Herr talman! Anledningen till mitt konstaterande i början av förra inlägget, att det inte finns något förslag om att ersätta all barnomsorg med vårdnadsbidraget, är att jag ibland får den uppfattningen när jag lyssnar på oppositionen. Man fokuserar väldigt tydligt på den här frågan.
Viktigt att poängtera är också att det här är
en
del i ett större paket. I en annan del finns det en jämställdhetsbonus. I ytterligare en annan finns det en barnomsorgspeng för ökad valfrihet och ett ökat inslag av pedagogisk verksamhet i skolan. Alla de här delarna samverkar. Syftet är att skapa ett system där man själv har lite större möjligheter att påverka.
Jag tror att man kan ha som en politisk idé, vilket jag tycker att vi har, att människor själva ska få avgöra hur de ska lägga ihop sitt livspussel. Det är klart att en variant är att ha som politisk idé att Peter Hultqvist ska lägga pusslet åt dem. Vi har valt det första alternativet.
Det finns ett par kommuner där man redan har gjort försök och där man inte alls har sett de skrämseleffekter som Peter Hultqvist refererar till. Ta Nacka till exempel! Där har man genomfört systemet. Men man tar exempel och hävdar att det bara är kvinnor som kommer att utnyttja det här. I Nacka var det väl till 14 procent män som utnyttjade detta. Mig veterligt är det väl nästan mer än det är i någon annan form av barnomsorg i Sverige, så jag har svårt att se också det argumentet.
Jag förstår att remissinstanser har olika synpunkter. Men på de ställen där detta har testats har man inte sett nämnda effekter. Det är en liten del att man får möjlighet till lite större valfrihet och lite större möjligheter att bestämma själv.