Fru talman! Den militära flygutbildningen är
ständigt återkommande i den här kammaren. I det
betänkande som vi ska ta ställning till i dag behandlas
åtta motioner där man framför synpunkter på och
förslag om den militära flygutbildningens lokalise-
ring. Samtliga motioner avstyrks med motivet att
beslut i frågan redan är fattat.
Dessutom uttalar utskottsmajoriteten att utskottet
inte har någon erinran mot det regeringsbeslut som
fattades mot bakgrund av riksdagens tidigare beslut
om den militära flygutbildningen. Det är i det avse-
endet vi skiljer oss åt, och det är också anledningen
till den moderata reservationen.
Fru talman! Riksdagen beslutade den 17 maj 2001
att Försvarsmaktens samlade flygutbildning - såväl
GFU som GTU - ska förläggas till någon eller några
av de kvarvarande flottiljerna, till F 4 i Östersund, F 7
i Såtenäs, F 17 i Kallinge eller F 21 i Luleå. Motivet
var att minska antalet verksamhetsställen och därmed
också kostnaderna.
I Försvarsdepartementet tillsattes en arbetsgrupp
som fick till uppgift att utreda eller analysera vilken
flottilj som passade bäst för flygutbildningen. F 4 i
Östersund och F 21 i Luleå diskvalificerades direkt.
Återigen framkallades den - i den här delen av landet
- ständiga myten om att Norrlands kyla och mörker
är förödande för nästan all militär verksamhet. F 7
och F 17 utreddes och ansågs olämpliga av andra
skäl. Försvarsdepartementet ansåg tydligen att riks-
dagens beslut behövde man inte bry sig så mycket
om. I stället analyserades Malmen i Linköping och
Uppsala. Arbetsgruppen föreslog flygutbildningen i
Malmen, vilket också blev regeringens beslut den 20
december 2001.
Fru talman! I direkt strid med riksdagens beslut
har regeringen beslutat att förlägga den militära flyg-
utbildningen till Malmen i Linköping, vilket ut-
skottsmajoriteten nu ställer sig bakom. Det var sam-
ma utskottsmajoritet som stod bakom riksdagens
beslut i maj 2001. Det självklara hade väl varit att
regeringen återkommit till riksdagen när den konsta-
terat att riksdagens beslut inte kunde effektueras.
Det finns för övrigt många outrätade frågetecken
när det gäller Malmen. Klarar man miljökon-
sekvensanalysen, och vad kostar eventuella åtgärder?
Hur stora är egentligen investeringskostnaderna?
Säger vi nej till en samordnad europeisk flygutbild-
ning genom att nu lokalisera den nationella flygut-
bildningen till ett område som av luftrumsskäl inte
klarar de europeiska kraven?
Miljöprövningen sker ju på vanligt sätt, men jag
vill erinra om att den flygflottilj som fanns på Mal-
men lades ned på 70-talet av bullerskäl, och enligt
uppgifter har helikopterflygningen viss tidsbegräns-
ning i dag.
När det gäller investeringskostnaderna har vi i ut-
skottet erhållit en redovisning från departementet som
visar på 204 miljoner kronor för flygutbildningen.
Några veckor senare begärde jag av riksdagens utred-
ningstjänst ett underlag eller en kostnadsberäkning på
dessa investeringar. Utredningstjänsten skriver bl.a.
följande: Beslutet grundar sig i stor utsträckning på
en arbetsgruppsrapport som presenterades för rege-
ringen i november 2001. I beslutet uppdrar regeringen
till Försvarsmakten att påbörja de åtgärder som krävs
för att lokalisera all militär flygutbildning på Mal-
men. De investeringar som krävs på Malmen är i
dagsläget således inte kända.
Då uppstår givetvis frågan: Hur kan detta vara
möjligt? Utredningstjänsten hänvisar nämligen till en
av de personer som deltog i arbetsgruppens arbete.
Var investeringskostnaderna kända i november och
december, men inte den 6 februari, när jag fick utred-
ningstjänstens svar?
Enligt Fortifikationsverket har ingen kostnadsbe-
räkning begärts och således inte verkställts. Man har
anledning att befara att regeringens beslut på grund
av bristfälligt ekonomiskt underlag leder till ökade
fasta kostnader för Försvarsmakten i framtiden.
Fru talman! Det är mycket viktigt att noggranna
kostnadsberäkningar redovisas innan beslut fattas.
Alltför ofta tvingas vi konstatera att investeringskost-
naderna skjuter i höjden och tar resurser från verk-
samheterna. Försvarsmakten har vid två tillfällen i
närtid påpekat i utskottet att de fasta kostnaderna
måste minska, om det ska vara möjligt att fullfölja
nödvändig övningsverksamhet.
Jag har ytterligare ett frågetecken. En samordnad
europeisk flygutbildning har aktualiserats sedan något
år tillbaka. En av tre utbildningsplatser bör och kan
lokaliseras till norra delen av Skandinavien. Här har
Sverige en god chans att vara med och enligt min
mening ett försteg gentemot Finland på grund av vår
flyghistoriska bakgrund. Men då måste vi också visa
intresse och engagemang.
Den 28 december 2001 undertecknade 10-11 EU-
länder en överenskommelse om att gå vidare, efter de
ingående samtal som hade varit tidigare. Sverige har
deltagit i samtalen men ej skrivit på överenskommel-
sen. Finland är däremot med och har dessutom anmält
intresse för att få utbildningen till Finland. Det är
mycket viktigt för vårt flygvapen om en framtida
samordnad europeisk flygutbildning kunde etableras i
vårt land.
Omfattningen av en sådan etablering kräver mer
av outnyttjat luftrum och kan således inte samordnas
på Malmen. Därför är jag orolig för att om flygut-
bildningen till slut hamnar på Malmen är det samti-
digt troligen ett nej till en samordnad europeisk flyg-
utbildning i Sverige. Det vore inte trevligt.
Fru talman! Det finns flera skäl att ompröva rege-
ringens beslut i denna fråga. Riksdagens beslut måste
även regeringen respektera. Klarar man inte av att
följa riksdagens beslut får man återkomma. Detta
visar att regeringen nonchalerar riksdagen och tar sig
friheter att göra något helt annat.
Med detta anförande, fru talman, vill jag yrka bi-
fall till den moderata reservationen.