Fru talman! Det beslut om flygutbildningen som
riksdagen fattade den 16 maj 2001 har redan i analy-
ser beskrivits som ett lågvattenmärke för beslutsfat-
tande i Sveriges riksdag. Det stöddes egentligen en-
bart av Vänsterpartiet. Märkliga turer i försvarsut-
skottet hade drivit fram ett utskottsförslag som rege-
ringen och de partier som stod bakom propositionen
inte ansåg vara det bästa men som de likväl stödde.
Företrädarna för Moderaterna och Kristdemokraterna
ansåg beslutet vara det sämsta tänkbara, dvs. enligt
deras uppfattning klart sämre än propositionen. Be-
slutet hade således de facto ett mycket svagt stöd i
riksdagen och har också tämligen samstämmigt klas-
sats ned av alla som värnar det svenska flygförsvaret.
Något ställningstagande till hur och var flygutbild-
ningen skulle lokaliseras gjordes inte, men man be-
slöt, som redan sagts, att den lokalmässigt skulle
placeras vid någon av de kvarvarande fyra flottiljerna.
Detta märkliga beslut har sedan regeringen inte
kunnat eller velat följa. I stället har man fattat ett
regeringsbeslut som placerar flygskolan på Malmen i
Linköping, en flottilj som 1994 lades ned inte minst
av miljöskäl. Riksdagens beslut kan alltså inte på
något sätt anses vara uppfyllt i och med detta. Rege-
ringen borde då ha återkommit till riksdagen. Det är
något uppseendeväckande att en utskottsmajoritet nu
inte reagerar mot detta konstitutionellt felaktiga
handlingssätt, som också skett på så lösa boliner.
Att bygga upp en flygskola på Malmen medför
höga och helt onödiga investeringskostnader. Dock
försöker man mörka detta, vilket väl redan har fram-
gått i replikskiftet med Olle Lindström. Förfarandet är
ett slöseri med skattemedel eftersom en lämplig plats
redan finns i Uppsala, där halva flygskolan sedan
länge är etablerad. All nödvändig infrastruktur och
byggnation finns redan vid F 16, t.ex. start- och land-
ningsbanor, hangarer, elevförläggningar inte minst,
matsalar och idrottsanläggningar. Miljöprövning för
en flygskola i Uppsala är redan genomförd. Såväl
kommun som länsstyrelse stöder en lokalisering av
Flygvapnets flygskola till Uppsala. Uppsala är sålun-
da den bästa lokaliseringen.
Förhållandet stärks av att F 16 förutsätts hysa hela
flygskolan, såväl den grundläggande flygutbildningen
som den taktiska delen, under första halvåret 2003
efter nedläggningen av F 10 i Ängelholm och i av-
vaktan på att verksamheten kan komma i gång på
Malmen. Detta kan man nu göra utan några som helst
svårigheter.
Var finns då logiken i beslutet att förlägga flyg-
skolan till Malmen? I dag bedriver man omfattande
helikopterutbildning där och viss annan flygverksam-
het. Att utöver denna flygverksamhet även genomföra
Flygvapnets flygutbildning, som är av en helt annan
karaktär, kommer att leda till bristande flygövnings-
utrymme i luften. En fördel med lokalisering till Upp-
sala är just att man slipper de investeringar och den
miljöprövning som behövs på Malmen.
Enligt Fortifikationsverket räcker det inte med en
ny hangar på Malmen. En större flygplansplatta, som
måste miljöanpassas med oljeavskiljare m.m., måste
också byggas. Åtgärder måste också vidtas för att
man ska kunna flyga med laddade flygplan. Prislap-
pen enbart för detta - detta har mörkats helt och hållet
här i dag, men jag vet siffrorna - uppskattas av Forti-
fikationsverket till minst 400-700 miljoner kronor.
Detta talas det tyst om, och det har nonchalerats i den
utredning som gjordes - förmodligen för att ansvariga
beslutsfattare när räkningen kommer ska kunna för-
neka vetskap om detta. Men nu står det i protokollet.
Försvaret kommer dock att inom sina begränsade
ramar tvingas klara detta.
Till allt detta kommer att man i Linköping också
måste bygga upp elevbostäder för skolan, bostäder
som för denna kategori redan finns i Uppsala - ytter-
ligare en faktor som man hoppat bock över i alla
kalkyler. Det verkar uppenbart att ansvariga försöker
dölja fakta om den ofördelaktiga ekonomin i att för-
lägga flygskolan till Malmen i stället för Uppsala.
I anslutning till vissa motioner i ärendet föreslår
jag därför att flygskolan ska förläggas till Uppsala.
Då kan Flygvapnet organisera sin flygskola enligt
regeringens tidigare proposition. Fördelarna utöver de
ekonomiska är som sagt flera. All flyganknuten ut-
bildning samordnas då under en huvudman, F 20.
Denna lösning innebär dessutom en bättre handlings-
beredskap inför framtiden om vår säkerhetsbild skulle
förändras.
Argumenten som talar för en flygskola i Uppsala
är så utomordentligt starka att det onekligen är förvå-
nande att regeringen inte kunde förmå sig att åter-
komma med sin tidigare proposition i ärendet, den
proposition som Socialdemokraterna då var så ange-
lägna om att den borde bifallas. Varför kan de inte
tala om att de argumenten fortfarande står sig?
Fru talman! Med hänvisning till detta yrkar jag att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en flygstridsskola med en verksamhet som inne-
fattar F 20:s verksamhet samt GFU och GTU ska
inrättas i Uppsala samt att regeringen utan dröjsmål
bör analysera behovet av fortsatt flygförsvar i huvud-
stadens närhet. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna Fö204, Fö209, Fö210 och Fö245 samt
avslår motionerna Fö231, Fö253, Fö254 och Fö263,
samtliga detta år.
Fru talman! Händelser som inträffat i vår omvärld
visar dessutom på det olyckliga i att lägga ned verk-
samheten i Uppsala på det sätt riksdagsbeslutet inne-
bär. Det torde vara helt ostridigt att det för landets
och huvudstadens säkerhet, med den inriktning nya
hot har, kan vara av största betydelse att ha flyg-
stridskrafter lokaliserade i Mälardalen, inte enbart på
långt avstånd från huvudstaden, inte minst för att vårt
luftförsvar med dess behov av incidentberedskap
måste ha möjlighet att snabbt anpassas till aktuella
hotbilder. Inom ramen för det anpassningsförsvar
som det tydligt uttalats att vårt land ska ha bör det
därför analyseras vad de nya hotbilderna innebär. Jag
har tagit upp också detta i min motion.
I praktiken har regeringen tagit visst intryck av
detta genom sina beslut om F 16:s framtida roll som
reservbas och förläggningen av OPIL till Uppsala.
Men jag finner det anmärkningsvärt att utskottet trots
mitt yrkande i motionen över huvud taget inte berör
den frågan. På sätt och vis är ju motionsyrkandet
redan tillgodosett genom regeringens beslut. Men om
detta säger utskottet inget, vilket jag tycker är lite
anmärkningsvärt.
Fru talman! Jag ska avsluta med att hänvisa till
mitt yrkande, som jag vet har stöd från många håll.
Jag ställer det därför att jag anser att argumentationen
också i den reservation som har avgivits är väl tunn,
även om Olle Lindström nu har förstärkt den. I en
votering mellan reservationen och utskottsmajorite-
tens förslag kommer jag att rösta för reservationen
eftersom den, inte minst efter Olle Lindströms inlägg,
ger öppningar för ett framtida bättre beslut om och
när man upptäcker de uppenbara nackdelarna och
svårigheterna med Malmenlösningen.