Fru talman! Demokrati är svårt. Det är ett som är säkert. Demokrati handlar om makt. All makt ska utgå från folket. Det är den portalparagraf som vi som är lagstiftare har att följa. Det tycker jag har glömts bort här i kväll. Demokrati kräver nämligen att några släpper ifrån sig makt, men det betyder också att andra får mer makt.
Förslag till förändringar när det gäller maktfördelning måste helt enkelt komma från folket, måste komma underifrån. Vi bör och måste som folkvalda ombud lyssna på och ta till oss folkets vilja. Det är märkligt att man ens ska behöva tänka sådana tankar och dessutom uttala dem i Sveriges riksdag, i vårt demokratiska land. Eller är det inte märkligt med en socialdemokratisk regering som inte lyssnar på folk?
Demokrati kräver lyhördhet och respekt för varandras åsikter. Men för att verklig demokrati ska råda krävs det faktiskt handling.
Om demokrati i vardagen handlar ärendet om Heby kommuns vilja att byta län. Det har vi inte heller pratat om. Varför vill Heby kommuns invånare byta län? Jo, för att deras vardag ska kunna fungera så bra som möjligt. Det har varit intressant att följa den här debatten nästan ända sedan jag kom till riksdagen. Betänkandet från konstitutionsutskottet innehåller svar på gamla och nya motioner med begäran om att Heby kommun ska få byta län. Det finns ett flertal motioner, men från början var det inte så många. Då var det bara något eller några partier som ville driva frågan. Men undan för undan har flera hakat på, och snart kommer Socialdemokraterna och Vänsterpartiet också. Om det nu skulle visa sig att demokratin blir satt ur spel en gång till så är vi nu många som kommer att sätta blåslampa på regeringen - jag lovar!
Heby kommuns vilja att byta län tycks vara komplicerad. För mig är den självklar. Det är faktiskt så, Göran Magnusson, att det inte bara har varit att rekvirera. Och det ska inte vara så heller! Det ska vara väl underbyggt, och det är det också. Folket har sagt sitt i en folkomröstning. Fullmäktige har beslutat. En utredning har visat att det inte finns några hinder. Sakfrågan borde egentligen ha varit klar för länge sedan.
Det finns väl inte en enda enskild fråga i den här riksdagen som har orsakat så mycket debatter och som har tagit så mycket tid och kraft som den här - egentligen ganska mycket i onödan. Men jag är generös. Regeringen får en chans till. Med detta betänkande får man möjligheten att återigen pröva frågan. Jag kan inte tänka mig att man kan komma till någon annan slutsats än vad man gjorde förra gången. Det finns inga hinder. Frågan är inte ens ny. Redan på 60- och 70-talet, innan kommunsammanslagningarna, väckte Rör-Kalle Larsson i Östervåla frågan. Kan han ha väntat så här länge så kan vi vänta ett tag till. Tyvärr litar jag inte helt på att regeringen kommer fram nu heller, men då finns det ett val 2006. Då måste vi sprida budskapet. Jag är ledsen över att då behöva gå ut och säga att vi tyvärr inte har en demokratisk vilja i riksdagen med en socialdemokratisk regering.