Herr talman! Miljöpartiet var också kritiskt när
förslaget lades fram. Det är vi fortfarande.
Det är ingenting nytt här, inte några nya förslag,
såvitt jag kan se. Vad tjänar ett land på att ha i övrigt
skötsamma människor hos kronofogden? Underhålls-
stödet skulle vara bättre för barnen. Det skulle få båda
föräldrarna att känna sig delaktiga i sina barns fostran
och ta ett delat ansvar. Det här förslaget har inte inne-
burit några besparingar alls men satt åt en hel del
föräldrar, mest pappor.
Miljöpartiet yrkade i sin motion på propositionen
på ett grundavdrag på 48 000 kr och ett resestöd på
100 miljoner. Men det löser inte alla problem. Men
vad är det för mening att en förälder med inkomster
under socialbidragsnormen skall betala för sitt barn
och begära socialbidrag för sin egen försörjning?
Vi har i ett enigt socialförsäkringsutskott begärt
konsekvensbeskrivningar innan nya beslut fattas. Det
har ännu inte efter flera år blivit fallet. Då genomförs
en sådan här reform. Det har inte gett förväntade
resultat heller. Har Maj-Inger Klingvall något bättre
förslag än i svaret på interpellationen: Vad göra? Det
här genomfördes ju i besparingssyfte, men besparing-
arna uteblev. Det genomfördes för barnens skull, men
det blev så att deras ena förälder ej har råd att träffa
dem. Är det inte en mänsklig rättighet att barnet skall
ha kontakt med båda sina föräldrar? Är det inte delat
ansvar när även en fattig pappa vill och har tid att ta
del i barnets eller barnens uppväxt? Det är delat an-
svar även om man inte ger pengar.
Efter kronofogdens ingripande blir dessa männi-
skor ofta fast i en ännu sämre ekonomisk situation,
och inte alltför sällan orkar de inte heller träffa sina
barn. Skuldfällan har slagit igen över dem. Det här
var väl inte meningen?