Herr talman! Jag vill något kommentera frågan om
hur stor skuld som man kan skaffa sig. Sigge Godin
tog upp ett exempel med en underhållsskyldig som låg
på den lägsta inkomstnivån, 36 000 kr. Den stora
skulden på ett år skulle då bli 1 200 kr.
En person som skall betala maximalt belopp för
ett barn under ett år men inte klarar av det hamnar på
ungefär 15 000 kr. Om vi jämför det med andra skul-
der som människor har kan vi få ett annat perspektiv
på detta att vara i skuld till sitt barn, som ändå måste
vara det högst prioriterade man har.
Vilka summor är det vi talar om? Ja, en person
med en månadsinkomst på 10 000 kr som har tre barn,
varav man är underhållsskyldig för ett, betalar 400 kr
i månaden. Resterande, drygt 700 kr, får man via
försäkringskassan och skattebetalarna. Vi måste alltså
ha litet perspektiv på de belopp vi talar om.
Sigge Godin ger sken av att vilja se på den här
frågan med mer generösa glasögon än regeringen. Jag
skulle då gärna vilja veta hur stor generositeten är
från Sigge Godins och Folkpartiets sida. Jag har tittat
på den motion som ni väckte i höstas, och där vill ni
spara 300 miljoner till i förhållande till regeringens
budgeterade belopp för underhållsstödet. Jag är själv-
fallet oerhört intresserad av att få veta hur det skall gå
till. Om vi skall räkna med samma överskridande
1998 som vi hade 1997, handlar det alltså om ungefär
1 miljard som skall tas hem. Är det då de underhålls-
skyldiga som skall betala mer, eller är det vårdnads-
havarna som skall få mindre? Hur skall det gå till?
1 miljard är mycket pengar.
Jag skulle gärna vilja ha ett svar på den frågan,
eftersom Sigge Godin får det att låta som om Folk-
partiet på något sätt är mera generöst än regeringen i
den här frågan.