Näringsliv

Fru talman! Sju magra år för företagsamheten

med den socialistiska regeringen, en kraftfull offensiv

med Folkpartiet.

Fru talman! Det råder en stor frustration bland fö-

retagarna i Sverige över att ingenting händer inom

företagspolitiken. I Folkpartiet delar vi denna frustra-

tion. Det tycks ofta råda en bred enighet över parti-

gränserna om att företagsamheten i vårt land hindras

av onödigt krångel och byråkrati, och ändå händer i

stort sett ingenting för att göra det lättare och mer

lönsamt att starta och driva företag.

Sverige har under de senaste åren upplevt ett nytt

slags industrialiseringsvåg där landet stått i framkant

med att utveckla ny teknik och nya tekniska produk-

ter, vilket har inneburit att industrin har gått på hög-

varv. Denna våg har så sakteliga ebbat ut och kon-

junkturen faller alltmer.

Under första halvåret i år gick 4 143 företag i

konkurs i Sverige. Det är en ökning med 11 % jäm-

fört med samma period förra året. Detta visar statistik

från den statliga myndigheten ITPS. Samtidigt ökar

nu varslen och uppsägningarna. Orderingången mins-

kar hos företagen, och enligt färska siffror från SCB

har hushållens pessimism om Sveriges ekonomi ökat

kraftigt.

Tidningen Företagaren, som vi alla får här i riks-

dagen och många andra i vårt land, har en rubrik som

heter Bortglömd hjälte i det senaste numret. Där pra-

tar man med en enskild småföretagare som berättar

just hur det är att vara småföretagare i Sverige i dag.

Man ställer bl.a. frågan: Tycker du att något för-

ändrades under åren då småföretagaren kallades för

hjälte? Den här småföretagaren svarar: Ja, i så fall till

det sämre. Det har inte hänt något positivt såvitt jag

kan minnas. Han säger också: Det kommer hela tiden

nya krav som vi måste leva upp till. Jag tycker att

småföretagarpolitiken är vansinnig. Minst en gång i

månaden undrar jag vad jag egentligen håller på med.

Som sagt: Det är hårt och svårt att vara hjälte i

Sverige i dag.

Sju år med socialdemokratisk regering har visat

sig bli sju magra år för företagsamheten i Sverige.

Företagare möts alltför ofta med stor skepsis hos

majoritetspartierna - långt ifrån Mona Sahlins be-

vingade ord om att företagaren är vår tids hjälte. Re-

sultatet är ju faktiskt ett helt annat.

Högkonjunkturen, med IT-sektorn i spetsen, med-

förde inte att Sveriges långsiktiga strukturproblem på

något sätt trollades bort - tvärtom. Strategiska led-

ningsfunktioner i många storföretag flyttades till

andra länder, t.ex. Ericssons huvudkontor till London.

Andelen företagare i Sverige är fortfarande låg i

jämförelse med hur det är i många andra länder, och

nyföretagandet sjunker stadigt enligt färsk statistik.

Antalet förvärvsarbetande i offentlig sektor är stort.

Andelen unga människor med teknisk eller naturve-

tenskaplig utbildning är förhållandevis låg, och in-

tresset för dessa utbildningar är fortfarande, dessvär-

re, litet.

Vi i Folkpartiet menar att de välståndsbildande

krafterna, som vi kallar företagen för, är en förutsätt-

ning för att välfärden och sysselsättningen ska kunna

tryggas också i framtiden. Därför måste vi ha ett gott

företagsklimat i Sverige.

Mot den bakgrunden föreslår vi en kraftfull offen-

siv för att förbättra företagsklimatet i Sverige - en

offensiv som innebär bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter,

förenklade regler för fåmansbolagen och möjligheter

att skjuta upp bolagsskatten i exempelvis fem år, om

vinsten investeras i det egna företaget. Vi anser att

Krångel-Sverige inte får sätta stopp för företagsut-

veckling.

Vad innebär då detta? Ja, det handlar t.ex. om att

sänka arbetsgivaravgiften. Det måste bli billigare att

anställa - helt enkelt att ha personal - och att expan-

dera. Ett av de stora problemen i svenskt näringsliv i

dag är att vi har många småföretag som av olika an-

ledningar inte vill, eller inte kan, växa. Vi bedömer

att den största potentialen för nyföretagande och fler

jobb finns inom den privata tjänstesektorn. Därför

riktar vi hela sänkningen i vårt budgetalternativ till

denna sektor.

Företag bör kunna få uppskov med bolagsskatten i

fem år, så länge pengarna inte tas ut i företaget. Detta

underlättar kraftigt för företagen när det gäller att

växa med hjälp av eget kapital, vilket är vad de allra

flesta småföretagare önskar. En helt dominerande

andel av dem anser att bolagens egna vinstmedel är

den viktigaste finansieringskällan - före både banklån

och leveranskrediter. Uppskjuten bolagsskatt i fem år

skulle betyda mycket för den lille enskilde företaga-

rens förmåga när det gäller att vilja och kunna växa

med sitt företag.

De regler som styr fåmansbolagen måste själv-

klart förenklas. De är alldeles för krångliga och utgör

en stor frustration för många företagare. Det är myck-

et otillfredsställande att frågan har begravts i en ut-

redning som knappast kan leda till någon sorts för-

ändring förrän tidigast år 2003, om ens då.

Det gäller att införa rejäla skattelättnader för hus-

hållsnära tjänster exempelvis. Värnskatten måste bort,

och dubbelbeskattningen på aktier måste slopas.

Vi i Folkpartiet kan sammanfatta det här kapitlet

genom att föreslå en sänkning av företagsrelaterade

skatter på 45 miljarder under de närmaste tre åren.

Det är en kraftfull medicin!

Fru talman! Regeringen tillkallade hösten 1996

den s.k. Småföretagsdelegationen för att identifiera

problem och föreslå åtgärder för att undanröja hinder

för mindre och små företag. Man har fortlöpande lagt

fram förslag till regering och riksdag. Av det 80-tal

förslag som delegationen lämnade för mer än två år

sedan återstår fortfarande över två tredjedelar att

genomföra. Problemet med regeringens bristande

handlingskraft i de här frågorna visas av de många

turerna kring Regeringskansliets egen förenklings-

grupp, den s.k. Simplexgruppen, som visade sig inte

kunna fungera när det gällde att åstadkomma resultat

i Regerignskansliets arbete. Visserligen har en liten

del av förslagen analyserats, men regeringen gör

ingenting för att verkställa dem. Det är den trista

sanningen.

Detta faktum visades tydligt genom att mer än

hälften av de tillfrågade företagen enligt en enkät

nyligen upplevde att antalet regler hade ökat. Så

mycket som 43 % av företagen ansåg att reglerna var

lika många som tidigare, eller fler. Detta var väl ändå

inte målet för Simplexgruppens arbete?

Inte ens när det gäller i stort sett kostnadsfria re-

gelförenklingar - t.ex. förenklade blanketter, bokfö-

rings- och deklarationspaket för egenföretagare, vet-

tigare F-skatteregler eller en solnedgångsparagraf -

gör regeringen någonting.

Många företagare upplever administrationen kring

den egna verksamheten som alltför omfattande. Det

är krångliga regler, och ständigt ökade krav på uppp-

giftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos

företagarna. Många uppfattar det också som ett miss-

troende och en misstänksamhet från myndigheternas

sida som är väldigt påfrestande.

Sverige behöver många nya företagare. Då måste

det också bli lättare och lönsammare för människor

att göra verklighet av sina planer att starta eget. I ett

samhälle där det är naturligt att bli sin egen ska män-

niskor inte behöva anlita revisorer för att fylla i en

preliminär deklaration. De ska inte behöva vänta i

månader på sin F-skattsedel eller brottas med full-

ständigt obegripliga blanketter från myndigheterna

som är av det slaget att varken revisorn eller myndig-

heten själv ibland kan svara och säga vad det egentli-

gen innebär.

Folkpartiet har ett antal förslag till förenklingar,

närmare bestämt 20 förslag. Bl.a. gäller det förenklad

deklaration för företagare. Det måste bli enklare att

registrera företag. Alla som vill och som inte har

näringsförbud ska få en F-skattsedel. Stoppa förtida

inbetalningar av skatter t.ex.! En solnedgångsparagraf

måste införas.

Fru talman! Det räcker inte med enbart ett aldrig

så bra företagsklimat för att skapa fler jobb och före-

tag. Det krävs också rent spel på marknaden. För att

detta ska ske måste åtgärder vidtas. Speciellt gäller

det åtgärder som syftar till att öka konkurrensen. Vi

föreslår ju bl.a. att de selektiva företagsstöden ska

avvecklas eftersom de skapar en snedvridande kon-

kurrens. Ofta innebär stöd till ett visst företag att jobb

i stället försvinner hos konkurrenten. Statliga och

kommunala bolag måste säljas eller avvecklas. Speci-

ellt de kommunala bolagen konkurrerar, med hjälp av

skattebetalarnas pengar, ut små privata företag, kan-

ske speciellt inom tjänstesektorn. Det finns många

exempel på att statligt och kommunalt ägande sned-

vrider konkurrensen genom en öppen, eller en dold,

subvention och genom en diskriminerande offentlig

upphandling.

Politiskt subventionerade konkurrenter skapar

också en extra osäkerhet för privata företag som för

sin försörjning är hänvisade enbart till att tillfreds-

ställa kundernas efterfrågan och som inte kan falla

tillbaka på att tillfredsställa politiska önskemål. I stort

sett samtliga statliga företag agerar dessutom på en

marknad där det finns privata företag som är konkur-

renter.

De offentliga monopolen, fru talman, måste bry-

tas. Få saker skulle betyda mer för t.ex. kvinnors

företagande än om offentlig verksamhet som vård,

skola och barnomsorg i större utsträckning lades ut på

entreprenad.

Fru talman! Utbildningsnivån hos befolkningen

blir allt viktigare för att ett land ska kunna hävda sig

och utvecklas. Människor kommer i framtiden att

behöva utbilda sig många gånger under sin livstid

eftersom metoder, teknik och kunskap snabbt blir

inaktuella. Den hårda konkurrensen på exportmark-

naden kräver dessutom att våra exportprodukter inne-

håller en hög teknisk och kvalitativ nivå. För att klara

dessa krav måste den högre utbildningen bli tillgäng-

lig för fler så att vi i Sverige kan skaffa oss en högre

allmänkompetens och specialistkompetens än genom-

snittet i vår omvärld.

Kunskapens roll som motor i den ekonomiska ut-

vecklingen blir allt större. Det är nya idéer, kreativt

entreprenörskap och innovationer som skapar förut-

sättningar för tillväxt och välstånd. På kort sikt är den

tillämpade behovsstyrda och mer industrinära forsk-

ningen, som ofta bedrivs utanför universitetsvärlden,

av avgörande betydelse just för att skapa ett dyna-

miskt näringsklimat.

Kontakterna mellan forskningsinstitut och institu-

tioner, där resultatet ska omsättas i praktiken, måste

också förbättras. Öppna och kreativa mötesplatser,

där forskare, entreprenörer och beslutsfattare kan

mötas, måste skapas. Den här entreprenörsutbildning

som finns vid några av våra högskolor har visat sig

vara ett mycket viktigt inslag för ett bättre före-

tagsklimat. Den utbildningen bör spridas till fler hög-

skoleorter. Kunskapen om företagandet måste intro-

duceras redan under grundskolan.

Något som jag gärna vill lyfta fram som ett myck-

et bra exempel är Snilleblixtarna, som börjar när

barnen är sju-nio år gamla.

Fru talman! Det finns väldigt mycket att säga om

näringspolitiken. Sju magra år för företagsamheten

med socialistisk regering vill vi byta mot en kraftfull

offensiv med Folkpartiet. Med detta yrkar jag bifall

till reservation nr 2.