Fru talman! Handikappolitik berör många olika
områden. Jag tänker koncentrera mig på en övergri-
pande fråga som har mycket stor betydelse för alla
funktionshindrade nästan oavsett vilket hindret är. Det
området, den frågan, handlar om tillgången till var-
dagsmiljön.
Funktionshindrade skall vara likställda med alla
andra invånare i vårt land. Centerpartiet anser att det
målet så långt möjligt måste nås med generella insat-
ser utan en massa onödig behovsprövning och detalj-
styrning, men att dessa också måste kombineras med
individuella åtgärder för att förbättra personliga förut-
sättningar och skapa ett större oberoende. De generel-
la åtgärderna skall framför allt omfatta tillgänglighet
till bostäder och miljö, arbetsliv, kommunikationer,
samhällsinformation och medier och kultur. Samhället
måste vara tillgängligt för alla.
Inom dessa områden återstår fortfarande mycket
att göra för att funktionshindrade skall kunna verka i
samhället som alla andra invånare - detta trots att
handikapputredningen så klart för flera år sedan visa-
de på alla de brister som finns. Tillgänglighetsaspek-
terna måste därför få ökad uppmärksamhet i sam-
hällsplaneringen. I likhet med Kerstin Heinemann och
Folkpartiet anser jag och Centerpartiet inte att det
behövs fler utredningar. Nu måste vi gå från ord till
handling. I vår motion med anledning av regeringens
skrivelse kräver vi helt enkelt förändringar i plan- och
bygglagen som gör det möjligt att undanröja hindren i
vardagsmiljön.
Utskottet uttalar nu att ytterligare insatser behövs
för att förbättra tillgängligheten. Kommunerna måste
tillämpa plan- och bygglagen på ett sätt som bättre
tillvaratar de funktionshindrades rättigheter för att det
skall fungera. Samtidigt går utskottet vår väg och
uttalar att om de åtgärder som utskottet visar att man
kan ta till inte skulle visa sig tillräckliga, är utskottet
inte främmande för att överväga lagstiftning på områ-
det.
Fru talman! Jag kan konstatera att vi med vårt yr-
kande lyckats förmå utskottet att flytta fram positio-
nerna på ett mycket viktigt område som har en avgö-
rande betydelse för att samhället skall anpassas till
personer med funktionshinder.
Samtidigt vill jag också påpeka att socialtjänsten
redan har ett ansvar för att delta i samhällsplanering-
en. Men detta ansvar behöver stärkas. Det är viktigt
att ett socialt perspektiv förs in i planeringen som
komplement till den koncentration av tekniska och
ekonomiska frågor som handikappanpassningen har
tenderat att bli. Här måste man i mycket högre grad
tillvarata den kompetens som socialtjänsten besitter.
I vår motion konstaterar vi också att ansvaret för
handikappolitiken ligger på flera departement. Depar-
tementen behandlar självklart handikappfrågorna
olika beroende på vilka huvudfrågor de har. Man
prioriterar helt enkelt olika. Det här är naturligtvis
också olyckligt om vi skall kunna genomföra allt det
som måste genomföras för att samhället skall fungera
för alla. Därför menar vi i Centerpartiet att det är
nödvändigt att regeringen tar ett helhetsgrepp inom
detta område och utarbetar en plan för politikens
genomförande.
Regeringen tänker nu pröva frågan om inrättande
av en nationell samordningskommitté i handikappfrå-
gor. Detta skulle kunna vara ett utmärkt sätt att åstad-
komma det nödvändiga helhetsgrepp som vi i Center-
partiet talar om och lyfter fram. Jag vill därför, fru
talman, understryka vikten av att detta verkligen ock-
så blir gjort, att man verkligen åstadkommer den här
nationella samordningskommittén.
Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till hemställan
i betänkandet.