Herr talman! Man skulle egentligen kunna sam-
manfatta debatten om handikappolitiken med ett enda
ord - otålighet. Alla lider vi av den otåligheten. Den
innebär att vi ser att samhället är ofullkomligt. Dess-
värre klarar vi inte, det kanske vi rent av skulle kunna
vara överens om, att utradera denna ofullkomlighet
oavsett vilka av oss som utgör majoritet. Men självfal-
let skall vi så fort det någonsin går försöka att ta itu
med alla de bekymmer som har räknats upp. Till den
listan kan vi foga ytterligare ett antal områden som
inte har nämnts hitintills.
Men, herr talman, jag tänkte ändå något ägna mig
åt de olika frågor som konkret finns beskrivna i det
betänkande som vi nu har att debattera och som upp-
tar ett sextiotal motionsyrkanden.
Vi har ganska ofta diskuterat handikappspörsmål
under senare tid här i kammaren. Vi har gjort det dels
i det besvärliga statsfinansiella perspektivet, dels som
ett resultat av det omfattande engagemang som finns i
riksdagen, och kanske framför allt i socialutskottet,
kring handikappfrågor och funktionshindrades situa-
tion.
Vi har en betydande samsyn i utskottet och detta
resulterar i det här betänkandet i det tillkännagivande
som tidigare nämnts och som handlar om att vi vill att
regeringen skall undersöka på vilket sätt man kan nå
en lösning när det gäller diskriminering i näringsverk-
samhet.
Herr talman! När det gäller handikappolitikens
inriktning vidhåller vi socialdemokrater vår uppfatt-
ning att handikappolitiken skall bygga på principerna
om full delaktighet i samhällslivet, jämlika levnads-
villkor, självbestämmande och tillgänglighet. De
handikappreformer som genomförts under senare år
har varit inriktade på detta, och då särskilt fokuserat
på förbättringar av det individuella stödet. Arbetet bör
nu inriktas på att ge statliga myndigheter, landsting,
kommuner, organisationer m.fl. förutsättningar att
utveckla tillgängligheten i vid bemärkelse inom olika
samhällssektorer och verksamheter.
Här finns anledning att särskilt notera regeringens
beslut från förra veckan att inrätta en nationell hand-
lingsplan för handikappområdet. Vidare kommer
socialministern att inrätta en handikappdelegation,
bestående av företrädare för handikapporganisatio-
nerna. Delegationen skall diskutera och samråda med
den statssekreterargrupp som har fått i uppdrag att
utarbeta handlingsplanen.
Delegationen och statssekreterarna utgör tills vi-
dare en nationell samordningskommitté för handi-
kappfrågor enligt regel nr 17 i FN:s standardregler.
Herr talman! När det gäller frågan om lagstiftning
mot diskriminering av funktionshindrade på olika
samhällsområden och åtgärder för att främja delta-
gande i samhällslivet på lika villkor är mycket på
gång. Jag har redan nämnt vårt förslag till tillkännagi-
vande. Jag har nämnt handlingsplanen. Vidare har
regeringen, precis som tidigare har nämnts, aviserat
en proposition i maj som gäller förbud mot diskrimi-
nering av funktionshindrade i arbetslivet. Remisstiden
för den utredningen gick ut i går, och nu är bered-
ningen av detta ärende i full gång i Regeringskansliet.
Regeringen kommer därutöver att även fortsätt-
ningsvis prioritera funktionshindrade när det gäller
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi kan vidare kon-
statera att Kunskapslyftskommittén har fått tilläggsdi-
rektiv att utreda situationen för studerande med funk-
tionshinder och föreslå åtgärder i syfte att ge funk-
tionshindrade likvärdiga villkor med övriga vuxenstu-
derande.
Statens kulturråd kommer i dagarna att redovisa
sitt förslag till utvecklingsinsatser för att främja funk-
tionshindrades deltagande i kulturlivet. Boverket
redovisar också i dagarna sin inventering av vidtagna
och planerade åtgärder för att öka tillgänglighet i
offentliga lokaler och allmänna platser. Den invente-
ringen kommer sedan att ligga till grund för ett upp-
drag från regeringen till Boverket att samordna ett
program för generellt ökad tillgänglighet i kommu-
nerna.
Herr talman! Lagen om stöd och service, LSS, har
nu ungefär fyra år på nacken. Vi börjar få ett antal
domar som tolkar lagen. Det ser ut som om dessa
begränsar möjligheterna att få stöd och service. Jag
delar dock Socialstyrelsens bedömning att det tar
längre tid för att få en rättvisande bild av LSS och att
det ännu inte är tid att på något sätt fälla en dom över
lagen om stöd och service. Samtidigt finns det anled-
ning att vi alla är vaksamma och tillsammans med
regeringen noga följer utvecklingen.
När det gäller teckenspråksutbildningen har riks-
dagen nyss beslutat om ytterligare utbildningsinsatser.
Det är ett bra steg på vägen för ökad jämlikhet och
delaktighet för människor som är döva eller har ned-
satt hörsel. Regeringen har också aviserat en särskild
kartläggning och analys av behoven av lärare i teck-
enspråk inom olika utbildningsformer. För egen del
tror jag att det blir nödvändigt att satsa ytterligare
resurser för att uppnå en rimlig situation för familjer
med hörselskadade barn.
Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till ut-
skottets hemställan i dess helhet och avslag på samtli-
ga reservationer.