Fru talman! Beredningsprocessen diskuteras mycket. Då måste man välja väg. Antingen tycker man att de svar som vi ger i propositionen och de förklaringar som vi ger innebär att det blir ett hanterbart beslutsunderlag som man kan gå till beslut om eller också tycker man att detta är uselt och hemskt och annat som Lars Eriksson ofta uttrycker i sin retorik och som sägs i socialdemokratiska uttalanden i olika sammanhang - och då kan man inte rösta ja till förslaget. Man måste bestämma sig. Är detta ett godtagbart underlag för lagstiftning eller inte?
Slutsatsen av Socialdemokraternas ja-röstande i dag måste vara att man tycker att det är acceptabelt. I mitt anförande och i andra sammanhang har jag pekat på att man måste gå igenom punkt för punkt vad det är för typ av kritik och hur den ska bemötas. Vi tycker att vi har ett bra underlag för att fatta beslut.
Diskussionen om grannars överklagande är juridisk-tekniskt mycket intressant, men den är inte så glasklar som Lagrådet framställer det. Vi har ett antal startbesked som ges i samband med anmälan som inte ens den sökande kan överklaga. Det finns faktiskt juridiska saker i befintlig lagstiftning som får samma kritik som Lagrådet pekar på. Därför krävs det en översyn av dessa frågeställningar. De är inte så enkla att de står och faller med komplementbostadshuset.
Vi ska göra den typen av analyser. Vi ska självklart också följa upp lagstiftningen och se hur den fungerar. Jag tror dock att man måste välja; antingen tycker man att underlaget är rimligt, eller också tycker man inte det.
Sedan har vi en rad olika reformer för att underlätta byggandet, inte minst av små lägenheter. Riksdagen har ställt sig bakom en del lagförslag, och Boverket kommer med nya ändringar i regelverk som gör att det går att bygga fler ungdoms- och studentbostäder till lägre kostnad. Det är ett viktigt bidrag till att lösa problemen.