Kulturmiljövård

Fru talman! I det ärende vi nu ska debattera finns

elva reservationer som vi moderater, ensamma eller

tillsammans med andra partier, står bakom. Vi har

också avgett tre särskilda yttranden. Jag kommer inte

att beröra de reservationer som handlar om Riksan-

tikvarieämbetet och de arkeologiska undersökningar-

na. De tas upp av Lennart Fridén senare i debatten.

Fru talman! Regeringens bidrag till detta betän-

kande består av skrivelse 171 Unescos

världsarvskonvention och de svenska världsarvsob-

jekten. Av skrivelsen framgår att regeringen anser att

nuvarande regelverk och organisation för skydd av

och stöd till de svenska världsarven är tillfredsstäl-

lande, samt att Sverige i framtiden bör vara restriktivt

med att nominera nya världsarv.

Vi moderater har ställt oss bakom denna slutsats,

men vi har ändå i ett särskilt yttrande framhållit att

många av de miljöer som föreslagits som världsarv är

klart skyddsvärda och att den nya inriktningen kan

aktualisera frågan om lösningen kanske är att införa

en ny nationell skyddsform.

Betänkandet redovisar förtjänstfullt hur skyddet

av kulturmiljöer regleras i lagen om kulturminnen,

miljöbalken och plan- och bygglagen.

Den totalbedömning av behovet av skydd och stöd

som en världsarvsnominering innebär har genomförts

i nära samarbete mellan berörda myndigheter. Det är

viktigt att så kan ske även i fortsättningen.

Vi har i reservation 1 ställt oss bakom en motion

av Bertil Persson, där han föreslår att Sverige ska

erbjuda sig att ta ett särskilt ansvar för ett världsarv i

Ghana. I detta ingår en byggnad med svensk anknyt-

ning, nämligen Cape Coast Castle. Borgen uppfördes

i svensk granit under namnet Carolusborg av 250

slavar för över 350 år sedan när den svenska slavhan-

delskolonin Cabo Corso grundades. En sådan svensk

insats skulle vara helt i enlighet med Unescos filosofi

om en allmän uppslutning bakom de världsarv vi har.

Regeringen borde kunna ge t.ex. Svenska Institutet i

uppdrag att inleda ett samarbete med berörd myndig-

het i Ghana, Ghana Museums and Monuments Board.

Jag yrkar, av respekt för gruppledarnas överens-

kommelse om att begränsa antalet voteringar, bifall

endast till denna reservation, alltså nr 1.

Fru talman! I reservation 3 varnar vi för vad som

kan hända om man ger sig på gamla bevarandevärda

byggnader med felaktiga metoder, vilket skett i

världsarvet Visby. Vi är medvetna om att Länsstyrel-

sen i Gotlands län håller på med en utredning om de

skador som åstadkommits och har föreslagit att man i

ett seminarium skulle låta alla goda krafter samverka

för att komma fram till lämpliga lösningar.

I reservation 10 aktualiserar vi än en gång be-

greppet signifikans - förra gången var det i samband

med att vi diskuterade museernas gallringsarbete -

som en möjlighet att i situationer när konkurrerande

intressen försvårar beslutsprocessen, t.ex. kring ett

byggnadsföretag, kunna väga in kulturminnesaspek-

ten på ett sakligt och för allmänheten lättbegripligt

sätt.

Utskottets studieresa till Australien i höstas har på

denna punkt varit en inspirationskälla, men vi har

också fått signaler vid våra kontakter med olika län

att de länsantikvariska myndigheterna borde vara

tydligare i sin argumentering för långtgående arkeo-

logiska undersökningar. Då skulle ett införande av

begreppet signifikans kunna vara till stor nytta.

Fru talman! I reservation 16 aktualiserar vi av-

vägningen mellan skogliga intressen och kulturmiljö-

aspekten. Vi föreslår att regeringen gör en översyn av

gällande regler. Självfallet är det vår förhoppning att

det pågående projektet Skog och historia ska bidra till

att öka förståelsen hos markägare, brukare och entre-

prenörer för behovet av skydd för skogens kulturarv-

svärden.

Skulle det under projektets gång visa sig att olika

restriktioner medför att skogsägaren inte kan leva upp

till skogsvårdslagens produktionsmål menar vi att

regeringen bör överväga att dra paralleller med mil-

jöbalkens regler för ersättning vid intrång och avse-

värt försvårad pågående markanvändning och införa

liknande regler i kulturminneslagen. Det skulle för-

modligen påtagligt öka möjligheten att involvera

skogsägarna i kulturmiljövården till glädje för alla

parter.

Reservation 18 innehåller ett krav på ett tillkänna-

givande om att förordningen om bidrag till kultur-

miljövård bör ändras så att det blir möjligt att tillföra

objektsanknutna stiftelser engångsbidrag. Dessa

skulle kunna föras till en fond vars avkastning kunde

bidra till att stiftelsen fick kostnadstäckning för drift

och långsiktigt underhåll.

Det skulle vara ett användbart alternativ till ett

dyrbart offentligt övertagande av ansvaret för ett

mindre antal, från kulturhistorisk synpunkt nationellt

prioriterade, anläggningar och möjliggöra fortsatt

engagemang från frivilliga krafter som kan fylla des-

sa viktiga kulturmiljöer med liv och innehåll.

Förslaget stämmer väl överens med den modell

som beskrevs i Kulturarvsutredningens betänkande

1995.

Fru talman! I ett särskilt yttrande pekar vi på be-

hovet av statligt stöd till småhamnar och andra

skyddsvärda kustmiljöer. Vi hoppas att de av rege-

ringen aviserade direktiven till den särskilde utreda-

ren om ett förbättrat skydd för kulturhistoriskt värde-

full bebyggelse kommer att innehålla starka skriv-

ningar om just kustmiljön.

Slutligen påminner vi i vårt sista särskilda yttran-

de om att vårt förslag till ökat anslag för bidrag till

kulturmiljövård hade kunnat öka möjligheterna att

stödja de folkhögskolor som bedriver sin verksamhet

i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.