Herr talman! Javisst skall föräldrar ta ekonomiskt
ansvar för sina barn. Det är alldeles korrekt. Jag delar
också uppfattningen om förändrat synsätt. Men om
man inte ändrar de avarter som finns i systemet blir ju
synsättet hos väldigt många att de inte finner detta
rimligt. De klarar inte av att betala, och det är inte till
barnens bästa att det ständigt är tjafs mellan föräld-
rarna. Det är sammanlagt 334 000 barn som får un-
derhållsstöd. Av föräldrarna är redan i dag 41 000
registrerade hos kronofogden. Vi kan inte låta detta
rulla på så här. Det är detta som är problemet.
Vi kände till barnsjukdomarna från början. Nu har
det gått ett drygt år, och Riksförsäkringsverket pekar i
ett antal punkter på vad man kan göra. Då tycker
statsrådet att ärendet skall remitteras. Riksförsäk-
ringsverket vet mycket väl vad som behöver göras
och vad som kan göras.
Det rör sig om ett antal försäkringskassor. Jag
hänvisade till Göteborgskassan i mitt tidigare inlägg.
Jag har här ett yttrande från Stockholmskassan. Det är
där som de flesta av dessa människor finns. Stock-
holmskassan pekar på ett antal brister. Om den under-
hållsskyldige blir arbetslös eller studerar måste han
eller hon söka anstånd. Det vore bättre att räkna fram
återbetalningsbeloppet på en mer aktuell inkomst.
Stockholmskassan pekar också på att återbetal-
ningsskyldigheten inträder redan vid 36 000 kr i års-
inkomst. Om man inte kan betala blir det alltså en stor
skuld med ränta på ränta, och det löser inga problem.
Vidare säger man att systemet är orättvist. Boföräl-
dern kan ha väldigt goda inkomster, men skall ändå
uppbära helt underhållsstöd.
Indrivning sker redan efter två månader. Enligt
vissa kassor sker detta med automatik. De kan inte
göra någonting. Mitt i behandlingen av ett ärende kan
det ha överförts till kronofogdemyndigheten. Är det
rimligt att ha det på det sättet?
Det är skilsmässobarnen som är förlorarna. Snart
skall riksdagen behandla detta med umgängesresor.
Medan föräldrarna diskuterar vem som skall betala
dem säger regeringen att man skall dela på dessa
kostnader. Skall man inte en gång för alla fatta beslu-
ten på ett och samma ställe? Barnen upplever att det
är de som är skuld till att föräldrarna träter om peng-
arna. Den underhållsskyldige pappan eller mamman
kan inte träffa sina barn, eftersom det inte finns peng-
ar till resorna. Då skall statsrådet skicka ut saker och
ting på remiss! Gör de ändringar som Riksförsäk-
ringsverket har pekat på och som är rimliga och kon-
sekventa och som dessutom leder till litet bättre för-
hållanden i stället för att skjuta frågan framför er!
Hur blir det med de krav som socialförsäkringsut-
skottet har ställt? Kommer det något förslag i vårbud-
geten om hur de frågorna skall lösas? Eller skall ock-
så dessa remissbehandlas och skickas landet runt,
trots att ett enigt utskott har sagt att man inte accepte-
rar att det fortsätter på det här sättet? Det finns inga
politiska kontroverser i utskottet om detta. Vi ser bara
att problemen måste rättas till. Hur blir det, statsrå-
det?