Fru talman! Först ska jag säga att en hel del redan
har sagts, så jag kommer att fatta mig rätt kort i detta
inlägg. Det är också många av oss som har debatterat
under förmiddagen här i kammaren.
Det är klart att verkligheten är främst när det gäl-
ler att beskriva situationen i näringslivet. Som vi ser i
dag och som vi sett den senaste tiden har företag lagts
ned, inte bara stora utan även små och medelstora
företag som har mycket stor betydelse lokalt och
regionalt. Ett högt kostnadsläge inklusive höga före-
tagsskatter är en av förklaringarna. Vi från de fyra
borgerliga partierna har i näringsutskottet begärt att få
en offentlig hearing om just anledningen till att före-
tagen och huvudkontoren flyr landet.
Vad som också är allvarligt är att nyföretagandet
har minskat liksom investeringsviljan, enligt den allra
senaste småföretagarbarometern.
Vad kan vi då göra? Och det är ju egentligen mer
intressant att tala om vad vi kan göra än att enbart se
negativt på det som är.
Fru talman! Om människors entreprenörskap ska
växa måste vi bejaka den initiativkraft och skapar-
glädje som finns hos dem som vill starta egna företag.
Mångfald, decentralisering och ett spritt personligt
ägande behöver stimuleras. Småföretagaren som
startar upp måste ges tid att utveckla sina affärsidéer.
Det är först när företaget börjar gå med vinst som
företagaren kan betala för hjälp med de administrati-
va tjänsterna. Näringspolitiken måste underlätta för
den enskilde att utveckla sin kreativitet i själva af-
färsidén i stället för att ägna tiden åt att kryssa runt i
ett snårigt regelverk och olika myndighetskontakter.
Byråkratin och administrationen tar en mycket
stor del av den enskilde företagarens tid i anspråk. De
lagar och regler som styr företagens villkor är inte
anpassade till småföretagare utan är inriktade på de
större företagen och deras behov.
Jag vill ange några konkreta uppgifter om just
detta med situationen på myndighetssidan. Det är nu
kartlagt att vi har totalt sett 75 myndigheter som
samlar in uppgifter från företagsamheten. De har
tillsammans 1 150 blankettyper, och förra året fick de
in 73 miljoner ifyllda blanketter. Sverige är fantas-
tiskt!
Ytterligare konkreta fakta: Vi kallade till vår par-
tigrupp just före semestern företrädare för Simplex-
gruppen och påminde då om att det från många län
uttalades ett behov av regelförenklingar i tillväxtav-
talen. Vid den tidpunkten, i mitten av juni detta år,
hade inte ett enda tillväxtavtal inskickats till Simp-
lexgruppen, enligt deras egna uppgifter.
Enligt Centerpartiets mening, fru talman, ska nä-
ringspolitiken ge förutsättningar för arbetstillfällen
och tillväxt och inrymma likvärdiga möjligheter att
driva företag i hela landet, och staten måste utföra
sina åtaganden på ett korrekt sätt. Det handlar om
goda kommunikationer, som framkomliga vägar, ett
fungerande järnvägsnät, väl utbyggda flygförbindel-
ser och en utbyggnad av IT-infrastrukturen.
Kraven på grundläggande samhällsservice i form
av el-, tele- och postinfrastruktur är nödvändiga för
en god leveranssäkerhet. Lika viktigt är det med till-
gång på utbildad arbetskraft och möjligheter till en
förbättrad gymnasial lärlingsutbildning. Den kvalifi-
cerade yrkesutbildningen kommer att få stor betydel-
se i takt med att den viktigaste produktionsfaktorn
kommer att vara kunskap och kompetens.
Fru talman! Många nya företag är inte lika bundna
av traditionellt kapitalkrävande investeringar efter-
som de producerar tjänster i form av kunskap och
kompetens i stället för varor och produkter. Nya me-
toder måste utvecklas för att även tillgångar i form av
intellektuellt kapital blir grund i redovisningen för att
få en mer rättvisande beräkning av värdet av tjänste-
företaget. Kompetenshöjande utbildningar för medar-
betare måste kunna jämföras med investeringar i
maskiner och byggnader. Samtidigt måste företagens
möjligheter att bygga upp riskkapital förbättras. Som
motivation för detta måste företagaren få ekonomisk
avkastning för egen del.
Vi vill förändra reglerna, så att en större del av
vinsten kan periodiseras, och förändra beskattningen
av eget kapital, så att fler företag stimuleras att bygga
upp egna kapital. Riskvilligt kapital kan också skapas
i regionala entreprenörsfonder, som vi återkommer
till i morgondagens debatt.
Slutligen, fru talman, vill jag beträffande anslags-
posterna inom detta utgiftsområde för det första hän-
visa till vårt särskilda yttrande och för det andra yrka
bifall till reservationerna 1 och 2.