Herr talman! Det har konstaterats att förskolan har positiva varaktiga effekter på skolarbetet. Tioåringar som har gått i förskola uppvisar bättre läs- och skrivfärdigheter än övriga barn. Pirls 2006 och PISA 2003 visar att förskolan har den typen av effekter. Dessutom är det gynnsamt för barnen att börja före tre års ålder.
Vårdnadsbidraget står i motsats till detta. Det cementerar fast invandrarbarn som behöver språkutveckling i hemmen. De får en sämre start i skolan; det visar erfarenheter från Norge.
Den andra linjen är att vårdnadsbidraget blir en finansieringshjälp för anställande av barnflicka i välbeställda familjer. Kombinationen med avdragsrätt för hushållsnära tjänster öppnar för detta. Finansieringen ska kommun och förskola står för, men ingen ordentlig kostnadsanalys är gjord.
I Lärarförbundets yttrande över regeringens förslag på den här punkten står det så här: Att kunna ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av ett så dåligt utrett förslag är omöjligt. Förslaget bör därför utredas grundligare med en fullödig beskrivning av de kommunalekonomiska effekterna, till exempel genom att beskriva hur vårdnadsbidrag kan slå i olika typkommuner. Inte minst saknas en analys av hur vårdnadsbidraget kommer att påverka förskolans resurser samt vilka vårdnadsbidragets effekter blir när det samordnas med avdragsrätten för hushållsnära tjänster.
Det här saknas alltså i regeringens underlag och förslag. Att det är dåligt genomtänkt och dåligt förberett och att det här inte står på solid och stabil grund är väl vad som kan sägas om detta.
Vad avser ni att göra åt det här? Ska ni driva igenom en politik och ett förslag där man inte vet hur det hela slutar?