Herr talman! Med tanke på dagens datorhaveri här
i riksdagen känns det ganska skönt att jag har tillde-
lats en sådan här liberoroll bland de tre vänsterpartis-
ter som skulle prata om och kommentera kulturut-
skottets förslag till budget i fråga om kulturfrågor. Då
kan jag ganska fritt kommentera en hel del av det som
har sagts under dagen och inte vara bunden av något
speciellt manus.
Först vill jag ta upp de angrepp, hårda eller mjuka,
som har riktats mot den trio som bildar majoritet här i
riksdagen, nämligen den socialdemokratiska rege-
ringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vi har fått
höra krokodiltårar: Vad synd det är att inte Vänster-
partiet och Miljöpartiet kan få gehör för sin krav. Så
låtsas man som om allt skulle vara frid och fröjd om
borgerligheten hade majoritet.
Jag kan trösta alla de som har haft sådana kom-
mentarer med att enigheten i den trepartikonstellation
som bildar majoritet är betydligt säkrare och har
mindre spännvidd än vad man kan se på den borgerli-
ga sidan. Jag lyckades inte följa med i alla turer som
Jan Backman hade med felräkningar och feltänk och
vad det var i Moderata samlingspartiets kulturpolitik.
Jag tycker nog att det är större än den lilla felräkning-
en när det gäller folkbildning.
Oavsett det kan man titta på spännvidden. Den går
från att man vill minska kulturbudgeten med 668
miljoner kronor, eller om det nu var 338 miljoner, jag
fick inte det riktigt klart för mig, till att Centern vill
öka med 165 miljoner kronor. Så stor spännvidd har
det inte varit i de diskussioner som har försiggått
mellan Miljöpartiet, Vänstern och socialdemokratin,
det kan jag säga. Det innebär självklart att Vänstern
delvis skulle kunna se andra prioriteringar, liksom
Miljöpartiet och för den delen även socialdemokratin,
om de fick bestämma själva. Men så är inte det par-
lamentariska läget.
Jag tycker att det är lite trist, även om man inte
ska bidra till politikerförakt, att borgerligheten låtsas.
Om t.ex. vi, som Tasso Stafilidis sade tidigare, tycker
att det är fantastiskt trevligt att Moderaterna har
kommit på att man skulle kunna höja anslaget till de
fria grupperna med 20 miljoner kronor, så fungerar
inte systemet så att vi bara hoppar på det förslaget. I
så fall ska vi acceptera hela Moderata samlingsparti-
ets förslag till budget för alla utgiftsområden. Det vet
ni mycket väl. Varför låtsas som att vi bara kan byta
åsikt och ta godbitarna ur varje partis förslag? Så
funkar inte den budgetprocess vi har. Det är förkla-
ringen till att vi har kommit fram till att det majori-
tetsförslag som vi nu är överens om är det bästa som
finns för handen.
Jag skulle också vilja kommentera det där med id-
rottsfrågorna lite grann. Jag och Charlotta L Bjälke-
bring har ett särskilt yttrande där vi ställer likartade
frågor som Lennart Kollmats. Det är trots allt något
otydligt hur det här ska organiseras och finansieras.
Vi hoppas på klarlägganden framåt i tiden så att det
väldigt tydligt framgår hur mycket pengar det är fråga
om och till vilken organisation.
När det sedan gäller idrottsanslaget och Svenska
Spel så kan man konstatera att man från Svenska
Spels bolagsstämma nu under ett antal år har bidragit
med 60 miljoner. Till det kommer de här värdeauto-
matspelen. Det ligger väl i sakens natur: Om man inte
har slutresultatet för år 2000 är det svårt att bestämma
hur mycket som ska fördelas. Men jag skulle också
vilja ställa en fråga till Annika Nilsson om det här. I
idrottspropositionen står det på s. 42 att när man får
koll på det här med värdeautomatspelens överskott
ska det göras om till ett vinstdelningssystem. Då ska
man i stället för att peka ut det här som överskott från
värdeautomaterna ta det från det totala överskottet
inom Svenska Spel.
Det skulle vi välkomna. Det borde göra att det här
blir mycket lättare så att man vid en tidigare tidpunkt
kan fastställa hur mycket pengar som ska gå till id-
rottsrörelsen. Dessutom skulle man då komma ifrån
den här olyckliga kopplingen mellan spel på vär-
deautomater och bidrag till ungdomsverksamhet inom
olika kultur- och idrottsföreningar. Vi gillar inte den
kopplingen. Vi skulle hellre se en mer allmän kopp-
ling till Svenska Spel.
Jag tänker inte säga vad vi inte har lyckats med.
Jag kan bara lyfta fram de saker som vi inom Väns-
terpartiet tycker är mycket viktiga. Dit hör allmänna
samlingslokaler. Där har vi just en sådan fråga där
man kan se på den s.k. borgerliga enigheten och hur
stor oenighet som råder. Moderaterna föreslår en
minskning med 19 miljoner kronor, kd en ökning
med 10 miljoner, Centern en ökning med 21 miljoner
och Folkpartiet en ökning med 5 miljoner.
Även här kan man konstatera att Moderaterna på
ett mycket speciellt sätt utmärker sig. Man hävdar att
det här är en kommunal fråga. Vi ser runtom i landet
att antalet allmänna samlingslokaler minskar. Man
höjer hyror och försvårar för föreningslivet att hyra in
sig i lokalerna. Det är en oerhört viktig demokratisk
fråga där även vi från riksdagen ska ha ett ord med i
laget. Vi ska också lägga pengar för att man ska möj-
liggöra de här demokratiska mötesplatserna även i
framtiden.
Herr talman! Det har också kommit förslag här i
dag om att inrätta olika nya museer med statlig med-
finansiering. En del av dessa förslag är säkert utmär-
ka, precis som tidigare förslag som har kommit under
andra år. Men jag kan bara konstatera att vi i fråga
om detta har ett principiellt ställningstagande här i
riksdagen som i princip omöjliggör nya åtaganden.
Om vi ska ändra på dessa avslagsyrkanden föreslår
jag att ni bifaller en motion som jag har väckt och
som kommer upp senare. I denna motion yrkas på att
man ska se över de principiella reglerna och därmed
möjliggöra för nya intressanta museer att tillkomma
med hjälp av statligt stöd, åtminstone en medfinansie-
ring från statens sida.
Jag ska kortfattat även beröra bokmomsen. Det är
uppenbart så att det finns en majoritet av partierna här
i riksdagen som tycker att en sänkning av bokmom-
sen skulle vara en naturlig del om vi vill öka läsandet.
Vi har också sagt att detta måste kopplas till andra
åtgärder, därför att om man inte läser böcker så spelar
det ingen roll om priset är 300 kr eller 270 kr. Det
måste alltså vidtas nya åtgärder för att man ska kom-
ma till rätta med detta.
Vi tycker också att detta borde vara en intressant
del när man diskuterar framtida skattesänkningar. En
skattesänkning på böcker påverkar ju inte det utgift-
stak som vi har fastställt, och därmed bör detta ingå
som en intressant del när det gäller framtida skatte-
sänkningar. Jag kan bara konstatera att vi inte har nått
framgång. Det ska jag ärligt säga. Men däremot är det
alldeles tydligt att Vänsterpartiet tidigare har väckt
partimotioner i vilka det tydligt framgår att vi också
vill se en sänkning av bokmomsen. Men en sådan ska
också kombineras med vissa åtaganden mot bok-
handlare och förläggare. Det är alltid enkelt att kräva
att staten ska minska sina skatteintäkter. Det vore
också bra om motparten tog ett eget ansvar och bi-
drog till ytterligare sänkningar av bokpriserna. Vi vill
nämligen ha garantier för att detta verkligen kommer
bokköparna till godo och att det inte ökar förläggar-
nas eller bokhandlarnas marginaler. Men vi ber att få
återkomma i denna fråga. Eftersom intresset är stort
och många partier driver frågan så finns det väl en
viss möjlighet till framgång, som jag ser det, längre
fram.
Jag har en avslutande kommentar. Det är lite trå-
kigt att de flesta nu har gått. Men Rigmor Stenmark
talade om den svenska musikindustrin. Jag kan bara
konstatera att det är litet trist att det mesta av pengar-
na inte hamnar i Sverige utan i andra länder i och
med att de s.k. svenska skivbolagen faktiskt ägs av
utländska skivbolag. Då borde också en annan fråga
lyftas fram, vilken vi också har väckt, nämligen frå-
gan om fonogramstödet. Jag kommer att ställa en
interpellation till kulturministern i den frågan. Vi
tycker att det är trist om vi genom den, som vi kan
tycka, lilla sänkningen bidrar till att ytterligare små
oberoende svenska skivbolag tvingas att slå igen
verksamheten eller minska sin verksamhet. Där hop-
pas vi också på klarlägganden genom skrivningarna i
kulturutskottet.
Avslutningsvis yrkar jag, liksom Charlotta L
Bjälkebring, bifall till reservationerna 4 och 7.