Herr talman! Jag kan begränsa detta inlägg en del
genom att Kurt Ove Johansson har uttalat en rad av de
ståndpunkter som jag delar.
Det viktiga är att vi kan förverkliga intentionerna
om mångfald i den lokala radion och se till att den
faktiskt är lokal till sin karaktär. Vi ser exempel på att
så inte blivit fallet med dessa kedjeföretag.
Hur kommer det sig? Jo, av att det finns en pro-
blematik som de borgerliga tillskyndarna av det rent
kommersiella auktionsförfarandet bortser ifrån. De
argumenterar genom att säga att yttrandefriheten bäst
garanteras av etableringsfrihet. Men på etermedieom-
rådet har vi inte etableringsfrihet. Ett auktionsförfa-
rande, där den som har rätt att etablera sig är den som
kan betala mest, innebär inte etableringsfrihet.
Det är inte frihet för den som inte har tillräckligt
mycket pengar och därmed inte kan köpa ett tillstånd.
Den mister ju sin möjlighet att etablera sig på områ-
det. Det betyder att den som hade några tusenlappar
mindre än något av kedjeföretagen, deras bulvaner
eller hur de nu handlar upp sina tillstånd, inte fick
utnyttja sin frihet att komma ut i etern och inte hade
någon chans att nå ut med sina programidéer, osv.
Detta är vad problematiken handlar om. Vi skall
ha ett så brett och fritt system som möjligt, men det
måste också vara ett system där vi verkligen kan för-
säkra oss om en mångfald och en lokal anknytning,
som tanken var. Då gäller det att hitta ett system där
inte bara pengar avgör om man skall ha en möjlighet
att skapa olika kanaler. Det bör också vara möjligt att
undersöka om man kan lösa frekvensutdelningen med
en annan metod.
Till dess att ett sådant bra förslag, som samlar en
politisk bredd, kan presenteras behöver vi en stopp-
lag, ett andrum, så att vi inte låser upp alla kanaler i
ett system som visar sig vara felaktigt och inte fyller
sina syften. Därför yrkar jag bifall till konstitutionsut-
skottets betänkande.