Fru talman! Sveriges näringspolitik ska skapa för-
utsättningar för utveckling, sysselsättning och väl-
färd. Den ska också bedrivas på ett ekologiskt, eko-
nomiskt och socialt hållbart sätt.
Våren 2001 presenterade Näringsdepartementet
en rapport med en internationell jämförelse som visa-
de hur Sverige klarar sig näringspolitiskt. Av 45 indi-
katorer som presenterades hör Sverige i 27 fall till
dem som hamnar på den övre tredjedelen på listan,
vilket är glädjande. Men på några områden befinner
vi oss rätt långt ned. Det gäller målen väl fungerande
marknad och effektiv konkurrens. Vi har också en låg
andel företagare och en låg andel kvinnliga företagare
jämfört med andra länder. Förhoppningsvis ser rege-
ringen allvarligt på detta och verkligen försöker att
göra någonting åt det.
Sverige har totalt sett ett hyggligt företagsklimat,
men det kan bli bättre - speciellt för de små företa-
gen. Det är inte minst bekymmersamt att små företag
och företag i glesbygd har så svårt att få tag på in-
vesteringsmedel och kompetent arbetskraft. Också
detta bör regeringen titta noga på.
Ett annat viktigt område är förenklingar för små-
företagen och förnyelse av näringslivet. Det rör sig då
om teknikspridning, kompetensutveckling och inno-
vationsfrämjande åtgärder. Lönsamheten i investe-
ringar måste ligga på en rimlig nivå så att det inte
finns hinder mot kapitalbildning för små företag som
motverkar att de kan växa. Det är viktigt både för små
företag och för konsumenterna att en bra konkurrens
upprätthålls.
Frågan om regelförenkling för de små företagen är
oerhört viktig. Regeringen lämnar numera en årlig
redogörelse för detta, och vi har nu sett den tredje i
ordningen. Det pågår ett ambitiöst arbete på det här
området, och det är väldigt viktigt att man fortsätter
att fokusera på det. Naturligtvis har man ännu inte
gjort tillräckligt. Att nedbringa den tid och den kost-
nad som en småföretagare måste använda för att upp-
fylla olika lagar och regler är den helt överordnade
uppgiften.
En annan viktig sak är att företagens uppgiftsläm-
nande måste minskas. Staten måste visa återhållsam-
het när det gäller krav på uppgifter från företagen.
Även här pågår det ett ambitiöst arbete för att göra
någonting åt det. Men jag vill betona att det är oerhört
viktigt att arbetet drivs vidare på ett seriöst och ambi-
tiöst sätt.
Jag vill beröra ytterligare en fråga, nämligen frå-
gan om standardisering. Jag har skrivit en motion i
ämnet som tyvärr inte behandlas i det här betänkan-
det. Men frågan om standardisering berörs ändå rätt
noggrant i det.
Problemet är att konsumenter, arbetstagare och
miljöorganisationer har svårt att göra sig hörda på ett
effektivt sätt i standardiseringsarbetet. Det är väldigt
viktigt att de kan göra det, och då särskilt i internatio-
nella sammanhang.
Det kan bli oerhört farligt om konsumentorgani-
sationerna inte kan göra sig hörda så att vi får ett
effektivt konsumentskydd. Det står i betänkandet att
regeringen avser att vidta särskilda åtgärder för att
underlätta dessa organisationers medverkan. Jag vill
verkligen betona att detta är mycket viktigt, inte bara
i Sverige utan också internationellt. Det får inte vara
förtagen som i stort sett ensamma - som det nu nästan
är - fastställer standard och regler för konsument-
skydd. Då riskerar det att bli väldigt fel.