Fru talman! Gislaved - 774 varsel. Trollhättan -
310 varsel. Trelleborg - 120 varsel. Uddevalla - 75
varsel. Katrineholm - ca 1 500 varsel. Degerfors -
330 varsel. Kumla, Linköping och Gävle - ca 4 000
varsel tillsammans med några fler orter. Arvika - ca
220 varsel. Norrköping - 500 varsel. Karlskrona och
Ludvika - 1 700 varsel. 9 300 personer har varslats
bara under november månad. Vad tänker regeringen
göra?
Nu har näringsministern gått. Det som intresserar
honom är tydligen bara egenintresset - den egna
positionen i Norrbotten. Socialisering av Assi Domän
är viktigare för näringsministern än det svenska nä-
ringsklimatet. Detta avslöjar hur ihåligt näringsmi-
nisterns myckna prat om ett gott näringsklimat är. Att
socialisera delar av det svenska näringslivet är inte
förenligt med ett gott näringsklimat.
Sveriges välstånd är byggt på ett framgångsrikt
företagande. Detta är den viktigaste förutsättningen
för att skapa välstånd.
Mer än hundra svenska företag har lämnat landet.
Huvudkontor och företagsledningar har gått i exil.
Svenska företag har blivit utlandsägda i en utsträck-
ning som saknar motsvarighet i något annat land.
Antalet företagare som andel av befolkningen är
lägre i Sverige än i andra länder. Nyföretagandet
sjunker. Ytterst få små företag växer sig stora i Sveri-
ge. Antalet medelstora företag är jämförelsevis få i
vårt land. Företag i Sverige läggs ned. 63 000 perso-
ner har varslats bara under detta år. Detta är verklig-
hetsbilden när vi efter nästan åtta år med en social-
demokratisk regering i december 2001 debatterar
näringsutskottets betänkande om budget och nä-
ringsklimat.
Under årens lopp har analysinstitut, internatio-
nella jämförelser, näringslivets företrädare och vi i
oppositionen enstämmigt gett samma syn på behovet
av förändring. Varningssignalerna som kommit från
svenska och utländska analysorgan och från djupt
bekymrade företrädare för svenskt näringsliv har
bemötts med förakt från regeringen. Visserligen star-
tade Rosengren en s.k. samförståndsgrupp med nä-
ringslivsföreträdare, men den havererade. Näringsli-
vets uppriktigt bekymrade företrädare gav upp. De
tystnade, och med sorg i mångas hjärtan tog företags-
flytten fart.
Nu när det börjar gå upp för regeringen hur illa
ute vi är säger sig statsministern vilja ha en ny dialog
med näringslivets företrädare om företagsklimatet.
Nya gruppsamtal är inte vad Sverige behöver, men att
det finns stora behov av förändring är uppenbart.
När det gäller skapandet av ett gott näringsklimat
vet alla sedan länge vad som måste göras. Alla utred-
ningar, analysinstitut och internationella jämförelser
har samstämmigt pekat på de svaga punkterna. Sveri-
ge har också många fördelar och styrkor, men om vi
inte tar itu med de svaga delarna blir vi ohjälpligt
förlorare. Förändring krävs av skattetrycket, arbets-
kraftskostnaderna, den otidsenliga arbetsrätten, den
bristande tillgången till kompetens, de betungande
regelbördorna samt osäkerheten om EMU.
Samspelet och förtroendet mellan politiska före-
trädare och näringsliv måste bli bättre i Sverige. Det
behövs framför allt en attitydförändring från rege-
ringen när det gäller synen på och inställningen till
enskilt förtagande och entreprenörskap.
När det gäller den för småföretagen så viktiga frå-
gan om regelförenkling har regeringen förhalat och
fördröjt arbetet under de snart åtta år då man har haft
ansvaret. Undersökningar visar att företagen snarare
upplever att regelbördan vuxit, och många småföretag
är djupt besvikna. De tycker att ministrarna bara
pratar.
Regeringens regelförenkling havererade innan den
kommit i gång, och regeringen själv har krånglat till
och hindrat förenklingsarbetet. Organisatorisk form
för s.k. Simplex har ändrats fyra gånger. Namnet har
ändrats fyra gånger. Ansvarig statssekreterare har
ändrats sex gånger. Ansvarig minister har bytts en
gång. Minst fyra s.k. nystarter av regelförenklingsar-
betet har gjorts.
Småföretagsdelegationen, med de 81 förslagen,
blev bara en kuliss. Simplex har efter det famösa
haveriet och alla turer omstartats igen och blivit en
inbäddad del i näringslivsenheten i departementet.
Därmed löper Simplex stor risk att fortsätta drunkna i
superdepartementets interna motståndsbyråkrati.
Regeringens hittillsvarande ambitionsnivå gör det
befogat att misstänka att man vill ha Simplex som
ännu en kuliss för näringsministrarna att peka på i
retoriken. En förutsättning för att regelförenklingsar-
betet ska bli framgångsrikt är uppbackning på högsta
politiska nivå. Regeringen borde lära sig av länder
som Nederländerna och Storbritannien.
Regelbördan förorsakar onödiga kostnader, lägre
tillväxt och förlorad sysselsättning. De små företag
som Sverige är beroende av för förnyelse och utveck-
ling förlorar mest. Kostnaderna för regelbyråkrati är
högst i Sverige bland 11 undersökta länder enligt en
OECD-utredning. Sverige ligger också i Europas topp
när det gäller krångel enligt en EU-studie bland ut-
ländska företag.
Jag frågar de socialdemokratiska företrädarna här:
Är det rimligt att det ska kosta 30 000 kr per anställd
att hantera regelverket i företag, vilket en OECD-
studie visar? Regeringen bör sätta upp mätbara mål
för förenklingsarbetet. Delmålet att under en treårspe-
riod tydligt minska regelverkens börda för småföreta-
gen är alltför vagt. Vad man menar med tydligt är
synnerligen otydligt. Regeringen borde här lära av
Nederländerna. Nederländerna har ett mätbart mål på
25 % för hur mycket regelkostnaderna ska minskas
och ett mätsystem för att mäta hur kostnadsbördan
förändras.
Nya reglers inverkan och kostnader för småföre-
tag måste analyseras på ett tidigt stadium. Kraven på
konsekvensanalyser är viktiga, men en förutsättning
är förstås att regering och myndigheter följer kraven
och att regelverken modifieras med hänsyn till kon-
sekvenserna för småföretagen. Hittills har ingen
märkt någonting av detta.
Krav på konsekvensanalyser är inte något nytt.
Enligt verksförordningen från 1995 ska en myndighet
noga före ett beslut noga överväga om detta är den
mest ändamålsenliga åtgärden och utreda kostnads-
mässiga och andra konsekvenser samt dokumentera
detta i en konsekvensutredning. Regeringen har alltså
med pukor och trumpeter skapat Simplexförordning-
en trots att verksförordningen säger samma sak. Var-
för? Det ligger nära till hands att tro att regeringen
haft behov av ytterligare en kuliss att hålla fram.
Liknande krav på konsekvensanalyser finns också
i kommittéförordningen. Men här gäller fr.o.m. den
1 januari 1999 att förslag som har betydelse för små-
företag ska bedömas bara i förhållande till större
svenska företag. Denna begränsning måste tas bort.
Statsministerns eget kansli var emot tillskapandet
av Simplexförordningen. De tyckte att ytterligare en
förordning om konsekvensanalyser var onödigt och
olämpligt. Statsrådsberedningen hade rätt. Det skapar
onödig byråkrati att ha tre förordningar; verks-, ko-
mitté- och Simplexförordningarna, som alla föreskri-
ver konsekvensanalyser. Det borde räcka med en.
Simplex måste också ta itu med de gamla surde-
garna. Detta har regeringen helt missat i Simplexför-
ordningens s.k. checklista med 12 frågeställningar.
Det behövs en förändring av äldre, omständliga,
svårtillgängliga, svårbegripliga och orättvisa regel-
verk. De krångliga och småföretagarfientliga 3:12-
reglerna, som missgynnar aktivt ägande i småföretag
måste avskaffas omedelbart. Andra gamla regler som
missgynnar tillväxt måste också rensas bort.
För att få en objektiv bedömning av läget har vi
moderater föreslagit att regeringen ska låta OECD
göra en granskning av det svenska regelförenklings-
arbetet. Många länder, Danmark, Nederländerna,
England och Mexiko har tagit hjälp av OECD för att
få en granskning gjord som ett hjälpmedel i regel-
förenklingsarbetet. Näringsministern har vid flera
tillfällen lovat att en sådan översyn ska göras, men nu
har ministern ångrat sig och vill plötsligt inte lämna
in någon ansökan till OECD. Regeringen skyller på
EU.
Att skylla på EU är patetiskt. Faktum är att de re-
kommendationer som har kommit från den s.k. Man-
delkerngruppen och eventuella rekommendationer
från kommissionen bara stärker behovet av en obero-
ende granskning av det svenska regelförenklingsar-
betet. Att regeringen nu inte vågar eller vill granska
detta tolkar jag som rädsla för ett dåligt resultat.
Fru talman! Vi moderater förordar i parti- och
kommittémotioner en inriktning av den ekonomiska
politiken som syftar till att skapa bättre förutsättning-
ar för både företag och enskilda människor att växa.
Vi deltar därför inte i utskottets beslut om budgeten
inom utgiftsområde 24 Näringsliv utan utvecklar våra
förslag i ett särskilt yttrande. Jag står självklart bak-
om reservationer med moderat underskrift, men jag
nöjer mig att yrka bifall till reservation 1.
Jag måste också konstatera en sak till. När jag
läste Dagens Industri i morse blev jag oerhört förvå-
nad. I dagens Dagens Industri finns en debattartikel
där Vänstern lägger fram flera förslag i förenklings-
syfte för att förbättra näringslivsklimatet. Samma
förslag har Vänstern ständigt röstat emot i riksdagen.
Artikeln i Dagens Industri är rena bluffen! Vad är det
som gäller, Lennart Beijer? Är Vänsterns politik det
som står i artikeln i dagens Dagens Industri eller är
det den politik som Vänsterpartiet driver i Sveriges
riksdag?