Fru talman! Jag skulle möjligen tycka att det var ett anförande. När det gäller segdragningen, som Per Bill talar om, vill jag också konstatera att regeringen fattade beslut 2001 eller möjligen 2002 i denna fråga. Sedan hade utskottsmajoriteten under Per Unckels ledning den här frågan i sin hand, då jag tillhörde minoriteten i utskottet, men avstod då från att fullfölja denna fråga våren 2002. Sedan har den drivits här. Dessutom är det valdagen som avgör när detta kan äga rum. Nu har man därför inte gjort någon större tidsförlust.
Jag vill sedan till Gustav Fridolin säga att ingen vet hur regeringen exakt har resonerat, och det kan man diskutera om det är bra eller ej. Förvaltningsärendena avgörs enligt gällande lagstiftning, och regeringen kommer fram till vilket beslut man ska fatta. Det som Gustav Fridolin framför om detta är fria spekulationer från hans sida.
Jag tycker att man har en riktig inriktning på hela denna fråga, nämligen att man bör ändra eller diskutera lagstiftningen, och i så fall ändra den så att det ena kriteriet ger större tyngd än det andra så att man får en bättre sammanvägning. Och det har socialdemokrater och vänsterpartister aldrig motsatt sig. Vi var ju med på tillkännagivandet till Kommundemokratiutredningens tilläggsdirektiv, och vi vill avvakta beredningen av detta. Där konstruerar man alltså ett motstånd som inte finns.
Regeringen har att följa den lagstiftning som faktiskt gäller, och det tycker jag att regeringen har gjort. Och ingen annan har egentligen påstått någonting annat heller när det gäller beslutet om Heby.