Fru talman! Bostadsbyggandets hinderbana består av långa omständliga processer som skapar hinder för att bygga och för att sätta spaden i backen. Så har verkligheten beskrivits vad gäller bostadsbyggandet. Krånglet kostar dessutom pengar.
I otaliga rapporter har planeringsfrågorna pekats ut som en orsak till att det byggs i för långsam takt. Så har det varit under de senaste 20 åren. Långa processer hämmar konkurrensen. Tiden från idé till färdigt hus måste bli kortare. Det är därför glädjande att alliansregeringen och bostadsministern arbetar så intensivt med just den frågan.
Alla inblandade i byggprojekten blir lidande när processen blir lång. Det handlar om familjer och enskilda i behov av bostäder, byggbolag som inte kan planera för sin verksamhet, husägare som inte kan bygga ut och bygga till när familjen växer eller när familjeförhållandena ändras. Mindre bolag riskerar dessutom att inte kunna ta den ekonomiska risk som väntandet på att få bygga innebär. De slås ut från en marknad som i själva verket skulle må bättre av en ökad konkurrens. Det behövs därför ett minskat regelkrångel.
Fru talman! I dag behandlar vi en proposition från regeringen som ska underlätta för en husägare som vill bygga. I dag ska vi ge människor möjlighet att bygga till, bygga komplementbyggnad och inreda ytterligare en bostad i huset. Det ger medborgarna ökad frihet, frihet att utveckla sin fastighet. Småhusägare vill utveckla och ta ansvar. Jag förstår inte den oro som kommer till uttryck från oppositionen.
Att ge kommunerna och medborgarna ökad beslutsmakt är bra. Men det ger också förvaltningar och nämnder i kommuner utrymme att hantera andra bygg- och planeringsärenden. Det frigör tid.
Om några veckor får riksdagen möjlighet att minska krånglet ytterligare och utöka kommunernas möjlighet att avgöra hur beslut ytterligare kan förenklas. Makten över processen blir större på lokal nivå. Detta bör glädja både kommuner och medborgare.
Besluten i dag rör bland annat att större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter ska kunna uppföras. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter. På en- och tvåbostadshus ska också högst två takkupor kunna byggas. Och enbostadshusen ska kunna inredas med ytterligare en bostad. Detta är viktiga åtgärder för den småhusägare som vill utveckla sin fastighet.
Alliansregeringens förslag om nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov har väckt ett stort intresse och uppmärksammats av många. Vi är många som får telefonsamtal och mejl om när de kan börja bygga. Varje vecka kommer dessa frågor. Jag gissar att de även kommer till oppositionen.
Det är glädjande att vi i dag kan ge besked om att det från och med den 2 juli ska bli möjligt att bygga.
Socialdemokraterna står bakom förslagen, men Lars Erikssons anförande ger uttryck för någonting annat. Vänsterpartiet yrkar avslag på åtgärderna, och Miljöpartiet riktar mycket skarp kritik mot dem.
Fru talman! Låt mig ändå läsa upp vad som står i Miljöpartiets reservation i betänkandet, nämligen:
"Miljöpartiets förslag är mot denna bakgrund att riksdagen nu antar förslagen om att underlätta tillbyggnad, komplettering med takkupor och uppförande av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus."
Miljöpartiet är i sak också positivt inställt till förslagen och yrkar egentligen avslag bara på inrättandet av ytterligare en bostad i en enbostadsfastighet.
Min fråga till Miljöpartiet är därför: Är Miljöpartiets åsikt det som Jan Lindholm framför i sitt anförande, eller är Miljöpartiets åsikt det som framförs i reservationen i betänkandet?
Fru talman! Frihet och ansvar hänger ihop. I sådana områden som utgör värdefulla miljöer kommer kommunerna alltjämt att kunna bestämma att åtgärderna kräver bygglov.
Bygglov kommer också att krävas om åtgärderna gäller byggnader eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. I övriga fall kommer det fortsatt att finnas krav på anmälan till byggnadsnämnden för flertalet av de aktuella åtgärderna.
Kommunerna kan bevaka att det anordnas en ytterligare anslutningspunkt till vatten och avlopp i de fall som det behövs.
Vad gäller frågor om grannars rätt till domstolsprövning har regeringen aviserat att en bred analys i fråga om domstolsprövningen kommer att genomföras.
När det sedan gäller de aktuella lagförslagen framhåller regeringen att det finns skäl att inom ett antal år göra en utvärdering av reformen, alltså precis det som efterfrågas. Det gäller särskilt i fråga om möjligheten att uppföra ytterligare en bostad på 25 kvadratmeter i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus.
Fru talman! Lagändringarna som vi ska rösta om i eftermiddag ska träda i kraft den 2 juli 2014. Det är ett efterlängtat besked till många medborgare som väntar på att få bygga till sina hus.
Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)