Herr talman! Kerstin Heinemann tyckte att skri-
velsen från regeringen var tunn, och jag kan dela den
uppfattningen. Det framgår också av antalet reserva-
tioner. Moderaterna har ett flertal reservationer lik-
som Folkpartiet och även övriga partier. Jag tror att vi
i många stycken är överens. Jag skulle kunna instäm-
ma i många av de andra partiernas reservationer. Det
måtte vara ett tecken på att skrivelsen är tunn.
I en del av motionerna tar man upp diskrimine-
ringen i arbetslivet. Kerstin Heinemann tog upp det
mycket utförligt. Vi har också skrivit under reserva-
tion 13 om antidiskrimineringslag.
När det är tuffa tider, med besparingsprogram som
drabbar de sämst ställda i samhället, går det natur-
ligtvis också ut över de handikappade. Vi ser på ar-
betsmarknaden att risken ökar för ett elitsamhälle, att
de som inte platsar på arbetsmarknaden har svårare att
komma in där. Samhället hjälper inte heller till sär-
skilt mycket, om man ser till hur de här frågorna
hanteras.
Vi vill ha en antidiskrimineringslag. Vi tror att det
är dags för en sådan. Det är sådana områden som
samfärdsel, ekonomi, arbete, tillgång till varor och
tjänster, till ny teknik och teknikutveckling, till bostä-
der och bostadsstöd, till offentliga miljöer och även
till politiken, till maktens centrum. Vi vill då ha en lag
som innebär sanktioner och talesmöjlighet för en
handikappombudsman, som Kerstin Heinemann tog
upp.
Ingrid Burman kommer litet längre fram att ta upp
lönebidragssidan, och Owe Hellberg kommer att
behandla tillgängligheten. Därför uppehåller jag mig
inte vid de frågorna.
Jag vill passa på att ställa några frågor till Liselot-
te Wågö och Kerstin Heinemann.
Ni tar upp bl.a. hjälpmedelsgarantin. Det låter
väldigt bra, och det skulle jag också vilja vara med
på. Men vad innebär det? Skjuter ni till några pengar
till det i årets budget? Vi har t.ex. skjutit till ett antal
miljoner till Handikappinstitutet, för att de där skall få
möjlighet att följa med i den tekniska utvecklingen,
utveckla IT-program, osv.
Jag skulle gärna vilja ha svar på frågan: Vad inne-
bär det att man skall ha tillgång till komplicerade
hjälpmedel inom tre månader? Vad innebär
"komplicerade hjälpmedel"? Det är möjligt att ni har
mycket bra tankar, och jag vill då ta del av dem.
Jag skulle också vilja veta vad ni menar med att
den som står i kö till hjälpmedelscentralen, när det är
kö till utprovning, skall kunna vända sig till andra
organisationer. Vilka andra organisationer är det?
Vilka i samhället är det som kan hjälpmedel utöver
hjälpmedelscentralen, ordinatörerna på rehabilitering-
en på lasaretten och specialklinikerna?
Jag tycker också att Moderaternas IT-program är
intressant och bra i många stycken, och jag skulle
kunna ställa upp på det. Men det är en sak som för-
bryllar mig litet grand, och det är när ni säger att man
skall koncentrera sig på de synskadade och ta fram
hjälpmedel till dem. Jag kan hålla med om att datorer
är utmärkt anpassade för exempelvis blindskrift.
Språken är egentligen analoga, och det är helt perfekt.
Jag tycker att man skall satsa stenhårt på det. Men de
nya programmen och den nya tekniken passar även
för andra funktionshindrade. Det gäller bl.a. hörsel-
skadade, dyslektiker, människor med afasi och rörel-
sehindrade, som också får bättre möjligheter att ta sig
fram med olika hjälpmedel. Jag vill därför fråga var-
för ni begränsar er bara till synskadade. Det finns en
enorm utvecklingspotential på det här området.
Vi har nu under allmänna motionstiden väckt en
datamotion där vi specifikt tar upp de här frågorna.
Det innebär att vi skall följa Handikappinstitutets
program. Det nämner ni också i era motioner. Men vi
går så mycket längre. Vi tar upp själva kommunika-
tionen och relationerna, att lära upp och satsa speciellt
på äldre och funktionshindrade, skapa miljöer med en
kritisk massa, så att man kan ta till sig den nya tekni-
ken och Internet och kan kommunicera med offentlig
service osv.
Det var några frågor, och jag ser nu att jag kom-
mer att få svar på dem.