Fru talman! Sverige är ett rikt land med stora
möjligheter. Medvetna satsningar på kunskap och de
många människornas kreativitet och arbetslust har
gjort Sverige till en ledande forsknings- och IT-nation
med hög sysselsättning och med många framgångsri-
ka företag. Välfärden är väl utbyggd, även om det
återstår mycket att göra, och den gemensamma eko-
nomin är stark. Men vi får inte slå oss till ro med det
här. Vi måste hela tiden gå vidare.
Näringspolitiken är en viktig faktor för att främja
tillväxt och sysselsättning, men jag vill betona att det
bara är en del. Det handlar också om en väl fungeran-
de infrastruktur, om forskning och utveckling, om
arbetsmarknadspolitik och om en väl fungerande
lönebildning.
Den svenska samhällsmodellen med satsning på
både utbildning och social utjämning har bidragit till
att Sverige har vuxit sig starkt.
Regionala högskolor har inneburit att människor
har fått en närhet till utbildning.
Generösa skatteregler har gjort det möjligt för det
stora flertalet att ha en dator, vilket förutom att det
ökar IT-kunnandet också har stärkt IT-industrin.
En framstående hälso- och sjukvård har inneburit
en trygghet för människorna på samma sätt som den
har gjort Sverige ledande inom medicinteknik.
Våra arbetsmiljöregler har inneburit att människor
skyddas från många faror, men det har också innebu-
rit att Sverige har blivit världsledande på bl.a. hörsel-
skydd.
Stränga miljöregler har inneburit framstående fö-
retag inom miljöteknik - ja, listan kan göras lång.
Det är självklart att det hela hänger ihop när det
gäller tillväxt, sysselsättning och välfärd. Om välfär-
den fördelas rätt och om vi tar vara på de många
människornas kunnande och engagemang får vi en
ökad tillväxt. Om människor kan känna sig trygga
innebär det en minskad rädsla för förändringar. En
bra arbetslöshetsförsäkring gör människor mindre
rädda om det oundvikliga skulle inträffa, att man
mister sitt jobb.
Arbetsmarknadsutbildning har gjort det möjligt
för människor att omskola sig. Det har lett till att vi
har vågat driva fram och driva på omstruktureringar
av det svenska näringslivet när gamla förutsättningar
inte längre har funnits. Vi har också världens mest
teknikvänliga fackföreningsrörelse som hela tiden har
varit med och drivit på det här.
Fru talman! Ett flertal undersökningar pekar på - i
motsats till det som tidigare debattörer har sagt - att
näringsklimatet i Sverige är bra. Jag ska nämna några
exempel.
En av de viktigaste frågorna som går att påverka
från politiskt håll när det gäller ett lands förmåga att
vara attraktivt för företagande är att förutsättningarna
för produktion med hög kunskapsnivå är goda.
Enligt en benchmarking-rapport från OECD upp-
visar Sverige många tecken på att vara kanske värl-
dens främsta kunskapsbaserade ekonomi. Sverige är
t.ex. det land som enligt rapporten satsar mest på
forskning, högre utbildning och investeringar i da-
torprogram mätt som andel av BNP.
Word Economic Forum brukar inte betraktas som
någon stödtrupp till socialdemokratin. Men på den
årliga rankningslistan placerar sig Sverige högt. I
jämförelse med 75 länder rankas Sverige som num-
mer sex i aktuell konkurrenskraft och som nummer
nio i långsiktig tillväxtkraft.
Financial Times pekar ut Sverige tillsammans
med Schweiz som de två länder som har den bästa
framtiden av alla inom den industriella högteknolo-
gin. Men det gäller att fortsätta att utveckla Sveriges
positioner i en alltmer konkurrensutsatt värld. Ska vi
kunna behålla vårt försprång behövs det mer av sam-
arbete och ännu mera av förnuft.
Detta är inte minst viktigt eftersom vi nu befinner
oss i en internationell lågkonjunktur, där Sverige som
ett litet, öppet och exportberoende land självklart
påverkas. Men vi ska inte konkurrera med låga löner
eller dålig arbetsmiljö, utan vi ska konkurrera med
kunskap och kompetens.
Det är därför oerhört glädjande att det tas många
initiativ just nu. Jag vill nämna ett. Företagsledare
och fackföreningar går samman för att skapa en ny
allians för att få fram långsiktiga och produktiva
investeringar i Sverige.
Det handlar inte om någon kvartalskapitalism. Det
handlar inte om hot om utflyttningar utan om kon-
struktivt samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare
och samhället. Det var så vi en gång växte oss starka,
och det är så vi ska fortsätta.
Under år 2000 ökade nyföretagandet med 10 %
jämfört med 1999. Nästan 40 000 företag startades.
Dessa företag skapade 80 810 nya jobb. Antalet sys-
selsatta i nystartade företag ökade därmed med 16 %
jämfört med 1999. Generellt domineras nyföretagan-
det av företag inom tjänstesektorn.
Men det är fortfarande för lite. Vi måste få fler
nya företag och fler småföretag. Här kan samhället
och näringspolitiken bidra på olika sätt.
Det handlar om teknikspridning. Det handlar om
kompetensutveckling och innovationsfrämjande åt-
gärder. Andra viktiga faktorer är sunda konkurrens-
villkor, minskad regelbörda, god tillgång till kapital,
information och rådgivning samt en bra myndighets-
service.
Regelförenklingsarbetet har faktiskt gjort stora
framsteg, och det pågår kontinuerligt. Många av Små-
företagsdelegationens förslag är faktiskt genomförda.
Det viktiga för en småföretagare måste vara att den
administrativa bördan minskar, snarare än att det
åstadkoms en viss minskning av antalet lagar eller
regler.
Men arbetet med regelförenkling är en fråga om
perspektiv och attitydförändring hos regelgivarna.
Mycket energi har därför lagts och läggs på att utbil-
da myndigheter och utredningsväsende i hur man ska
arbeta med konsekvensanalyser.
EU-medlemskapet har lett till en ökad reglering,
som på olika sätt också drabbar småföretagen. Sveri-
ge har under ordförandeskapet starkt drivit på regel-
förenklingsarbetet, och man fortsätter med det.
Men man ska också veta att Sverige ligger bra till
jämfört med andra länder, som benchmarking-studien
visar. Sverige tillhör de länder i vilka en relativt hög
andel företag uppger att de inte upplever några hin-
der. Vi ligger på tredje plats.
Vad som är viktigt är entreprenörskap. Ett natio-
nellt program håller på att tas fram för entreprenör-
skap. Särskilda satsningar kommer att göras för att
ytterligare främja kvinnors och invandrares företa-
gande. Kooperativt företagande kommer att få ökade
resurser, och för att stimulera ungdomars intresse för
entreprenörskap kommer vi att satsa på speciella
entreprenör- och teknikskolor.
Det pågår också ett arbete med ett förenklat upp-
giftslämnande, vad gäller t.ex. förenklad självdekla-
ration.
Det ska också bli lättare att komma i kontakt med
myndigheter. Man tittar på förslag om 24-
timmarsmyndigheter, som det alltid ska gå att få
kontakt med.
En Internetportal - Företagarguiden - samlar in-
formation från ett 20-tal olika myndigheter. Det är
också någonting nytt.
Företagarregistreringen förenklas, och handlings-
tiderna minskar. Listan kan göras lång.
Konkurrensvillkoren är också betydande för ett
gott företagsklimat. Förra året antog vi en ny vassare
konkurrenslag. Konkurrensverket har fått ökade re-
surser för att spåra, utreda och bevisa skadligt kon-
kurrensbegränsande samarbete. En utredning är nu
ute på remiss angående effektivare regler när det
gäller kartellbekämpning. Det är oerhört viktiga frå-
gor för näringslivet, och framför allt för de små före-
tagen.
Riskkapital är en annan viktig faktor. Tillgången
på riskkapital har ökat kraftigt de senaste åren, även
om vi har sett en avmattning den senaste tiden. Staten
har under senare år vidtagit två slags åtgärder för att
underlätta för småföretag att få tillgång till ägarkapi-
tal. Det handlar om stöd till regionala aktiemarknader
och lättnader i dubbelbeskattningen för de små före-
tagen. Det handlar om direkt riktade insatser för att
komplettera den privata marknaden. Industrifonden
och Sjätte AP-fonden har fått ökade möjligheter att
investera i riskkapital för små och medelstora företag.
Dessutom kommer ALMI-bolagen att ges ökade
möjligheter att ge mikrolån i samband med start av
nya företag.
Jag ska rada upp ett par saker till. Det handlar om
en nationell satsning för att öka IT-kompetensen, som
är jätteviktig i småföretag. Jag vill också framhålla de
industriella utvecklingscentrumens fortsatta verksam-
het, något som hyllas väldigt mycket av det lokala
näringslivet. Det är på samma sätt med de regionala
tillväxtavtalen. Jag vill också poängtera nedsättningen
av de sociala avgifterna i stödområde A, som också
kommer att innebära lättnader för småföretagen i
dessa områden.
Fru talman! Dessa uppräknade satsningar är ett
axplock av alla de åtgärder som vidtas. Detta, till-
sammans med den övriga politiken, skapar goda för-
utsättningar för både tillväxt och ökad rättvisa.
Jag vill med detta yrka bifall till förslaget i betän-
kandet och avslag på de reservationer som finns.