Näringsliv

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till

reservation 2. Jag står självfallet bakom alla kristde-

mokratiska reservationer. Men för tids vinnande nöjer

jag mig med att yrka bifall till endast en reservation.

Det här betänkandet behandlar bl.a. regeringens

budgetproposition när det gäller utgiftsområde 24 och

näringspolitikens inriktning samt regelförenklingsar-

betet och motioner om detsamma.

Fru talman! Gårdagen var en svart dag för svensk

industri. På måndagen kom varsel för mer än 1 000

anställda runtom i Sverige. Det största varslet kom i

småländska Gislaved, där tyska ägaren Continental

lägger ned däckfabriken med 770 anställda till som-

maren. Dessutom kommer 310 anställda att få lämna

sina jobb på Volvo Aero i Trollhättan. Industrikon-

cernen Trelleborg varslade också 120 personer om

uppsägning i just Trelleborg på måndagen. TWR

Manufacturing i Uddevalla lägger ned sin fabrik med

ett hundratal anställda, och produktionen flyttas till

Spanien och Frankrike.

Måndagens många varsel om uppsägningar är ba-

ra några av det stora antalet i år. T.o.m. november i år

har 62 270 personer varslats om uppsägning, vilket är

mer än dubbelt så många som i fjol. Konjunkturned-

gången ligger tung över Sverige. Exporten har rasat,

och investeringarna är tyvärr få.

Fru talman! Företagsamheten är helt avgörande

för ett samhälles fortlevnad. Kristdemokraterna vill

särskilt arbeta för de små företagens möjligheter att

utvecklas i Sverige. Ett gott småföretagsklimat är inte

bara av värde för de eldsjälar som gör verklighet av

sina drömmar. Frukten av deras arbete är att nya jobb

skapas och att skattemedel genereras till den gemen-

samt finansierade välfärd som vi alla håller högt.

Under alltför lång tid har företagare från politiskt

håll betraktats enbart som outtröttliga skatteobjekt.

Inte sällan har attityden varit att de flesta företagare

är s.k. potentiella skattesmitare som behöver klämmas

åt genom fler och hårdare regler. Detta har lett till ett

ständigt växande regelverk och kontrollmaskineri.

Om Sverige ska klara framtidens välfärd krävs

fler och nya företag som vågar anställa och vidareut-

vecklas. Kristdemokraterna arbetar för att attityden

från politiskt håll förändras så att det blir högsta prio-

ritet att förenkla och avveckla onödiga regler som

berör företagare.

Fru talman! Det är inte fel att gamla företag för-

ändras och överlever, tvärtom. Men något måste vara

fel när de flesta av ett lands stora företag har fyllt

både 50 och 100 år, och inget enda av de 50 största

företagen har tillkommit under de senaste 30 åren.

Just så är det i Sverige enligt den rapport från

Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, som pre-

senterades häromdagen. Precis som regeringens eget

ämbetsverk måste man fråga sig vad det är som hind-

rar företagen från att växa och varför ca 50 av våra

stora svenska företag har sålts ut på fem år. Klingar

t.ex. AGA, ASG, Avesta och Pharmacia svenskt? Till

namnet ja, men de är alla under utländsk kontroll.

NUTEK föreslår en rad nödvändiga skattesänk-

ningar för att rädda företagen. Det handlar om att

slopa förmögenhetsskatten, att slopa fåmansbolags-

reglerna och att sänka arvs- och gåvoskatten för att

göra generationsskiften i företag lättare. Detta är bra

förslag, och det är något som vi kristdemokrater länge

har föreslagit och krävt. Men tyvärr har det alltid

avvisats av regeringen. Kan majoriteten nu ställa upp

på dessa krav när regeringens eget ämbetsverk kom-

mer med förslagen? Jag hoppas att jag kan få svar på

det senare.

Fru talman! 1970 går som en gräns i svensk eko-

nomisk historia. Före 1970 hade vi ca 100 år av hög

tillväxt. Vi låg då på fjärde plats i tillväxtligan. I den

senaste mätningen ligger vi på sjuttonde plats. På

1970-talet förändrades klimatet. Skatterna höjdes,

inflationen eldades på, devalveringspolitiken inled-

des, och arbetsrätten reglerades lagstiftningsvägen.

Och löntagarfondsdebatten blev konfrontationspoliti-

kens kulmen.

Få märkte att Sverige tappade takten i produkti-

vitetsökningen och att svensken blev fattigare relativt

sett. Vi hade våra stora stolta företag, och alltför få

reagerade på att det inte startades så många nya. I

1970-talets Sverige var det fint att vara anställd, helst

i offentlig sektor, och nästan fult att vara företagare.

Insikten om företagsklimatets betydelse har defi-

nitivt ökat sedan dess. Men det går långsamt, oerhört

långsamt, att omsätta det i praktisk politik, trots nä-

ringsministerns hurtiga uttalanden om företagarklimat

i världsklass. Det enda vi är världsmästare i är skatter.

Där är vi världsbäst. Inget land har så högt skattetryck

som Sverige. Detta påverkar naturligtvis också viljan

till företagande.

Sverige är enligt NUTEK:s statistik ett av de län-

der som har minst andel av befolkningen i nystartade

företag. Att vi ligger hästlängder efter USA är ingen

överraskning, men varför ska Sverige ligga efter

Norge, Danmark och Finland? Det är faktiskt så att

antalet företagare i landet har minskat med ca 100 per

vecka under de gångna två åren.

Fru talman! Sverige har relativt gott om storföre-

tag och hyggligt med småföretag men väldigt lite

däremellan. De medelstora företag som t.ex. bär upp

tysk ekonomi är ovanliga i Sverige. Att små företag

sällan växer till stora borde oroa regeringen. När

storföretagen som startades kring förra sekelskiftet

säljs till utlandet och flyttar sina viktiga funktioner

någon annanstans, vad ska vi då leva av i framtiden?

Sverige behöver entreprenörer, men om entrepre-

nörskap ska bli en karriärväg, som Per-Ola Eriksson

på NUTEK vill, måste något börja hända på regel-

förenklingsområdet och skatteområdet. Då måste

misstroendet mot företagare upphöra. Regelverket

som omgärdar företagandet är enormt. Den totala

omfattningen av företagsregler uppskattas till ca

20 000 sidor, och de ökar för varje år.

Den av regeringen tillsatta Småföretagsdelegatio-

nen lade fram 81 konkreta förslag till regelförenk-

lingar 1998. I dag, nästan tre och ett halvt år senare,

är två tredjedelar av dessa förslag inte genomförda.

Kristdemokraterna anser att de flesta av delegationens

återstående förslag kan och bör genomföras skynd-

samt.

OECD har gjort beräkningar som visar på kostna-

derna för de svenska företagen när det gäller att ad-

ministrera reglerna inom skatte-, arbetsmarknads- och

miljöområdena. Exempelvis kostar det ett mindre

företag med 1-19 anställda ca 30 000 kr per år och

anställd att bara administrera reglerna inom dessa

områden, vilket jag tycker är oacceptabelt.

Vad behöver göras? Vi kristdemokrater har

många konkreta förslag. Låt mig få nämna några av

dessa.

För det första: Sänk skatten på arbete. Skattesys-

temet måste ge incitament för arbete. Principen om

lika lön för likvärdigt arbete får inte via skatte- och

bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst

oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål

om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 %

måste få gälla. Kristdemokraterna anser att grundav-

draget måste höjas. Det är orimligt att beskatta lågin-

komsttagare så hårt som vi gör i Sverige.

För det andra: Sänk arbetsgivaravgifterna. För

framför allt små företag med endast ett fåtal anställda

innebär arbetsgivaravgifterna en betydande kostnad i

verksamheten och om man skulle vilja nyanställa.

Kristdemokraterna vill att arbetsgivaravgifterna redu-

ceras med totalt tio procentenheter på löneunderlag

upp till 900 000 kr om året.

För det tredje: Underlätta generationsskifte i fa-

miljeföretagen. Mer än hälften av företagen i Sverige

är familjeföretag. Orimliga skuldbördor uppstår då

företaget överlåts inom familjen med resultat att de

nya ägarna tvingas ta lån för att betala arvsskatten.

För många blir alternativet att sälja till utomstående,

inte sällan till utländska intressen. Kristdemokraterna

vill avveckla skatten på bundet kapital vid arvs- och

generationsskiften av familjeföretag. Dessutom bör

de orättvisa reglerna för och beskattningen av få-

mansbolagen, de s.k. 3:12-reglerna ändras.

För det fjärde: Avveckla förmögenhetsskatten. Nu

flyr kapitalet landet, eftersom vår förmögenhetsskatt

är flera gånger högre än EU-genomsnittet. Regering-

en har redan indirekt erkänt problemet genom att

skapa ett skattefrälse för 17 av landets 18 rikaste

miljardärer som slipper förmögenhetsskatt på sina

aktier.

Dessutom bör vi avskaffa dubbelbeskattningen, så

att pengar som satsats i företag beskattas med samma

skattesats som pengar som placeras i räntebärande

papper.

För det femte: Öppna upp för tjänstesektorn. Inom

det som kallas tjänstesektorn skulle tusentals nya

arbetstillfällen kunna skapas om det inte vore för

regeringens ideologiska låsning. I en tid när många

går arbetslösa och arbetsbördan för andra ökar genom

dubbelarbete är det hög tid att underlätta för tjänster

inom hushållssektorn. Kristdemokraterna vill införa

den modell som vi presenterat i en motion tillsam-

mans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern. Den

innebär att en 50-procentig skattereduktion införs vid

köp av hushållstjänster upp till 50 000 kr per år.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att re-

ferera till de många varslen, de stora företagsned-

läggningarna och till att alltfler huvudkontor flyttar

ut. Allt pekar på att vi måste få ett bättre företagar-

klimat. Vad som måste göras för att förbättra företa-

garklimatet är väl känt genom otaliga utredningar,

samarbetsgrupper och internationella jämförelser. En

efter en har de alla kartlagt vad som är Sveriges pro-

blem. Nu senast har vi hört NUTEK:s förslag till

skattesänkningar för att rädda företagen, bl.a. genom

slopad förmögenhetsskatt, slopade fåmansbolagsreg-

ler och sänkning av arvs- och gåvoskatten för att

förenkla generationsskiften i familjeföretag.

Frågan är om viljan till förändring finns. Det

skulle vara välgörande om företrädarna för majorite-

ten ville förklara hur de ser på NUTEK:s förslag.