Herr talman! Birgitta Dahl har i en interpellation
ställt tre frågor till mig om vårdnadsbidragets
finansiering. Den första frågan gäller statens
nettokostnad för vårdnadsbidraget. Den andra
gäller om vårdnadsbidraget kommer att innebära
att föräldraförsäkringen eller barnomsorgen
försämras. Den tredje gäller hur regeringen avser
att finansiera vårdnadsbidraget.
Statens nettokostnad för vårdnadsbidraget har av
den arbetsgrupp som regeringen har tillsatt
beräknats uppgå till 2 miljarder kronor. Det belopp
på 5,4 miljarder kronor som Birgitta Dahl hänvisar
till i sin interpellation avser nettokostnaden för
staten innan statsbidragen till kommunerna har
reglerats med hänsyn till kommunernas ökade
inkomster genom vårdnadsbidragsreformen.
Bruttokostnaden för vårdnadsbidraget beräknas
uppgå till 6 miljarder kronor. Från detta belopp
skall dras alla de minskningar av olika kostnader
och ökningar av olika intäkter för både staten och
kommunerna som reformen ger upphov till.
Eftersom det är staten som står för utbetalningen
av vårdnadsbidraget är det rimligt att de
intäktsökningar som faller på kommunerna återförs
till staten. Det kan åstadkommas genom en
reglering av statsbidraget till kommunerna.
På den statliga sidan uppkommer en besparing på
ungefär 500 miljoner kronor till följd av att de s.k.
garantidagarna i föräldraförsäkringen tas bort. På
kort sikt kan beloppet bli något lägre eftersom
föräldrar med sparade garantidagar ges möjlighet
att om de så önskar utnyttja dessa fram till den 1 juli
1996. Arbetsgruppen för vårdnadsbidrag har också
föreslagit att vårdnadsbidraget skall ligga till grund
för beräkningen av bostadsbidragen, vilket
beräknas ge en besparing på ungefär 100 miljoner
kronor. Regeringen har ännu inte utvärderat
arbetsgruppens förslag. Reformen ger även upphov
till en marginell ökning av den statliga
inkomstskatten.
På den kommunala sidan ger reformen i huvudsak
upphov till två olika typer av intäktsökningar. För
det första ökar kommunernas skatteintäkter.
Nettoökningen beräknas uppgå till 700 miljoner
kronor, efter det att effekten av de slopade
garantidagarna och rätten till avdrag för
barnomsorgskostnader upp till 24 000 kr har
beaktats. Vid ett avdragstak på 30 000 kr blir
ökningen av kommunernas skatteintäkter ungefär
200 miljoner kronor mindre. Den nödvändiga
regleringen mellan stat och kommun minskar i
fallet med högre avdragstak i motsvarande grad,
vilket innebär att statens nettokostnad ökar med
samma belopp.
För det andra skapas genom vårdnadsbidraget ett
utrymme för kommunerna att höja
föräldraavgifterna till barnomsorgen. Med hänsyn
till det kommunala självstyret bör staten avstå från
att utforma detaljerade regler för denna
avgiftshöjning. Beräkningen utgår från att
kommunerna höjer avgifterna med ett belopp som
för varje enskilt hushåll högst svarar mot det
vårdnadsbidrag de erhåller.
Den totala inkomstökningen för kommunerna till
följd av de ökade föräldraavgifterna har av
arbetsgruppen beräknats till 2,7 miljarder kronor.
Man har därvid beaktat att avgiftshöjningen kan
komma att bli mindre för barn med kortare
vistelsetid än heltid.
Det förslag till vårdnadsbidrag som utarbetats
innebär inte någon försämring av den nuvarande
föräldraförsäkringen. Som en naturlig följd av
reformen försvinner emellertid föräldrarnas rätt till
90 dagars extra ledighet med en ersättning
motsvarande garantinivån i föräldraförsäkringen,
dvs. 60 kr per dag, eller 1 800 kr per månad. Denna
rätt ersätts med ett vårdnadsbidrag på 2 000 kr per
månad.
Jag vill även påminna om att regeringen i en
proposition nyligen föreslagit att kommunerna
skall vara skyldiga att se till att det finns
barnomsorg åt alla familjer som så önskar från det
att barnet fyllt ett år. Det kan vara fråga om
kommunal, kooperativ eller enskild barnomsorg.
För att säkerställa mångfalden föreslås även en
skyldighet för kommunerna att betala ut bidrag till
enskilda alternativ som uppfyller de kvalitetskrav
som ställts upp. Någon förändring av detta förslag
till följd av vårdnadsbidraget är ej aktuell.
Vårdnadsbidraget syftar till att öka
småbarnsfamiljernas valfrihet och rättvisan mellan
dem. Vårdnadsbidraget ökar möjligheterna för den
som vill stanna hemma en längre tid.
Vårdnadsbidraget ökar därmed
småbarnsföräldrarnas möjligheter att anpassa
yrkesarbete och omvårdnad om barnen så att
familjens egna önskemål bättre kan tillgodoses.
Regeringen har för avsikt att i samband med
budgetpropositionen återkomma till riksdagen
angående frågan om den återstående finansieringen
av kostnaden för vårdnadsbidraget.