Herr talman! Socialdemokratisk mediepolitik går
ut på att allt skall förbli vid det gamla. Det går inte att
tolka socialdemokratins passivitet i mediefrågorna på
annat sätt. Under den förra nioåriga socialdemokratis-
ka regeringsperioden fattades inte ett enda beslut för
att möta de nya möjligheterna på medieområdet. Den
nya socialdemokratiska regeringen har suttit i två och
ett halvt år utan att egentligen åstadkomma något
väsentligt nu heller.
Annorlunda var det under de tre borgerliga rege-
ringsåren. Då drevs utvecklingen framåt. Men den
utvecklingen lämnade inte Socialdemokraterna någon
ro. Det enda substantiella de hittills har åstadkommit
är att förhindra att nya privata radiokanaler etableras.
De vill stoppa utvecklingen. De gillar inte den kom-
mersiella privata radion.
Socialdemokraterna vet tydligen inte vilket ben de
vill stå på. Det verkar nu som om de på ett snabbspår i
stället vill att public service-TV t.ex. skall kommer-
sialiseras genom införande av betal-TV. Det innebär
ju att den genuina principen om att public service-
kanalerna skall ställa samma program till alla med-
borgares förfogande för samma kostnad skall överges.
Det här betyder att licensbetalarna skall få betala för
programmen två gånger. Människor som bor utanför
tätorternas kabelområden utestängs ifrån vissa pro-
gram.
Sedan i december 1995 får inte några nya radio-
kanaler etableras. Den s.k. stopplagen förhindrar det.
Nu är det tredje gången som den döda handen skall
läggas över den privata radion. Stopplagen skall för-
längas till den 31 december 1998, dvs. över nästa val.
Jag tycker att Socialdemokraterna är ganska modiga
som vill möta väljarna med det här beslutet bakom
sig.
Tanken har hela tiden varit att nya regler skall in-
föras för den privata radion. I avvaktan på det skall
stopplagen gälla. Regeringen tillsatte ju en utredning
som skulle föreslå nya regler. Den utredningen har nu
varit ute på remiss. Utan att överdriva kan man väl
säga att utredningens förslag har totalhavererat. Det
har ju både utredningens ordförande och kulturminis-
tern nu också insett. Förslagen är ogenomförbara. I
stället skall man nu föra ett slags dialog, som det
heter, med branschen om vad man kan göra.
Den enklaste dialogen som regeringen skulle kun-
na föra är ju att meddela branschen att privatradion
under lång tid framöver får leva under de regler som
de all rätt anser sig garanterade i gällande lag.
Sanningen är ju den att Socialdemokraterna inte
vet vad de skall göra nu. De har, inklusive det här
beslutet, ägnat sig åt att förlänga stopplagen. Det är
två och ett halvt år sedan den frågan aktualiserades
första gången. De har alltså inget besked att ge om
vad de tänker göra under den här nya stopperioden.
Besluten om stopplagen börjar ju likna ett slags per-
manentning av de här bestämmelserna. Min uppfatt-
ning är att det egentligen inte finns något annat att
göra än att häva stopplagen för att uppfylla de inten-
tioner som finns med den här typen av lagstiftning.
Sedan gammalt vet vi att Socialdemokraterna inte
har någon särskilt stark känsla för företagande och
företagsamhet. De har svårt att förstå skapandets
villkor. De tror att det går att behandla företagare och
branscher nästan hur som helst.
Den privata radion är en helt ny bransch, en ung
bransch. Det kommer att ta flera år innan den så att
säga sätter sig. Det var bl.a. bakgrunden till att vi gav
den förutsättningar att planera på lång sikt. Det tar
lång tid för en helt ny bransch att hitta sina former.
Socialdemokraterna tror att det går att utvärdera
en helt ny verksamhet redan efter något år. Ingen kan
faktiskt i dag säga hur privatradion kommer att ut-
vecklas, men Socialdemokraterna tror sig uppenbarli-
gen kunna det.
Långsiktigheten i verksamheten har nu brutits i
och med stopplagen och hoten om helt nya regler för
verksamheten. Ingen ansvarig i regeringen kan i dag
säga vad som skall hända med privatradion.
Min fråga är då: Hur kan någon tro att en sådan
osäker framtid där man t.o.m. kan bli av med sitt
sändningstillstånd främjar investeringar och satsning-
ar på framtiden? 2 000 anställda - helt nya jobb -
lever i ovisshet och får inga besked. De 2 miljonerna
lyssnare får det inte heller.
Herr talman! Trots den bakgrund jag har tecknat
är min prognos att privatradion kommer att få leva
vidare i huvudsak med de villkor som den har i dag.
Ingen regering borde ta risken att behöva betala om-
fattande skadestånd för indragna eller förändrade
koncessioner. Ingen regering borde i dessa dagar
kunna ta ansvar för att minska statskassans inkomster
med i runda tal 100 miljoner kronor. Ingen regering
borde våga sätta sig över 2 miljoner lyssnares prefe-
renser.
Herr talman! Mot bakgrund av vad jag nu har sagt
föreslår jag avslag på utskottets betänkande och bifall
till reservationen.