Fru talman! När en riksdagsledamot och lagstiftare får höra att han föraktar lagarna finns det två sätt att handla. Antingen sätter han upp sig på talarlistan för att fortsätta en debatt som har hamnat någonstans mittemellan krypskyttenivån och
stand up-comedy
show med ganska få lyssnare eller också skriver han upp sig på talarlistan för att bara klargöra den poäng som han försökt göra.
Jag fick en fråga av Göran Magnusson som jag gärna vill svara på. Han frågade: Stod det i lagen att man ska ta denna faktor, nämligen vad folket i en viss kommun tycker, som vägandes tyngre än andra faktorer, att man ska se till att det ska vara väldigt tunga skäl som talar emot om man går emot ett folkinitiativ? Nej, det gör det inte. Och det var just det som var min poäng. Det var ett politiskt värdeomdöme från min sida, på samma sätt som regeringen har gjort ett politiskt värdeomdöme i Hebyfrågan, nämligen att man inte ska tillmäta faktorn vad folket i Heby tycker speciellt stort intresse utan att man i stället ska titta på andra faktorer, men det är något oklart vilka.
När frågor kommer att avgöras av politiska bedömningar tycker jag inte att de i första hand platsar att vara rena förvaltningsärenden i regeringen utan att man ska försöka ta upp dem i riksdagen där vi kan bryta åsikter mot varandra och ha en öppen debatt som alla sedan kan läsa om i de snabbprotokoll som skrivs och där vi kan lyfta frågor för att tillsammans komma fram till en så bra slutsats som möjligt. Därför tycker jag helt enkelt klart och tydligt att denna typ av indelningsfrågor ska ligga i riksdagen och inte som ett förvaltningsärende i regeringen.