Fru talman! Det pågår en totalrenovering av svensk bostadspolitik där vi vänder på i stort sett alla stenar. En rad olika propositionen har lagts fram till riksdagen förutom de förslag som återfunnits i olika budgetpropositioner. Vi har också gjort en del skattelättnader, exempelvis att de första 15 åren när man bygger nytt är fastighetsavgiftsbefriade.
Vi har lagt fram propositioner som underlättar andrahandsuthyrning, om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och som tar tag i bullerproblemen och den bristande samordningen mellan olika statliga aktörer på området. Vi har genomfört en rad planförenklande åtgärder och enklare regler för att bygga ungdoms- och studentbostäder. Nu har vi propositionen
Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov
.
Det handlar totalt sett om 112 skarpa lagförslag som har som en röd tråd att förenkla, göra det enklare att komma till byggstart, göra det enklare att bygga fler bostäder och få en smidigare fungerande bostadsmarknad.
Fru talman! Jag är glad att vi nu i dag med som synes en bred majoritet kan fatta beslut om ett antal åtgärder som underlättar vardagen för många människor. Vi förenklar för dem som vill skapa mer utrymme åt sin familj eller skapa bostäder åt andra.
Det är fyra viktiga förenklingar, nämligen
möjlighet att bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter
möjlighet att göra en tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter
möjlighet att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus
möjlighet att bygga upp till två enkla takkupor.
I de tre första fallen krävs en anmälan till byggnadsnämnden eftersom det handlar om bostäder för permanent boende. Och då måste vi säkerställa att vissa krav är uppfyllda, inte minst säkerhetsfrågor.
De förenklingsåtgärder som vi i dag ska besluta om kan ske utöver gällande detaljplan. En prövning som sker av kommunerna i samband med anmälan är av enklare karaktär. Det innebär både en snabbare prövning än vid ett bygglov, och åtgärderna kan inte stoppas om det inte finns starka tekniska eller säkerhetsmässiga invändningar, eller för att det är en särskilt kulturellt värdefull miljö.
Jag kan se framför mig hur de reformer vi beslutar om i dag kommer att bidra till att lösa många vardagsproblem för människor runt om i Sverige. Familjen som skapar ett lekrum på övervåningen med hjälp två takkupor som ger ljus och rymd. Hur den växande familjen skapar mer utrymme genom en tillbyggnad. Hur en ny bostad inrättas i huset när barnen flyttat hemifrån. Och hur tonåringen kan få ett eget hus på gården, eller hur mormor kan flytta närmare barnbarnen och ändå ha ett eget boende. Ett bostadstillfälle kan kanske skapas för den unge studenten - för att inte nämna alla lösningar som kan uppstå på fritidshuset, där exempelvis de vuxna barnen vill ha en egen stuga. Möjligheterna är oändliga.
Till detta ska vi lägga alla de prisvärda koncepthus som kommer att dyka upp när byggbranschen utvecklar sina koncept i takt med stigande efterfrågan, vilket i sin tur pressar priser och ökar utbudet.
Det är så här det brukar bli när politikerna ger människor mer makt och ansvar för sina liv, när vi öppnar möjligheter för människor att finna lösningar på sina vardagsproblem.
Fru talman! År 1979 kom friggeboden, ett bygglovsbefriat litet hus på max 10 kvadratmeter. Roland Utbult har på ett levande sätt beskrivit den processen och turbulensen här i riksdagen kring den voteringen. År 2008 blev den 15 kvadratmeter. År 2014 får vi ett 25 kvadratmeter stort komplementhus.
Vad är den gemensamma nämnaren till den här tre besluten? Jo, tre borgerliga regeringar. Förenklingar för vanliga människor kommer när vi har en regering som är fokuserad på just förenklingsarbete.
När friggeboden kom 1979 var det ungefär samma kritik som nu. Man varnade för än det ena, än det andra. Myndigheternas kontroll skulle minska, förfulningen av bostadsområdena skulle öka, och konflikterna mellan grannar skulle öka.
Kritiken mot de bygglovsbefriade åtgärderna gäller i huvudsak tre områden.
Det första är att det har gått fort. Ja, vi har arbetat snabbt. Tjänstemännen på Boverket och i Regeringskansliet har lagt ned oerhört många timmar under en relativt kort tidsperiod. För det ska de ha beröm - inte skäll. Remisstiden har varit kortare än normalt när det gäller vissa delar av förslaget - det stämmer - men vi har delvis kompenserat detta med att förannonsera om remisstiden samt anordna en extra hearing för att ge utrymme för frågor och information för remissinstanserna.
Det viktiga måste ändå vara om alla relevanta synpunkter och invändningar har kommit fram. Ja, det har de, och vi har justerat och kompletterat förslagen utifrån synpunkterna. Glöm inte heller att vi inte har skapat någon helt ny lagstiftning när det gäller komplementbostadshuset utan byggt vidare på befintlig friggebodslagstiftning.
Jan Lindholm läser upp en massa från vad remissinstanser har sagt. Det är Naturvårdsverket, som kritiserar att man inte har beaktat strandskyddet. Ja, men det är samma strandskyddsregler som i dag. Det finns en rad olika skäl till att vi inte har lyssnat till remissinstanser när de påpekar det självklara. Energiverket klagar över energiregler. Men det är samma regler som för andra små bostäder under 50 kvadratmeter. Samma sak är det med tillgänglighetsfrågorna etcetera.
Sedan glömmer Jan Lindholm i sin uppräkning nogsamt att berätta att Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker förslaget, vilket också framkom på den hearing som civilutskottet hade.
Den andra kritiken är att grannarna borde kunna överklaga det startbesked som kommunen ger efter en anmälan till byggnadsnämnden. Men kom då också ihåg att det finns ett antal spärrar i förslaget, just för att hävda grannars rättigheter. En tillbyggnad eller ett komplementsbostadshus kan inte byggas närmare än fyra och en halv meter från grannens tomt utan deras medgivande. Om grannen anser att någon inte följer reglerna kan en begäran om tillsyn lämnas till byggnadsnämnden, som då kan följa upp de felaktigheter som har begåtts och i värsta fall beordra flyttning eller rivning.
Men vi avser också, som vi skriver i propositionen, att göra en bred analys av de här frågorna, för det finns i så fall fler områden där man kan ifrågasätta varför det inte finns möjlighet att överklaga i traditionell form. Det finns nämligen också andra områden där man kräver anmälan och där sådan möjlighet inte heller finns.
Den kritik som har riktats från bland annat Lagrådet på den här punkten träffar faktiskt fler områden, och det krävs ett särskilt analysarbete för detta. Det är vi beredda att göra, men vi tycker inte att det finns skäl att avstå från lagstiftning.
Kom också ihåg att skiljelinjen mellan en friggebod på 15 kvadratmeter, som inte kräver någon typ av prövning av kommunerna, och en stuga på 25 kvadratmeter är så allvarlig att mänskliga fri- och rättigheter står på spel. Vi måste ha lite proportioner i den här diskussionen.
Den tredje kritiken är att det förfular: Stadsmiljöerna förfulas när människor får bygga friare. Men det finns, tycker jag, spärrar i lagförslaget som gör att kulturellt värdefulla miljöer kan värnas. Inget tyder heller på att människor vill ha det fult omkring sig. Ingen vill sänka värdet på sin fastighet. Det gör att den här kritiken faller ganska platt, tycker jag, liksom den gjorde när samma kritik riktades mot friggeboden en gång i tiden.
Sammantaget förskjuter de föreslagna bygglovsbefriade åtgärderna lite grann makten från det offentliga till enskilda familjer och människor, vilket också Rickard Nordin påpekade. Jag kan förstå att det stör en och annan, inte minst på vänstersidan i politiken.
Trots att det verkar finnas en bred majoritet bakom betänkandet i dag ser vi hur obekväm man känner sig på vänstersidan inför de här förslagen. Socialdemokraterna kallar till och med förslaget för uselt, enligt TT, och Lars Eriksson framförde en kanonad av olika problem, liksom Jan Lindholm. Men de kommer ändå att rösta ja till förslaget.
Jag måste säga att jag i det här fallet nog mer respekterar retoriken och konsekvenserna från Vänsterpartiet, som i ett pressmeddelande till och med kallar förslaget en återgång till statarsamhället. Det är åtminstone konsekvent. Vänsterpartiet är emot - mot detta förslag, liksom alla andra förslag som vi lägger, ska vi kanske påminna om. Det är kanske kännetecknande för Vänsterpartiet.
Det finns skäl för att slutligen trycka på ja-knappen. Det måste bero på att detta är en reform som människor runt om i Sverige uppskattar.
Jag noterar också i diskussionen de perspektiv som präglar debattörerna. Från vänstersidan är perspektivet ofta den kommunala planeraren och myndigheten, medan vi från Alliansen pekar på just den enskilda familjen, den enskilda människan, deras möjlighet att förverkliga sina ambitioner och planer. Jag tror att det är något viktigt att ta med från den här diskussionen.
Fru talman! Jag tror att det förslag som vi har på riksdagens bord i dag är en del i att skapa ett enklare regelverk, skapa fler bostadstillfällen och framför allt lösa människors vardagsproblem. Jag tror att de fyra bygglovsbefriade åtgärder som vi föreslår här kommer att göra skillnad i vardagen och kommer att bidra till att mångas bostadssituation kan förbättras. Det gäller både dem som i dag inte har en bostad och dem som behöver förändra sin bostad. Därför är jag glad att vi verkar ha en bred majoritet för förslaget.
(Applåder)