Herr talman! I FN:s deklaration om barns rättigheter står det att barnens bästa ska komma i första rummet. För mig och Kristdemokraterna är det en självklar ledstjärna i allt politiskt arbete. Barn ska aldrig behöva stå tillbaka för vuxnas rättigheter, och barnets bästa får aldrig offras för att nå ett politiskt mål, hur angeläget det än kan vara.
De allra flesta föräldrar, herr talman, vill i dag kombinera sitt föräldraskap med arbete. Det är ingen lätt uppgift att få livspusslet att gå ihop. För oss kristdemokrater är det självklart att det är statens och kommunernas uppgift att underlätta familjernas vardag genom att utforma bidragssystem och verksamheter utifrån barnets, familjens och föräldrarnas behov. Det handlar om att ge föräldrarna rätt till en ökad valfrihet, att lösa omsorgen på det sätt som föräldrarna anser vara det bästa för sig och sin familj och för barnen. Politiska beslut får inte användas som påtryckningsmedel för att tvinga föräldrar att göra de val som politiska makthavare anser vara de rätta.
Herr talman! Sverige har kanske världens bästa och mest utbyggda förskola. Den är tillgänglig för alla barn och har en utbildad och engagerad personal. Själv har jag arbetat många år i förskolan, och jag är mycket glad för de åren. Det är en verksamhet som vi ska vara stolta över och som ska utvecklas och stärkas för framtiden. I det arbetet är vi kristdemokrater djupt engagerade.
Den viktigaste satsningen för att stärka kvaliteten på förskolan är naturligtvis satsningen på personalen. Personalens kompetens är avgörande för verksamhetens innehåll och därmed kvaliteten. Det handlar om såväl förskollärare som barnskötare. Personalen är väldigt viktig för verksamheten. Tillsammans utvecklar de förskolans två ben: den pedagogiska verksamheten och omsorgen.
Förskolans kvalitet får aldrig mätas utifrån barnets prestationer. Målen måste handla om lärande genom lek och trygg omsorg. Det är en pedagogisk verksamhet som erbjuder barnen en trygg och stimulerande miljö på detta område.
Jag blev ganska förvånad över att Mats Pertoft var överraskad av att det var en kristdemokratisk minister i Tyskland som förde fram förskolereformen aktivt och engagerat. Jag är inte särskilt förvånad.
Herr talman! Det finns inga som känner barnens behov och familjens behov lika bra som föräldrarna. Därför är jag naturligtvis väldigt glad över de olika insatser som alliansregeringen nu gör för att öka föräldrarnas valfrihet och för att stärka förskolan. Det handlar om en pedagogisk förstärkning av förskolan. Det handlar om vårdnadsbidraget. Det handlar om barnomsorgspeng och en jämställdhetsbonus och en ökad flexibilitet för att möta varje familjs behov.
Det här är viktiga steg för att ge mer makt till föräldrarna. Och här, herr talman, går det en väldigt tydlig politisk skiljelinje mellan vänsterpartierna, som är väldigt tydliga i dag, och alliansregeringen.
Inom den vänstra halvan av politiken tycker man att man vet bäst. Man vet precis vad föräldrarna vill ha. Man vet precis hur familjerna ska utforma sin vardag. Man vet exakt hur de vill ha det. Vi i alliansregeringen menar däremot att det är föräldrarna som vet bäst. Det är familjerna som ska ha tillbaka makten.
Där går en tydlig politisk skiljelinje. Jag tycker att det är bra att den kommer fram så tydligt i dag, inte minst med anledning av Peter Hultqvists anförande. Det är mycket tydligt.
Jag vill också säga några ord om en verksamhet som ligger under förskolan. Det är den öppna förskolan. Den finns inte med i betänkandet i dag, men den ligger under förskolan och barnomsorgsformer.
För mig och Kristdemokraterna är den öppna förskolan väldigt viktig. Den har också nära anknytning till en av motionerna där det talas om ett nära samarbete mellan förskolan, barnomsorgen och barnavårdscentralen. Där vet vi att öppna förskolan i dag har en stor uppgift.
Problemet är bara att under den senaste tioårsperioden har mer än hälften av de kommunala öppna förskolorna försvunnit, alltså lagts ned. Här finns det mycket att göra för kommunpolitiker för att upprätta den öppna förskolan tillsammans med annan verksamhet för föräldrar och deras barn.
Herr talman! Det brukar sägas att hur vi behandlar våra barn är ett mått på samhällets välstånd. Barns omsorg i Sverige är bra, men mer kan göras. Det handlar om de förstärkningar som regeringen gör, som jag har räknat upp, men också om en uppvärdering av familjedaghemmen och om ett ökat föräldrainflytande, som också ska läggas till den här diskussionen. Jag är, återigen, väldigt glad åt att Kristdemokraterna tillsammans med alliansregeringen nu genomför flera viktiga reformer inom det här området.
Varför är vårdnadsbidraget ett sådant stort hot? Varför är det ett sådant hot att ge föräldrar möjlighet till lite mer tid tillsammans med sitt barn under barnets allra tidigaste år? Är det någon som ska säga till mig här i kammaren att man tror att en tvååring som är hemma något mer tid med sina föräldrar får problem med läs- och språkutvecklingen?
Vi pratar om de små barnen. Vårdnadsbidraget riktar sig till familjer och till det lilla barnet och handlar om valfrihet. Här låter det precis som att vi raserar hela förskolan. Alla barns möjligheter och förutsättningar att träna för att få en bra läs- och språkutveckling, som man naturligtvis ska göra i förskolan, raseras.
Det här är inte sant. Det vet varenda pedagog. Det är viktigt att vi i kammaren också har det alldeles klart för oss.
Vårdnadsbidraget är inget hot mot barnets förmåga att läsa, skriva och räkna när det kommer till skolan. Där finns det andra hotbilder som vi får diskutera i ett annat sammanhang.
Herr talman! Jag ska också kort beröra frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid. Enligt lagen ska förskoleverksamhet erbjudas alla barn i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets behov. Här är Kristdemokraterna tydliga. Vi är fortfarande väldigt angelägna om kommunernas självstyre. Samtidigt vill jag passa på tillfället att rikta en uppmaning till våra kommunpolitiker och till våra egna partikamrater. Vi ska gå hem och prata med våra partikamrater som är ute i kommunerna och har ansvar. Det handlar om kommunalråd, oppositionsråd, fullmäktige. Vi har alla partikamrater i våra partier som är ansvariga ute i kommunerna. Prata med dem om hur viktig vi tycker att den här frågan är! Det är viktigt att man tar sitt ansvar och ser till att de föräldrar i den egna kommunen som har behov av barnomsorg på obekväm arbetstid också får det.
Där har vi en hemläxa att göra. Det blir min avslutning, herr talman. Var och en av oss ska ta med den frågan och inse att det är vårt eget arbete som har brustit.