Herr talman! Vi vill från Socialdemokraternas sida förstärka förskolans kunskapsuppdrag för att ge alla barn en mer jämlik skolstart. Det ska finnas personal med utbildning med kompetens i barns språkutveckling vid alla förskolor under hela förskoletiden. Under vår regeringstid tillförde vi 6 000 tjänster till förskolan genom ett riktat statsbidrag. Mindre barngrupper och stöd till barn med särskilda behov är ambitionen och målsättningen.
Vi vill ta till vara barns nyfikenhet och lust att lära i förskolan. Barn som har intresse av och mognad för att lära sig läsa och skriva redan i förskolan ska ha rätt till och möjlighet att göra det under ledning av utbildade pedagoger.
Vi vill kvalitetssäkra all förskoleverksamhet, oavsett form och huvudman, och skapa garantier för att verksamheten följer läroplanen och har utbildad personal. Vi avvisar bestämt ett system med förskolepeng utan kvalitetskrav eftersom man då riskerar att fler barn börjar skolan utan de nödvändiga grunderna för kunskapsinhämtande.
Vi vill göra en avstämning av alla barns språkutveckling före skolstart för att ge förutsättningar att omedelbart sätta in extra insatser i de skolor och klasser som har störst behov.
Vi vill att förskoleklassen ska bli en del av ny tioårig obligatorisk grundskola samtidigt som samverkan och samarbetet mellan personal i förskola och skola stärks. Det bör vara naturligt för såväl förskollärare att arbeta i skolan som för grundskollärare att ha hela eller delar av sin tjänst i förskolan.
Förskollärarnas ansvar för pedagogiken ska tydliggöras. Det måste också skapas en grund för ett starkare pedagogiskt ledarskap i förskolan. Det måste bli mer pedagogik och mindre administration i ledarskapet.
Vi vill ge alla barn gedigna kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Samtidigt kräver kunskapssamhället så mycket mer. Insikter om globalisering, klimathot, informationsteknologins utveckling är exempel på ny kunskap som måste få större utrymme i skolan tillsammans med nyckelkompetens som självständigt tänkande, kreativt skapande i grupp, kommunikativ förmåga och entreprenörskap.
Sådant här måste naturligtvis också påverka förskolans verksamhet. Vi vill ge den nya tioåriga grundskolan en ny läroplan och nya kursplaner anpassade till dagens och morgondagens samhälle. Vi vill öppna för nya ämnen och nya kunskaper men behålla de grundläggande värden som präglar dagens läroplan.
Vi vill skärpa nuvarande lagstiftning, skollagen, för att tydliggöra barnens rätt till omsorg på kvällar, nätter och helger. De som arbetar på obekväma tider ska inte behöva flytta för att få jobb. Cirka hälften av landets kommuner erbjuder i dag inte omsorg på obekväma tider.
Jag vill också understryka att svensk förskola har bra kvalitet, är unik, uppskattad av barn och föräldrar, lägger grunden för det livslånga lärandet och har en helhet där leken är grunden för lärandet. Det här är en framgångsrik modell som röner stort internationellt intresse. Den är bra för barnen och skapar en bra grund för skolan. En rad undersökningar visar att barn som gått i förskolan får bättre resultat i skolan. Förskolan är något vi ska framhäva som en positiv del av den svenska välfärdsmodellen, och den uppskattas oerhört mycket utomlands och bland föräldrar och barn.
Socialdemokratin har en kvalitetsmässigt bra förskola riktad till alla barn som sitt mål. Maxtaxan som finansierades via ett särskilt statsbidrag är för oss ett första steg mot en avgiftsfri förskola. När avgiftsfriheten är införd har förskolan samma grundläggande förutsättningar som grund- och gymnasieskolan. Nu förstår jag naturligtvis att detta inte är aktuellt med den typ av regering vi har i dag, men det är ändå viktigt för oss att framhäva detta som ett mål.
Förskolan har också en viktig roll i integrationsarbetet. För invandrarbarn har förskolan en särskild roll för att de ska klara en bra språkutveckling. Barn med goda kunskaper i sitt modersmål har lättare att lära sig svenska. Stöd för barn med ett annat modersmål än svenska är därför viktigt, särskilt för de yngsta barnen som utvecklar språk och identitet. Förskolan har en mycket viktig roll på denna punkt. Kommunerna måste erbjuda modersmålsstöd.
Rekryteringsinsatser måste också genomföras för att öka intresset för att arbeta i förskolan. Det handlar om en rad insatser: uppgradering av status, utbildning, lön och inflytande, fortbildning och karriärmöjligheter. Det krävs en nationell kompetens- och fortbildningsstrategi. Förskolans yrken är oerhört viktiga, eftersom de handlar om grunden för det livslånga lärandet.
Det finns i dag en rad hot mot den svenska förskolan. Den fria etableringsrätten försvårar kommunernas planering och undergräver kvalitetssatsningar i förskolan. Ekonomiska resurser förs då från förskolor till nyetablerade enskilda skolor. Vi anser att kommunerna ska ha beslutanderätten i samband med etableringar.
Vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen är också sådant som kommer att dra pengar ur förskolan. Det i sin tur får effekter för kvaliteten. Regeringen är beredd att genomföra vårdnadsbidraget utan att ha gjort en ordentlig konsekvensanalys när det gäller de ekonomiska effekterna för kommuner och förskolor. Detta har bland annat kritiserats hårt av Lärarförbundet, men regeringen och ansvarig minister har inte kunnat ge några relevanta svar.
Vi anser att det inte finns någon motsättning mellan föräldrarnas tid med barnen och tiden på förskolan. Barnen behöver båda delarna!
Ett av de grundläggande problemen med vårdnadsbidraget är att det kommer att skapa en situation där invandrarbarn i ökad utsträckning blir kvar i hemmen. De går miste om nödvändig språkutveckling och språkträning. Det har blivit på det sättet i Norge, och det finns ingen anledning att tro att det blir på ett annat sätt i Sverige.
Den andra sidan av vårdnadsbidraget är att det i kombination med avdragsrätten för hushållsnära tjänster hos välbeställda familjer kan ge underlag för anställande av barnflicka. Cementera invandrarbarn i hemmen och se till att de som är mest välbeställda kan ha barnflicka - så ser verkligheten ut när det gäller vårdnadsbidraget.
Regeringen gör också förskolan mindre viktig. Varför är förskollärarna inte med i Lärarlyftet? Det tycker jag är märkligt. Regeringen tänker också avskaffa jämbördigheten mellan utbildning till förskollärare och övriga lärare. Är det bra kvalitet? Är det ett sätt att framhäva förskolan? Naturligtvis inte.
Samtidigt försvinner forskningsmöjligheterna när det gäller förskollärarutbildningen. Det kommer naturligtvis att minska forskningsinsatserna när det gäller barnen i de yngre åldrarna och deras förutsättningar.
Regeringen försämrar förskolans ekonomiska förutsättningar, riskerar att slita sönder den med en rad system som vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng, saknar helhetssyn på det livslånga lärandet, graderar ned förskollärarutbildningen och stoppar forskning. Det saknas en genomtänkt linje och en fungerande helhet. Man säger att man vill satsa på förskolan, men det talade ordet motsvarar inte verkligheten. Man säger en sak men gör en annan.
Vi står bakom alla socialdemokratiska reservationer men markerar nu med att yrka bifall till reservationerna 1, 2, 5, 6 och 8.