Fru talman! Jag är inte så säker på att våra unga,
kärleksfulla par studerar kammarens arbete så tydligt
att man genast går hem och funderar på detta med
maxtaxan. Jag tror inte att det är på det sättet. Det är
utmärkt att vi har en bättre situation i Sverige än i
andra länder. Det är bra. Men jag konstaterar samti-
digt att det finns stora brister. Vi har ju hört under
hela förmiddagen att det finns många familjer som
faktiskt lever i misär, och där barnen far väldigt illa.
Så jag är inte nöjd med detta.
Det här med kortare arbetstid är en fråga som är
viktig. Jag är för kortare arbetstid. Men jag är inte för
att vi fattar beslut här. Det måste var och en bestäm-
ma; hur jag vill lägga upp min vardag, min livscykel.
Det kan inte vara politiker som ska ange detta. Först
och främst gäller det att man har ett arbete att gå till.
Det är självklart det viktigaste. Men det gäller också
att man har en sådan inkomst efter beskattning att
man själv kan spara pengar, lägga undan på hög, och
sedan använda dem när det passar den egna familjen.
Det kan inte politiker avgöra.