanske också institutionerna kan börja ersätta
konstnärerna bättre. I dag är det skrämmande små
medel som går till just konstnärerna.
I propositionen säger regeringen att man måste
anpassa generella regelverk till de speciella villkor
som gäller för konstnärerna. Det hörde vi också kul-
turministern uttrycka här i kammaren i dag. Men det
händer ju ingenting! I en debatt om kultursponsring
menar finansministern att reglerna inte behöver för-
ändras trots att t.ex. Riksskatteverket anser att det
saknas direkta regler för sponsring. Det har vi också
hört två varianter av här i kammaren. Åke Gustavsson
lovade att man skulle se över reglerna om de inte var
tydliga, men han är tydligen dissident. Kulturminis-
tern svarade ju att hon nog inte trodde det med anled-
ning av att han hade den tron. Han sa ju tydligt att
man skulle se över dem. Då undrar jag lite grann var
socialdemokraterna står i den här frågan.
"Gärna medalj men först ett rejält arbete med
konsten - gärna medial uppmärksamhet men först en
grund som bottnar i mitt arbete och vad jag gör och
har gjort - gärna medalj men först ordentlig betalning
för arbetet (eventuellt pensionsutbetalning när det är
så dags)". Det är ytterligare ett citat av Bo Simeon
Eriksson i den utredning som Gävleborgs län har låtit
göra om konstnärernas villkor.
Så ska jag tala lite grann om boken. Boken är en
viktig kulturbärare, och med den kommer också den
bildning som är så avgörande för oss alla. Det är
naturligtvis särskilt viktigt att våra barn och ungdo-
mar få tillgång till boken och till ordet. Skolan har en
viktig uppgift i det. Biblioteken är betydelsefulla men
kan med hjälp av den nya tekniken få en helt ny roll.
Därför anser vi att bibliotekslagen bör upphävas så att
man på ett modernt och effektivt kan utveckla bibli-
oteken. Bibliotekslagen gör inskränkningar i det
kommunala självstyret precis som flera andra förslag
som regeringen har lagt fram under den senaste tiden.
I min egen hemkommun fungerar biblioteket alldeles
utmärkt. Det är öppet 365 dagar om året. Även inom
det här området behöver staten renodla sitt ansvar.
Vi moderater vill öka stödet till talboks- och
punktskriftsbiblioteken med nästan tio miljoner kro-
nor. Delaktighet på jämlika villkor är ett krav som vi
har antagit, och i FN:s standardregler står det att man
ska ge människor med funktionshinder en försäkran
om delaktighet och jämlikhet i samhället. All kultur
måste vara tillgänglig för alla människor. Det finns
fortfarande alltför få talböcker, och därför anser vi
moderater att anslaget ska ökas så att vi kan erbjuda
fler digitala böcker. För föräldrar till exempelvis
funktionshandikappade barn måste tillgången till bl.a.
läroböcker bli bättre så att de kan hjälpa sina barn
med läxorna hemma.
Herr talman! Vi behöver en större frihet på kultu-
rens område och mindre av den ovanifrån styrda
politik som förs av regeringen och dess stödpartier,
Vänstern och Miljöpartiet. Den politik som de driver
hämmar både nya initiativ och nyskapande.