Herr talman! I detta omfattande betänkande vill
jag lyfta fram två kulturområden, Göteborgsoperan
och Göteborgsmusiken, som är värda att uppmärk-
sammas i debatten i dag.
Först Göteborgsoperan som efter fem säsonger
etablerat sig i branschen och hos publiken. Verksam-
hetens omfattning kan väl mäta sig med Kungliga
Operans vad gäller antal föreställningar och mängden
publik. Göteborgsoperan har t.o.m. fler besökare -
218 000 mot Kungliga Operans 209 000 under 1999.
När det gäller antalet föreställningar hade Göte-
borgsoperan 210 stycken på den stora scenen under
1999 mot Kungliga Operans 217. Men när det gäller
de offentliga bidragen tar likheterna slut. Kungliga
Operan får 288 miljoner medan Göteborgsoperan får
162 miljoner. Stockholmsoperan får alltså 126 miljo-
ner mer per år. Är detta rättvist?
Nu kan någon hävda att Kungliga Operan är en
riksinstitution medan Göteborgsoperan är en dona-
tion. Men båda har ett liknande utbud och behövs.
Varför då särskilja den ena från den andra? Götebor-
garna har visat initiativkraft och uppfinningsrikedom
genom att redan från start arbeta målmedvetet på att
också nå en publik utanför Storgöteborg och att nå
den breda allmänheten, vilket man i dagsläget faktiskt
har lyckats med. Nu kommer cirka hälften av alla
besökare från orter utanför Göteborgsområdet. Göte-
borgs universitet har visat i studier att över 30 % av
den vuxna befolkningen i Göteborg med omnejd
återkommande gör minst ett besök på Göteborgsope-
ran om året. Göteborgsoperan har under de gångna
fem åren uppnått en bredare förankring hos befolk-
ningen än vad exempelvis såväl Nya som Gamla
Ullevi har uppnått. Och det vill inte säga lite i en
fotbollsstad som Göteborg!
Ett stort problem för Göteborgsoperan har redan
från starten varit bristande finansiering av driften.
Västra Götaland gick in med 110 miljoner under
1999, och innan verksamheten överflyttades till regi-
onen 1999 var Göteborgs kommun ekonomiskt an-
svarig. Man bidrog med 95 miljoner under 1998.
Göteborgarna och Västra Götalandsborna har genom
skattsedeln varit med och bidragit till sin opera.
Vad gör då stockholmarna för sin opera?
I Göteborgstidningen i förrgår visade man på ett
intressant räkneexempel. I Stockholm har man drygt
4 kr mindre i kommunalskatt än i Göteborg, och man
kommer att sänka skatten ytterligare nästa år med 15
öre. Om man nu i stället nöjde sig med att sänka
skatten med 14 öre och avstod 1 öre till att aningen
själv betala sin opera skulle det inbringa 11,4 miljo-
ner kronor. Om man fortsatte räkneexemplet och i
stället lät Göteborgsoperan få motsvarande pengar
från de statliga bidragen och lät bidraget till Kungliga
Operan minskas med motsvarande belopp skulle
dessa pengar precis finansiera Göteborgsoperans
underskott.
Det kan inte vara rimligt att Kungliga Operan ska
få 60 % mer i samhällsbidrag än Göteborgsoperan!
Kristdemokraterna har i sin budget anslagit 70
miljoner kronor mer till kulturen under utgiftsområde
17 än vad regeringen har. Det finns goda skäl att
bifalla motionsyrkandet i motion 248 om att Göte-
borgsoperan får en höjning av sitt statsbidrag med 20
miljoner. Inte minst förefaller denna åtgärd rimlig
mot bakgrunden av att regeringen beslutat att höja
bidragen för år 2000 till Kungliga Operan och Kungl.
Dramatiska teatern med just 20 miljoner kronor.
Herr talman! Nu till en annan viktig kulturinstitu-
tion i Göteborg, nämligen Göteborgsmusiken. Göte-
borgsmusiken bildades 1905 under namnet Spårvä-
gens Musikkår Göteborg. Göteborgs spårvägar var
huvudman fram till 1992, då Stiftelsen Göteborgsmu-
siken bildades av stiftarna Göteborgs spårvägar, Gö-
teborg och Kompani och Göteborgsmusikens Vänfö-
rening. Göteborgsmusiken är den enda civila heltids-
anställda professionella blåsarsymfoniska orkestern i
Sverige. Orkestern består i dag av 30 personer och
har ett etablerat samarbete med såväl Göteborgs Sym-
foniker som Göteborgsoperan.
År 1996 fick orkestern efter riksdagsbeslut statligt
kulturstöd, och samtidigt fick man uppdraget att ver-
ka som flygvapnets musikkår. Orkestern har fått stor
uppmärksamhet genom ett flitigt konserterande och
genom turnéer över hela landet. Mest känd har man
blivit genom fonograminspelningar, som under nam-
net Svenska sommarfavoriter 1, 2 och 3 har sålts i
80 000 exemplar - en unik framgång för en orkester
inom blåsmusikgenren.
Göteborgsmusiken bör bli stomme till ett genre-
center för blåsmusik i Göteborg, och det skulle då
ligga i dess uppdrag att genom turnéverksamhet,
tonsättarsamarbete och internationellt utbyte utveckla
och befästa svensk blåsmusik.
De ekonomiska anslagen i dagsläget är mycket
knappa, och det hade enligt min mening funnits goda
skäl för utskottet att bifalla förslaget i motion Kr304
om en förstärkning av det statliga bidraget med 2,65
miljoner kronor.
Herr talman! Jag yrkar bifall till motionerna
Kr248 och Kr304. Båda är flerpartimotioner väckta
av ett antal ledamöter på Göteborgsbänken.