Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

(forts.) Frågor om kommunal demokrati (forts. KU3)

GÖRAN MAGNUSSON (s) replik, 2003-11-12 (riksmöte 2003/04).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2003/04:KU3 Frågor om kommunal demokrati

Fru talman! Möjligen hörde jag fel alldeles på slutet. Det var väl riksdagens förmåga att agera som nämndes, inte riksdagens förmåga att regera. Det är viss skillnad där. Riksdagen är faktiskt inte satt att regera, utan den är satt att stifta lag.

Jag tycker att det är viktigt att påpeka att beslut i indelningsfrågor inte är en "diskretionär" fråga för regeringen; man ska ju följa den lagstiftning som är. Enligt den lagstiftningen ska man utröna folks inställning - kommunens inställning och inställningen hos människorna i kommunen - till saken. Men det handlar inte enbart om folkomröstningsresultatet för regeringen, eller möjligen riksdagen om det finns en lag - riksdagen behöver ju inte ens en lag för att fatta beslut i sådana här frågor utan kan från tid till annan ordna den lagstiftning som behövs för att uppnå det resultat som eftersträvas.

Regeringen fattar beslut enligt den lagstiftning som riksdagen har fastställt, och riksdagen är fri att ändra på lagstiftningen men behöver för den skull inte säga: Regeringen kan inte följa lagstiftningen, så vi tar hand om hela den här frågan.

På något sätt finns det en diskrepans i tanken kring de här frågorna. Det är inte indelningslagen som är intressant för Gunnar Hökmark och andra, utan det intressanta är att kunna flytta Heby kommun från Västmanland till Uppsala.

Parallellen med länsindelningar är korrekt i den meningen att praxis i riksdagen har varit att riksdagen beretts möjlighet att ta ställning i större länsindelningsfrågor. Den parallell som Gunnar Hökmark här arbetat med var besluten om försöksverksamhet med regioner i Skåne och i Västra Götaland. Det var väl inget konstigt att riksdagen fattade det beslutet eftersom det behövdes en särskild lagstiftning för att klara ut den saken.

Fru talman! Får jag sedan under en sekund säga att jag tycker att det är något märkligt att Gunnar Hökmark nu kliver av den uppgörelse som finns om fördelningen av utskottsplatser baserat på sammansättningen i riksdagen. Det är ju precis vad Gunnar Hökmark nu gör. Han hotar med att utifrån sin minoritetsställning försöka regera konstitutionsutskottet.

Debatten

Hämtad sida: 48

48 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GÖRAN MAGNUSSON (s) replik: (forts.) Frågor om kommunal demokrati (forts. KU3) (2003-11-12) — PRESS0