Herr talman! Christer Nylander blandar och ger som det passar hans egna intressen.
Vi föreslår att man ska se över den lagstiftning som finns nu i syfte att kommunerna ska vara skyldiga att ordna barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi ger också ett andrum för att lösa de ekonomiska frågorna. Så ser sanningen ut om vårt förslag om barnomsorg på obekväm arbetstid. Däremot kan man inte vara förhindrad att ge en inriktning.
Men ni lägger i ett slutgiltigt skarpt läge fram ett förslag om vårdnadsbidrag där de ekonomiska analyserna inte är gjorda. Den kritik som Lärarförbundet riktar i en mycket skarp skrivning negligerar ni och försöker prata bort. Detta att blanda och ge så att det passar ens egna syften brukar aldrig hålla i konfrontationen med verkligheten.
Jag har mycket svårt att tänka mig att man skulle kunna föreslå något liknande som man nu gör när det gäller förskollärarutbildningen om det hade varit ett mansdominerat yrke. Det är en nedgradering av förskollärarutbildningen. Vi behöver kvalificerade förskollärare. Det som man ska gripa sig an i stället för att, som ni gör, nedgradera detta är arbetsmiljö, arbetstider och lön. Sådant avgör i dag till skolans fördel, och det gör att många väljer skolutbildningen i stället för förskollärarutbildningen. Angrip de reella problemen! Semester är också en sådan fråga som spelar in.
Det är intressant att se vad som händer ur ett jämställdhetsperspektiv. I en kvinnodominerad bransch kan man göra en nedgradering, men det hade man inte gjort om det hade varit män som hade dominerat det hela.
Förskolläraryrket ska inte vara försett med återvändsgränder. Det ska vara ett utvecklande, stimulerande yrke med många möjligheter. Då måste man ta arbetsmiljö, arbetstider, semester och lön på allvar. Då rekryterar man fler personer, och då får man också fler att fullfölja utbildningen.