Herr talman! Ja, det är glädjande att Hans
Andersson och jag i alla fall är så pass överens som
vi faktiskt är i den här frågan. Det är bra att vi är
ense om att behålla rättssäkerheten och undvika för
mycket luddighet i lagstiftningen. Men det står
faktiskt i Hans Anderssons meningsyttring att ett
förbud mot indirekt diskriminering skulle träffa alla
situationer då en arbetssökande blivit orättvist
behandlad.
Skall man se till att få domslut på alla situationer
då en arbetssökande har blivit orättvist behandlad,
kommer man att sträcka ut lagstiftningen mycket
mycket långt. Det är klart att det då blir väldigt
svårt att vara tydlig och bibehålla rättssäkerheten.
Den som gör sig skyldig till avsiktlig diskriminering
kommer att fällas. Det måste då faktiskt finnas skäl
när man dömer, och med den här lagstiftningen
tvingar man också arbetsgivarna att framföra skäl.
Jag tror att man därmed uppnår båda målen, att vi
får en bra lagstiftning mot etnisk diskriminering och
en lagstiftning som bygger på rättssäkerhet.